<p>Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sällan i forskningssammanhang. Som blivande lärare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. Därför behandlar detta examensarbete vad elever lär sig av dessa utbyten, men även hur lärandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lär kan medföra.</p><p>Uppsatsen baseras på litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgår att gymnasieelever beroende på utbytets syfte, mål och omfattning tillägnar sig kunskaper inom språk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekräftas i stort av elevernas berättelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktär varierar mellan olika grupper och individer.</p><p>Arbetet visar att internationella utbyten kan få elever att utvecklas på ett sätt som de inte känt tidigare. De flesta informanterna bekräftar att de lärt sig mer än de kunnat hoppas på medan några förväntat sig mer. Över lag stämmer elevernas erfarenheter väl överens med skolans internationaliseringsuppdrag och teorier om erfarenhetsbaserat lärande.</p><p>Eleverna beskriver på ett inspirerande sätt hur varje upplevelse, erfarenhet och reflektion ständigt förändrar människans syn på sig själv och världen.</p>

Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sällan i forskningssammanhang. Som blivande lärare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. Därför behandlar detta examensarbete vad elever lär sig av dessa utbyten, men även hur lärandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lär kan medföra. Uppsatsen baseras på litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgår att gymnasieelever beroende på utbytets syfte, mål och omfattning tillägnar sig kunskaper inom språk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekräftas i stort av elevernas berättelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktär varierar mellan olika grupper och individer. Arbetet visar att internationella utbyten kan få elever att utvecklas på ett sätt som de inte känt tidigare. De flesta informanterna bekräftar att de lärt sig mer än de kunnat hoppas på medan några förväntat sig mer. Över lag stämmer elevernas erfarenheter väl överens med skolans internationaliseringsuppdrag och teorier om erfarenhetsbaserat lärande. Eleverna beskriver på ett inspirerande sätt hur varje upplevelse, erfarenhet och reflektion ständigt förändrar människans syn på sig själv och världen.

Denna studie är en fallstudie i syfte att visa på vilka faktorer som påverkar användande av kunskapshanteringssystem på en arbetsplats med speciella förutsättningar. Det studerade fallet är en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar på egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar på att användande av andra system är en viktig faktor som kan förhindra både delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jämförts med tre tidigare studier för att visa på likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsättningar.

Dataskyddsförordningen lagförs i alla EUs medlemsländer den 25 maj 2018 och kommer att ställa krav på organisationers arbete och hantering av personuppgifter. Förordningens syfte är att skydda enskildas rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Direktmarknadsföring är en metod som bygger på insikter utifrån data om kunder för att kunna individanpassa erbjudande och reklam som matchar kundernas preferenser. Syftet med studien är att undersöka hur dataskyddsförordningen påverkar organisationers arbete med direktmarknadsföring. För att undersöka detta intervjuades sju svenska företag. Där frågor ställdes rörande insamling, hantering och lagring av personuppgifter för direktmarknadsföringssyfte, hur den nya lagen tolkas och vilka eventuella förändringar som gjorts i organisationen för att arbeta i enlighet med lagen. Resultatet visar att dataskyddsförordningen påverkar organisationer sett till att de behöver göra anpassningar i sitt arbete med hantering av personuppgifter men inte kopplat till möjligheten att bedriva direktmarknadsföring. Dataskyddsförordningen ger kunden större makt och kontroll över sina personuppgifter, vilket stärker det sociala kontraktet och sociala utbytet. / The General Data Protection Regulation (GDPR) will be enacted in all of the EU member states May 25, 2018 and will connote increased demands on how organizations handle personal data. The purpose of the regulation is to protect individual rights and freedom, in particular their right to protection of personal data. Direct marketing is a method based on insights from customer data in order to be able to customize offers and advertisements that match customer preferences. The purpose of the study is to examine how the GDPR affects organizations work with direct marketing. To examine this, seven Swedish companies were interviewed, where questions were raised regarding the collection, handling and storage of personal data for direct marketing purposes, how the new regulation is interpreted and if any changes were made in the organization to work in accordance with the law. The results show that GDPR affects organizations with regards to having to make adjustments in their internal personal data management, but not linked to the possibility of rendering direct marketing. GDPR gives the customer greater authority and control over their personal data, which strengthens the social contract and social exchange between the customer and organization.

