Syftet med den här texten är att med hjälp av de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk analysera hur den den svenska musikern Stefan Sundströms använder historia för att ge uttryck för ideologikritik i sina texter. Sju av hans studioalbum utgör grunden för empirin där den gemensamma kontexten är att de har givits ut under borgerliga regeringar, undantaget Fabler från Bällingebro som ges ut innan valet 2006 men som innehåller låtar som var en del i valrörelsen. Orsaken är att Sundström ser sig själv som den musikaliska delen av ett vänsterpolitiskt motståndsmaskineri. Texten diskuterar också hur historia kan användas som ett politiskt vapen. Resultaten pekar på att historiemedvetandet och den politiska musiken aktiveras i relation till en större upplevd förändring, vad Rüsen kallar ett ”borderline event”. Historiebruket är därmed oftast ideologiskt, men också moraliskt, existentiellt, politiskt- pedagogiskt och konstnärligt. Låtarnas tyngd ligger i den narrativa kompetensen genom att då- nu- sedan perspektiven förskjuter betydelsen från vad historia var till vad det är. Låtarna synliggör också historiemedvetandets normativa funktion och illustrerar hur historien kan användas i syfte att protestera mot befintliga strukturer. Förhoppningen är att resultaten skall ligga till grund för andra lärare som är intresserade av att använda sig av musik i sin undervisning.

This paper argues that Ecclesiastes criticizes eschatological and apocalyptic ideas. Further- more, it explores the seemingly problematic relation of Ecclesiastes’ theology regarding the priestly temple cult. A general overview on biblical wisdom tradition, apocalyptic thought and the priestly led temple cult is given to establish a background for the exegetical discussion and examination of two selected paragraphs. These are compared with other similar passages of the book to support the hypothesis that Qohelet’s dialogue with himself contains a polemic message against both the ideology of apocalyptical literature and the temple cult.

Den här uppsatsen behandlar TV-serien Planet Earth ur ett ideologikritiskt perspektiv. I uppsatsen utgår jag från att även en naturdokumentär som Planet Earth är en subjektiv text vilken präglas av kulturella värderingar och ideologiska intressen. Jag granskar hur man valt att presentera naturen och djurlivet, i syfte att klarlägga de värderingar som serien speglar. Planet Earth följer vissa konventioner som finns för denna typ av produktion. Man använder sig av en berättande struktur som innebär fokus på individuella karaktärer, tydliga händelseförlopp och en applicering av gott och ont på djuren. Man koncentrerar sig främst på vissa arter, vilka görs till filmkaraktärer genom ett förmänskligande, och man har avlägsnat människor, teknik och andra historiska referenspunkter ur avsnitten. Att Planet Earth är en kommersiell produkt innebär att potentiellt kontroversiella inslag omöjliggörs, så trots att serien handlar om hotade naturområden ryms ingen direkt debatt kring miljöpolitik.Det slutresultat som vi får levererat till oss genom TV-skärmen är en strukturerad, ordnad bild av naturen, där den förklaras utifrån vår ideologi så att vi lätt kan ta den till oss. Att kritiskt analysera naturfilm är viktigt eftersom naturfilmens version av verkligheten ofta tas som autentisk, och gränser mellan vad som ses som ”naturligt” respektive ”onaturligt” dras. / This Bachelor Thesis focuses on the wildlife documentary TV-series Planet Earth. The documentary is analysed as a cultural text, inevitably influenced by cultural values and ideological interests. The purpose is to examine how the series’ depiction of nature and wildlife reflects these interests and values. How is the series constructed, what choices are made with what consequences? What is the series’ purpose and message? Planet Earth follows certain criteria which is typical for this type of wildlife documentary. A dramatic narrative structure is used, which leads to a focus on individual characters with certain anthropomorphising traits such as good/bad, and chain of events are created through editing. Most traces of civilisation, such as humans or technical equipment have been edited out, along with any historical points of reference and political aspects. The result is a commercially ‘safe’ and emotionally engaging documentary. It is clear that the nature we experience through our TV-screens is a heavily dramatised and arranged version, structured and interpreted from our own ideology so that we easily can understand it. A critical approach to nature documentaries is important, since what we see in these documentaries often is accepted as the truth. This may lead to a naturalisation of the norms and ideological values reflected, as wildlife documentaries is one of the arenas where boundaries between ‘nature’/ ‘culture’, and ‘natural’/ ‘unnatural’ are drawn.

