Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra karakteristiken hos två invandrarföreningar med välgörenhetsprägel aktiva under decennierna vid sekelskiftet 1900; en svensk i Buenos Aires och en skandinavisk i Sankt Petersburg. Ur teorier om vilka faktorer som får invandrarföreningar att bildas och fortsätta bedriva sina aktiviteter har jag formulerat en hypotes: att föreningarna i fråga skulle skilja sig medlemskapsantal, få olika möjligheter till välgörande aktiviteter, samt att välgörenhetsarbetet skilde sig. Undersökningens resultat visade att invandrargrupperna på respektive plats präglades av olika typer av migrationer, något som påverkade gruppernas sammansättning och sedermera deras medlemskapsantal, aktiviteter och välgörenhetsarbete

<p>Följande rapport behandlar hur välgörenhetsorganisationer arbetarför att konkurrera med varandra när det handlar om att attraheragivare. Mina undersökningar har visat att det inte längre räckermed att stå på stan och sjunga eller gå runt med en bössa för atttjäna ihop till ett gott ändamål. Nu för tiden är givare väldigtkräsna och kräver något tillbaka och det tidigt. Mitt arbete ärfokuserat på välgörenhet som gagnar barn och ungdomar.Granskningarna är fokuserade på audiellt material. Somkomplement till mina efterforskningar har jag gjort ett praktisktarbete där jag producerat ett releasematerial för radio till FondenJag och Min Hund, en fiktiv fond med målet att främja ett liv medservicehund. Anslaget från fonden är tänkt att gå till barn ochungdomar under 25. En servicehund kan hjälpa en person som ärsjuk i exempelvis diabetes, epilepsi eller som har ettfunktionshinder. Mitt arbete och mina avvägningar under detpraktiska arbetet har baserats på de analyser jag gjort under detteoretiska arbetet.</p>

Följande rapport behandlar hur välgörenhetsorganisationer arbetarför att konkurrera med varandra när det handlar om att attraheragivare. Mina undersökningar har visat att det inte längre räckermed att stå på stan och sjunga eller gå runt med en bössa för atttjäna ihop till ett gott ändamål. Nu för tiden är givare väldigtkräsna och kräver något tillbaka och det tidigt. Mitt arbete ärfokuserat på välgörenhet som gagnar barn och ungdomar.Granskningarna är fokuserade på audiellt material. Somkomplement till mina efterforskningar har jag gjort ett praktisktarbete där jag producerat ett releasematerial för radio till FondenJag och Min Hund, en fiktiv fond med målet att främja ett liv medservicehund. Anslaget från fonden är tänkt att gå till barn ochungdomar under 25. En servicehund kan hjälpa en person som ärsjuk i exempelvis diabetes, epilepsi eller som har ettfunktionshinder. Mitt arbete och mina avvägningar under detpraktiska arbetet har baserats på de analyser jag gjort under detteoretiska arbetet.

Studiens syfte är att genomföra en ideologiskritisk analys av välgörenhetsbegreppet i det senmoderna samhällets välfärdsförändring. I utförandet av detta har välgörenheten som teori och praktik skisserats upp med hjälp av teorier om det senmoderna samhället. Teorin har använts som ett ideologikritiskt verktyg i studiet av det offentliga samtalet kring välgörenhet. Ett offentligt samtal som i studien innefattas av massmedialt men också politiskt material. Studiens resultat visar på en samhälls- och välfärdsförändring som fått till följd att välgörenhetsbegreppet liberaliserats och instrumentaliserats. Ett utökat fokus på välgörenhet kan i studien ses som ett kännetecken för det senmoderna samhället och den medföljande ansvarsförskjutningen av välfärden.