How can we understand places and their development processes from a social perspective? The aim of this case study is to understand the emergence of an IT-industry in Karlskrona between 1989-2002 from a social capital perspective. Historically, the production and the form of life of the population in Karlskrona, has been characterized by the fact that Karlskrona is a naval city, which for several centuries has had a naval base and a naval ship yard. Karlskrona is also an interesting case to study because of the stagnation in the economy and the insignificant prospects for industrial renewal in the late 1980s. Despite these conditions, something happens that for a short period of time changes the local structure both in terms of production and population. How can we understand the social dimension of such a change? In a narrated form this case study highlights how the transformation of Karlskrona contain both bridging and bonding forms of social relations. The main purpose of this dissertation is accordingly to understand which networks of relations the key participants of the study are a part of and get resources from. The study also aim to highlight structures for action around the development of the IT-industry in relation to the ties that bind in the already established industrial specialization in Karlskrona, in other words the lasting relationships tied to the naval base, the navy and the naval yard. From this viewpoint questions are asked regarding what kind of social relations appear, both in the new and the old Karlskrona, and what it is in particular that characterizes the new social capital that makes up the key participants room to manoeuvre in the process of transformation for Karlskrona.   The phenomenon where the place Karlskrona appears as socially divided between exchanges within the context of the new and the already established industry, is illustrated as two pillars of social capital. The pillars are assumed to be separated at the beginning of the transformation, and then they change as people live their lives and are included in new types of exchanges with each other. From the case specific study of the transformation of Karlskrona between 1989-2002, other, more general analytical connections are made in the discussion about how the dynamics of the transformation could be made possible, and why it stopped. From the theoretical viewpoint of social capital the dissertation follows a discussion about the lessons which can be learnt regarding the question how we can view places and their transformation processes. The conclusions particularly emphasize the importance of how newcomers can contribute as well as the crucial role held by border crossers when it comes to create linking social capital of the place. / Hur kan vi betrakta platser och deras utvecklingsprocesser från ett socialt perspektiv? I denna avhandling studeras framväxten av en IT-industri i Karlskrona mellan åren 1989-2002 utifrån ett perspektiv om socialt kapital. Produktionen i Karlskrona och populationens livsform har ur ett historiskt perspektiv varit präglad av det faktum att Karlskrona är en örlogsstad som under flera hundra år inrymt ett örlogsvarv samt omfattande enheter av den kungliga flottan, och dess utbildningar. Karlskronas transformation är ett intressant fall att studera eftersom ekonomin i slutet av 1980-talet var stagnerad och utsikterna för industriell förnyelse mycket små. Ändå händer något som för en kort tid kom att skapa förändringar i den lokala sammansättningen av såväl produktion som population. Hur kan vi förstå den sociala dimensionen av en sådan förändring? Teorin om socialt kapital hjälper oss i denna studie att se hur relationer innehåller utbyten mellan aktörer som är kopplade till platsen och dess dominerande livsform. Denna studie ser hur platsens utveckling rymmer sociala relationer som verkar både bindande likt ett klister och möjliggörande likt ett smörjmedel. Det övergripande syftet med denna avhandling är att förstå vilka nätverk av relationer som studiens nyckelaktörer ingår i och hämtar resurser ur. Studien syftar även till att belysa utbyten runt IT-industrins framväxt i relation till de samordningar som sedan länge varit etablerade runt den dominerande industriella specialiseringen i Karlskrona, det vill säga varaktiga gemenskaper med koppling till örlogshamnen, flottan och varvet. Utifrån en sådan ansats ställs frågor om vilka slags sociala relationer det är som framträder i både det nya och det gamla Karlskrona och vad det är som särskilt karaktäriserar det nya sociala kapital som bildar nyckelaktörers manöverutrymme i berättelsen av Karlskronas transformationsprocess. Fenomenet där platsen Karlskrona framstår som socialt tudelad mellan utbyten inom den nya och den redan etablerade industrins sammanhang illustreras som två pelare av socialt kapital. Pelarna antas vara åtskilda vid transformationens början för att sedan förändras i takt med att människor på platsen lever sina liv och ingår i nya slags utbyten med varandra. Utifrån den fallspecifika studien av Karlskronas transformation 1989-2002 dras även mer generella analytiska kopplingar i diskussionen om hur utvecklingens dynamik kunde bli möjlig, samt varför den upphörde? Utifrån avhandlingens teoretiska ansats och berättelser diskuteras slutligen de lärdomar som kan dras från studien med återkoppling till frågan om hur vi kan betrakta platser och dess utveckling från ett socialt perspektiv. De slutsatser som dras betonar framför allt vikten av att inflyttade kan göra något avsevärt nytt liksom vilken avgörande roll gränsgångare har i skapandet av platsens överbryggande sociala kapital.

