<p>Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna. Ofstads definitioner kopplas ihop med hur film och historia samspelar med varandra med utgångspunkt från Robert A. Rosenstone och Gillian Rose. Dels bsetår även teoridelen av tidigare forskning kring förövaren på film (som har gjorts kring Steven Spielbergs filmatisering av Schindler's list), värderelativismen och vilka värden som dominerar i vårt nutida samhälle. Resultatet av analyserna ställer förövarna i en position mellan dåtid och nutid. Som åskådare känner man så pass mycket sympati för dem att man ibland glömmer bort innebörden av attributen de bär. Personerna i filmerna framställs som individer och upplever en konfilkt, både från nazismens sida och från motståndarnas sida. Båda personerna vill göra karriär men tänker samtidigt på sina medmänniskor.</p>

Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna. Ofstads definitioner kopplas ihop med hur film och historia samspelar med varandra med utgångspunkt från Robert A. Rosenstone och Gillian Rose. Dels bsetår även teoridelen av tidigare forskning kring förövaren på film (som har gjorts kring Steven Spielbergs filmatisering av Schindler's list), värderelativismen och vilka värden som dominerar i vårt nutida samhälle. Resultatet av analyserna ställer förövarna i en position mellan dåtid och nutid. Som åskådare känner man så pass mycket sympati för dem att man ibland glömmer bort innebörden av attributen de bär. Personerna i filmerna framställs som individer och upplever en konfilkt, både från nazismens sida och från motståndarnas sida. Båda personerna vill göra karriär men tänker samtidigt på sina medmänniskor.