No description available.

The following study is a historiographical analysis of previous articles in academic journals discussing the U.N. Security Council resolution 242, which is a diplomatic and legally binding document, aimed at securing peace in the Middle East after the June War of 1967 between Israel and its neighboring Arab Countries. The study analyses various texts written by juridical and historical researchers, which discuss the resolution and its ability to generate a lasting peace in the Middle East. The problem lies in the linguistic features present in the resolution, more specifically in the lack of a definitive term regarding occupied territories in times of war. Various interpretations of the resolution give different answers, as some have interpreted it as obligating Israel to return all occupied territories, whilst others have interpreted it as guidelines, thus not legally binding Israel or any other involved actor to any specific actions in regards to the occupied territories. It is as befitting that this study is presented 50 years after the conflict arose, as it is telling that the discussion has failed to evolve during this time, with the same set of interpretations being relevant. The conflict is yet to be resolved, and this study presents various texts explaining and discussing the problematic elements of the resolution and international relations which have inhibited the peace process from finding a lasting conclusion.

How can we understand places and their development processes from a social perspective? The aim of this case study is to understand the emergence of an IT-industry in Karlskrona between 1989-2002 from a social capital perspective. Historically, the production and the form of life of the population in Karlskrona, has been characterized by the fact that Karlskrona is a naval city, which for several centuries has had a naval base and a naval ship yard. Karlskrona is also an interesting case to study because of the stagnation in the economy and the insignificant prospects for industrial renewal in the late 1980s. Despite these conditions, something happens that for a short period of time changes the local structure both in terms of production and population. How can we understand the social dimension of such a change? In a narrated form this case study highlights how the transformation of Karlskrona contain both bridging and bonding forms of social relations. The main purpose of this dissertation is accordingly to understand which networks of relations the key participants of the study are a part of and get resources from. The study also aim to highlight structures for action around the development of the IT-industry in relation to the ties that bind in the already established industrial specialization in Karlskrona, in other words the lasting relationships tied to the naval base, the navy and the naval yard. From this viewpoint questions are asked regarding what kind of social relations appear, both in the new and the old Karlskrona, and what it is in particular that characterizes the new social capital that makes up the key participants room to manoeuvre in the process of transformation for Karlskrona.   The phenomenon where the place Karlskrona appears as socially divided between exchanges within the context of the new and the already established industry, is illustrated as two pillars of social capital. The pillars are assumed to be separated at the beginning of the transformation, and then they change as people live their lives and are included in new types of exchanges with each other. From the case specific study of the transformation of Karlskrona between 1989-2002, other, more general analytical connections are made in the discussion about how the dynamics of the transformation could be made possible, and why it stopped. From the theoretical viewpoint of social capital the dissertation follows a discussion about the lessons which can be learnt regarding the question how we can view places and their transformation processes. The conclusions particularly emphasize the importance of how newcomers can contribute as well as the crucial role held by border crossers when it comes to create linking social capital of the place. / Hur kan vi betrakta platser och deras utvecklingsprocesser från ett socialt perspektiv? I denna avhandling studeras framväxten av en IT-industri i Karlskrona mellan åren 1989-2002 utifrån ett perspektiv om socialt kapital. Produktionen i Karlskrona och populationens livsform har ur ett historiskt perspektiv varit präglad av det faktum att Karlskrona är en örlogsstad som under flera hundra år inrymt ett örlogsvarv samt omfattande enheter av den kungliga flottan, och dess utbildningar. Karlskronas transformation är ett intressant fall att studera eftersom ekonomin i slutet av 1980-talet var stagnerad och utsikterna för industriell förnyelse mycket små. Ändå händer något som för en kort tid kom att skapa förändringar i den lokala sammansättningen av såväl produktion som population. Hur kan vi förstå den sociala dimensionen av en sådan förändring? Teorin om socialt kapital hjälper oss i denna studie att se hur relationer innehåller utbyten mellan aktörer som är kopplade till platsen och dess dominerande livsform. Denna studie ser hur platsens utveckling rymmer sociala relationer som verkar både bindande likt ett klister och möjliggörande likt ett smörjmedel. Det övergripande syftet med denna avhandling är att förstå vilka nätverk av relationer som studiens nyckelaktörer ingår i och hämtar resurser ur. Studien syftar även till att belysa utbyten runt IT-industrins framväxt i relation till de samordningar som sedan länge varit etablerade runt den dominerande industriella specialiseringen i Karlskrona, det vill säga varaktiga gemenskaper med koppling till örlogshamnen, flottan och varvet. Utifrån en sådan ansats ställs frågor om vilka slags sociala relationer det är som framträder i både det nya och det gamla Karlskrona och vad det är som särskilt karaktäriserar det nya sociala kapital som bildar nyckelaktörers manöverutrymme i berättelsen av Karlskronas transformationsprocess. Fenomenet där platsen Karlskrona framstår som socialt tudelad mellan utbyten inom den nya och den redan etablerade industrins sammanhang illustreras som två pelare av socialt kapital. Pelarna antas vara åtskilda vid transformationens början för att sedan förändras i takt med att människor på platsen lever sina liv och ingår i nya slags utbyten med varandra. Utifrån den fallspecifika studien av Karlskronas transformation 1989-2002 dras även mer generella analytiska kopplingar i diskussionen om hur utvecklingens dynamik kunde bli möjlig, samt varför den upphörde? Utifrån avhandlingens teoretiska ansats och berättelser diskuteras slutligen de lärdomar som kan dras från studien med återkoppling till frågan om hur vi kan betrakta platser och dess utveckling från ett socialt perspektiv. De slutsatser som dras betonar framför allt vikten av att inflyttade kan göra något avsevärt nytt liksom vilken avgörande roll gränsgångare har i skapandet av platsens överbryggande sociala kapital.

