Det finns forskare som påstår att diskussioner om samhällsstrukturer och makt i grunden bygger på antaganden om människans natur. Denna studies syfte är att undersöka relationen mellan individers människosyn och deras politiska övertygelser. Närmare bestämt vill vi mäta samband mellan vilka antaganden individer gör om människans natur och deras ideologiska hållning och vilket politiskt parti de sympatiserar med. Vår grundhypotes är att det är troligare att antaganden om människans natur ligger till grund för individers ideologiska hållning och partisympatier i första hand, och inte tvärt om. Vi anser att detta är viktigt att mäta för att det i hög grad är politiska beslut som påverkar vår samhällsutveckling. Vilken omvärldsanalys som görs och vilka resurser som sätts in för att lösa samhällsproblem kommer att skapa förutsättningar för medborgare flera generationer framåt. För att förstå processerna bakom individers ideologiska hållning och hur individer tenderar att placera sig på den politiska vänster-högerskalan används Silvan Tomkins teorier. Främst appliceras Tomkins så kallade polaritetsskala, en skala som kartlägger skillnader mellan högerns och vänsterns ideologiska-emotionella orienteringar. Enligt Tomkins är den mest grundläggande skillnaden mellan vänster- och högerorienterade ideologier människosynen. Föreliggande studie har en kvantitativ ansats och data samlades in från 254 respondenter med hjälp av en enkät. Stickprovet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar på 10 signifikanta samband mellan individers antaganden om människans natur och deras ideologiska hållning och partisympatier. Mer specifikt visar resultaten vilka antaganden som har effekt på respektive ideologi och parti. Dessutom kan man urskilja två bakomliggande faktorer som delade antagandena i två grupper. Resultaten indikerar att det även finns andra aspekter bakom individers politiska övertygelser än de vi undersöker.