Bakgrund: Tidigare studier visar en ökad misstro till välgörenhetsorganisationer samtidigt som det ökade antalet organisationer ökar konkurrensen mellan organisationerna om bidragsgivarnas donationer. Detta ställer krav på välgörenhetsorganisationer att marknadsföra sig för att nå ut till allmänheten. Eftersom organisationerna till stor del är beroende av allmänhetens förtroende för att finansiera sin verksamhet är den ökade misstron oroväckande. Vi ställer oss därför frågan: Kan det nya intresset för marknadsföring inom branschen användas för att vinna tillbaka allmänhetens förtroende och därmed minska risken för uteblivna donationer?Syfte: Syftet med studien var att studera vilka faktorer som påverkar allmänhetens förtroende för välgörenhetsorganisationer. Detta ska sedan ligga till grund för en analys av hur marknadsföringsinsatser för välgörenhetsorganisationer kan bidra till ett ökat förtroende hos allmänheten.Metod: En kvalitativ insamlingsmetod användes där 21 respondenter deltog i fyra olika fokusgrupper. Respondenterna delades upp efter nivå av engagemang inom välgörenhet som på så sätt skulle kunna representera olika målgrupper. Empirin har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys.Resultat: De mest framträdande faktorerna som påverkade respondenternas förtroende var transparens, tydlighet i vad varje bidrag får för positiva konsekvenser, handlingar hos representerande för organisationen och personliga rekommendationer. Utöver detta så var det även viktigt att marknadsföringen var effektiv men inte framstod som alltför kostsam. Vidare visade sig en del skillnader mellan respondenter med högt och lågt engagemang avseende hur viktiga de olika faktorerna var för respektive målgrupp, vilket skulle kunna påverka hur organisationerna väljer att utforma sin marknadsföring.Slutsats: Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens förtroende genom att anpassa sin marknadsföring för att visa transparens och tydlighet i vad varje bidrag ger för positiva konsekvenser. Marknadsföring i form av representanter för organisationer och word-of-mouth hade även stor påverkan, framförallt på de som är mindre engagerade inom välgörenhet. Utformning och medieval kan med fördel anpassas utefter målgrupp, beroende på mottagarens befintliga engagemang inom välgörenhet. / Background: Previous studies have shown an increase in distrust for charities. At the same time the competition has grown among the different charity organizations and has affected the amount of donations given to each individual charity. This has created an advanced requirement on marketing strategies within the industry. Due to the charities reliability on public donations it is concerning when the distrust has increased over the past years. We ask ourselves: can the interest for new marketing strategies be of service to charities, in enabling them to win the public's trust and therefore decrease the possibility for left out donations?Purpose: The purpose of this study was to examine the different aspects that affect the public's trust toward charity organizations. This will then be our base for analyzing how marketing strategies for charities can contribute to an increased trust.Method: A qualitative research method was used where 21 respondents participated in four focus groups. Respondents were divided into groups by level of commitment to charities and represented different target groups. The empirical data was then analyzed using a content analysis.Results: The most common factors that affected the participants trust for charities was transparency, clarity on the positive effect of the donations, the image that was reflected by organization representatives and personal recommendations. Apart from this it was important that the marketing was effective but under the circumstances of not being projected as too expensive. There was also a difference between the high and low commitment levels which could affect how the charities choose to design their marketing.Conclusion: Charities have the possibility of affecting the public's trust for charities through adjusting their marketing to show transparency of the organization and specifically showing the positive consequences of the donations made. The charities image and personal recommendations effected the delegate’s perception, especially the lower committed groups were affected by this. The marketing channels can be adjusted to fit the target groups, in relation to their commitment to charities.This paper is written in Swedish.

Bilden av ideella hjälporganisationerna är positiv och relativt stabil över tiden, dock påverkas denna bild av hur mycket uppmärksamhet, positiv som negativ, organisationerna får i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv inställning till ideella hjälporganisationer, är det många som fortfarande är kritiska till att pengarna som doneras verkligen når fram till de behövande. Uppsatsens syfte är att undersöka välgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus på UNCIEF, utifrån ett konsumentbeteende perspektiv. Därefter utvärderas denna information för att sedan bistå som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv. För att uppnå detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod där den primära källan för information är intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begränsats till UNICEFS målgrupp, engångsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna. Sekundärdata från facklitteratur, vetenskapliga artiklar samt internetkällor har använts som teoretiskt underlag. Utifrån den samlade empirin och genomförda analysen följer nedan uppsatsens slutsats. UNICEFs marknadskommunikation är anpassat till den äldre generationen, denna behöver förnyas för att bättre nå ut till den Yngre Generationen. UNICEF kan genom sin marknadskommunikation dämpa osäkerhet beträffande de bidragande pengarnas säkerhet. Benägenheten till att donera skulle öka om förbättringen som donationspengarna bidrar till skulle förtydligas. Extern kommunikation som påverkar mest är reklam som det svenska folket kan relatera till bättre. Respondenterna upplevde att det var svårt att urskilja UNICEF från en annan välgörenhetsorganisation, brist på differentiering. Det bör uppstå ett samarbete mellan UNICEF och något annat företag för att "förnya" varumärket möjliggöra en anpassning till den Yngre Generationen.