The fact that household customers are central in the discussion of future sustainable energy systems compels the Swedish electricity retail companies to provide strategies in order to successfully follow the trends on the electricity market. The purpose of this thesis is to complement the electricity retail companies’ understanding of how they are able to enter a sustainable and close business relationship with these customers. The purpose is fulfilled by the analysis of how relationship concepts impact the development of demand response specifically. The information has been collected through a case study of Smart Customer Gotland, via interviews with people who have great experience from the field and via a survey directed towards the customers. The results indicate that there is a major difference in both of the actors’ visions regarding the relationship. The company desires to enter a position where less support and high customization is available. Customers instead want more personal support because of their lack of knowledge and uncertainty of new systems. To succeed, the companies have to consider the fundamental influencing incentives, economy and comfort, while also maintaining the customers’ trust. The most essential parts of the context specific relationship exchange are product exchange, information exchange, and social exchange. These should be directed towards maintaining and increasing the trust from customers. Focusing the resources earlier used for marketing, on these exchanges to make the current customers more satisfied will open up for using word-of mouth primarily from early adopters. Continued work with these early adopters will also increase companies’ knowledge, which is important for the companies to strategically develop its business towards the market of smart energy solutions.

The building sector contributes to a large part of the total emissions of greenhouse gases, which demands for increased sustainability in all phases of a buildings’ lifecycle. Choices of building materials and the respective required maintenance and replacements are becoming more important if further reductions of climate impacts should be obtained. Folkhem is a Swedish construction company who constructs multi-storey buildings made of wood. The company has shown interest in developing knowledge about how the selection of building materials effects the impacts on climate, the extent of necessary maintenance and replacement work as well as economic consequences. The aim of this master thesis was to evaluate the potential climate impacts and costs for different scenarios of maintenance and replacements of selected exterior building components for Folkhem’s planned building in Stadshagen, in Stockholm. The façade, roof, windows and balconies have been in focus. To fulfill the aim of this study, life cycle assessment and a simplified cost analysis have been carried out. With the basis of the results from this study, recommendations of building materials for the chosen building components in Folkhem’s planned building have been stated. A façade made of pine impregnated with boiled linseed oil is recommended as façade cladding, and OrganoWood is recommended for the balcony decking. Folkhem planned to use wooden windows, but it is recommended that these are substituted to aluminum coated wooden windows. No recommendation could be provided for the roof from this study. The following conclusions have been made; More attention should be payed to the phases of maintenance and replacement when carrying out LCAs for timber buildings, since general assumptions could be misleading. The origin of the building materials could have a significant climate impact if several replacements need to be performed, since this includes a large number of transports of materials. Different building materials or building components have different lifespans and needs for maintenance. To reduce costs and potential climate impacts, long lifespans with little need for maintenance are desired. Planning for a specific lifespan of the building and the required maintenance and replacements may contribute to reduce the potential climate impacts. Maintenance is recommended for timber buildings, since this could reduce the need for replacements, which could reduce the potential climate impacts. LCA can be a useful tool for Folkhem to plan for maintenance and replacements of their timber buildings if improvements are performed regarding LCA data quality. LCA can provide guidance for Folkhem to choose sustainable building materials, with regards to maintenance and replacements at an early stage in the design process. A future study could be to perform a more detailed LCA of the materials and products that required assumptions in this study, for instance the surface treatments for maintenance. A more detailed LCA of all maintenance that should be conducted in a building could be of interest as well, and to investigate the impacts from excluded processes in this study. Alternative building materials for the exterior building components could be evaluated as well as different percentages of painting area. More impact categories than climate change could also be evaluated. Impacts from the building lifecycle phases of repair and refurbishment could also be interesting to evaluate in order to receive an overview of the total potential climate impacts and costs from all parts of the lifecycle of a building. Another approach could be to investigate if maintenance and replacement are carried out as described from technical literature and manufacturers in reality. Finally, a more thorough cost analysis could be carried out, evaluating how a housing society would be affected from costs from maintenance and replacement.