Värdegrundstexter är en allt vanligare texttyp i Myndighets-Sverige. I denna uppsats analyserar jag Region Gävleborgs värdegrundstext, samt tre texter där värdegrunden presenteras och preciseras. Genom systemisk-funktionell och intertextuell textanalys undersöker jag hur olika språkliga resurser och intertextuella samspel samverkar i att realisera värdegrundens funktion. Jag analyserar bland annat språkhandlingar, deltagare, processer, tilltal, nominalisering och hur förpliktelse realiseras indirekt. Värdegrundstexten är på många vis vag och öppen för tolkning. Inom ramen för de analyserade texterna förtydligas den och får en i huvudsak förpliktigande och styrande funktion. Den är avsedd att påverka medarbetarnas inre värderingar och attityder såväl som yttre beteende och agerande i arbetet. Det lämnas inget utrymme för att vara medarbetare utan att leva upp till värdegrunden. Särskilt viktiga språkliga resurser är påståendesatser i presens, ett läsarinkluderande vi och ett förutsatt åtagande. De bidrar nämligen till att realisera förpliktelse men på ett sätt som på ytan dämpar det krävande. Analysen visar också hur särhållande av olika språkliga resurser gör det möjligt för organisationen att kräva att medarbetarna har vissa inre värderingar, utan att det framstår som alltför hotande. Det sker genom  att vissa betydelser och funktioner förekommer i själva värdegrundstexten och andra i de omgivande texterna, men aldrig kombineras inom samma satser. Exempelvis förekommer ett läsarinkluderande vi och ett modalt förpliktigande ska aldrig tillsammans i satser som utgör språkhandlingar. Grammatisk inkongruens och andra implicita uttryckssätt har också en avgörande roll. Förpliktelsen vad gäller värdegrunden kan sammantaget göras mycket hög, utan att det behöver synas i själva värdegrundstexten. Genom intratextuella hänvisningar till värdegrunden kommer de omgivande texternas höga förpliktelse att avse det som uttrycks i själva värdegrundstexten.

På grund av covid-19 har många organisationer tvingats implementera distansarbete i syfte att minska smittspridningen. Givet den snabba omställningen till distansarbete och de utmaningar som arbetssättet har på kunskapsdelning, ämnar denna kvantitativa tvärsnittsstudie undersöka hur viljan att arbeta på distans påverkar kunskapsdelning hos distansarbetande anställda. Kunskapsdelning operationaliseras genom de relationella faktorerna förtroende, sociala relationer samt organisatorisk förpliktelse. Studiens analysmodell baseras på fyra hypoteser som formulerats utifrån tidigare forskning. Respondenter samlades in via en webbenkät där den insamlade datan analyserades genom hierarkisk linjär regression. Resultaten från 170 distansarbetande anställda visade att viljan att arbeta på distans modererar effekten av förtroende på kunskapsdelning. För individer som har lågt förtroende till sina kollegor agerar viljan att arbeta på distans som en facilitator för kunskapsdelning. Därutöver bör organisationer ta hänsyn till de anställdas vilja att arbeta på distans eftersom resultaten från studien indikerar att viljan påverkar kunskapsdelning på den digitala arbetsplatsen. / Due to the COVID-19 pandemic many organizations have been forced to implement telework in an effort to reduce the spread of the virus. Following the quick transition to telework and challenges associated with organizational knowledge sharing, this quantitative cross-sectional study aims to investigate how the willingness to telework impacts knowledge sharing. Knowledge sharing is operationalized through the relational factors trust, interpersonal bonds and organizational commitment. The study’s model of analysis is based on four hypotheses formulated from earlier research within the field. Data was gathered through an online survey where the collected data was analyzed through hierarchical linear regression. Results from 170 teleworkers show that the impact of trust on knowledge sharing is moderated by willingness to telework. For individuals with low levels of trust in their coworkers the willingness to teleworks acts as a facilitator for knowledge sharing. An implication for organizations is that employees’ willingness to telework needs to be considered as our results indicate that it affects knowledge sharing in a digital work environment.