Abstract Uppsatsen syftar till att identifiera och uppmärksamma vilken funktion välgörenhetsaktioner och produktutdelning har i en amerikansk talkshow.  Grundläggande är syftet att identifiera mönster kring hur välgörenhetsinslag konstrueras och ramas in i den specifika genren för att studera vilken betydelse det får för samhället och de rådande samhällsideologierna. Den teoretiska utgångspunkten ramas in av Culture Studies-fältet och vi ser specifikt till Foucaults teorier kring diskursbegreppet. Thompsons teori kring ideologiskapande processer används för att i analysen hitta de fenomen som kan antas grundläggande för en viss ideologi. The Ellen DeGeneres Show studeras genom en textanalys av åtta avsnitt ur den amerikanska produktionen The Ellen DeGeneres Show och kompletteras med ytterligare några klipp från programserien ”Twelve Days of giveaways” som förekommer i programmet. Genom att studera donationerna och utdelning av produkter/giveaways drar vi slutsatser kring vad produktionen skapar för bild av Ellen DeGeneres programledarperson. Bilden av DeGeneres är storslagen, modern och generös. Donationerna till nödställda projicerar en bild av DeGeneres som en hjälpande hand. Det medborgerliga ansvaret framträder tydligt i showen. I förhållande till samhällsideologin Opportunity Inc lever The Ellen DeGeneres Show upp till villkoren kring medborgarens ansvar. Vi noterar mängden inslag som behandlar seriösa ämnen samtidigt som humor involveras, för att balansera dessa ytterligheter tror vi att showen valt att hantera de svårare inslagen lättvindigt, enbart genom att lyfta upp bra aspekter och inte gå in på djupet.

Syftet med studien är att ta reda på hur välgörenhetsorganisationer idag använder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar på att välgörenhetsorganisationer inte användersociala medier till dess fulla potential. Det främsta syftet föranvändningen av sociala medier är fortfarande främst att spridainformation och organisationens budskap.

Within the essay´s timeframe, Sweden had three years of starvation, large emigration to America and a new Poor Welfare Act. I have found out which groups were granted support and what help they received from the poor welfare in Falun, between the years 1867-1872. In order to receive society´s help, it was important to be the right kind of poor, and that is a working individual who tried his best to support himself and his family, with the exception of those affected by illness or injury. The neighborhood supervisors of the poor welfare reported the distress and needs of the individuals to the poor welfare board, which decided what support should be given. Among the beneficiaries’ women were in the majority over men, and the men who were granted support were all workers. However, there are only the answers to who was granted help, not who was denied, which does not show the actual need. Granted support increased every year within the essay´s timeframe, despite the poor welfare act saying that those who were able to work should not burden the poor welfare. Despite this, the city of Falun granted support to able-bodied individuals who, according to the Poor Welfare Act, had to support themselves

Med ett naturligt fältexperiment studeras betydelsen av social påverkan för individers benägenhet att skänka pengar. Den dominerande teorin inom nationalekonomin som förklaring till välgörenhet är warm glow altruism. Teorin säger att människor skänker pengar på grund av en kombination av altruism och warm glow. Men det finns även teorier som förutsäger att socialt tryck spelar roll. I experimentet ställdes frågor till pantkunder om deras bidrag till välgörenhet. Individerna i behandlingsgruppen blev tillfrågade innan de började panta och kunnat välja om de ska skänka panten. I kontrollgruppen besvarades frågorna efteråt. Resultatet tyder på att social påverkan spelar stor roll för benägenheten att skänka panten.