This text examines the ideological positions, as they appear in texts of central importance, of four Swedish protagonists – Antipiratbyrån, Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Creative Commons i Sverige and Piratbyrån – in copyright issues. The critical analysis is focusing on three themes – economy, culture and civic rights and responsibilities – and poses the questions of how the ideology of the protagonists relates to the changing processes between culture and economy in the society of today, and which interest of classes, understood in Marxist terms, they favour. Before defining the theory and method of the inquiry the authors give their understanding of the changing processes between economy and culture. The current situation is understood in the light of historical materialism and the authors assert that the society has entered the era that Karl Marx gave the name of the general intellect. The annexation of the culture by the capitalistic logic is nevertheless counterbalanced by a production of culture among peers in gifteconomies based on the human playdrive. Ideology is understood as the worldview of an individual or social group that relates to the interests that their social life generates. The ideology has a manifest and a latent part and you can discover these through textanalysis, reading between lines, and by examining the use of naturalisation and universalisation in the text. Finally, the ideologies of the protagonists are compared and put in relation to the contemporary era of the general intellect and the protagonists ideological positions are criticised by the authors. / Uppsatsnivå: D

<p>In this study thoughts of the individual’s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.</p><p>A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ”construction”, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination. The empirical material arises from arena rather than actor, where arena is the Swedish labour market with focus on ethnic minority groups.</p><p>The analysis of this study results in that the ideas of affirmative action hold complex values and themes that constitute the idea itself. A tension between formal and real equality and individual and collective rights arise and affirmative action needs to point out those who will be in need for special treatments. In this matter I claim that affirmative action is in danger of becoming a shallow policy of symbols. Is the individual’s right to equality a collective affair?</p>

<p>In this study thoughts of the individual’s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.</p><p>A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ”construction”, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination. The empirical material arises from arena rather than actor, where arena is the Swedish labour market with focus on ethnic minority groups.</p><p>The analysis of this study results in that the ideas of affirmative action hold complex values and themes that constitute the idea itself. A tension between formal and real equality and individual and collective rights arise and affirmative action needs to point out those who will be in need for special treatments. In this matter I claim that affirmative action is in danger of becoming a shallow policy of symbols. Is the individual’s right to equality a collective affair?</p>

<p>Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap och</p><p>vi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.</p><p>Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs. Detta manifest ställs sedan i konstrats till bilder som kan ses som på ett eller annat sätt falla under rubriken adbust. Här kommer såväl bilder från rörelsen själv som reklambilder att användas. De frågor jag vill ska genomsyra texten är: Hur förhåller sig Adbusters till det offentliga? Hur förhåller sig reklam till Adbusters? Hur förhåller sig Adbusters till en reklam som tar tillvara Adbusters verktyg? Är Adbusters ett effektivt medel mot reklamen i det offentliga rummet?</p><p>Adbusting framträder vid en närmare granskning ha några olika aspekter. Dels är det de aktioner som ligger rörelsen närmast. Aktioner där reklamaffischer tas ner eller byts ut mot andra budskap. Vidare finns det aktioner som rör sig från rörelsens grundläggande ideal och mer tar formen av reklam. Det ska sägas också att reklam i den här bemärkelsen inte nödvändigtvis handlar om att sälja en produkt, utan det kan handla om reklam för vissa idéer såsom miljömedvetenhet, anti-sexism etc. Den tredje och sista aspekten av adbust i det offentliga är när företag använder sig av adbusting för att utveckla sin egen reklam.</p>

In this study thoughts of the individual’s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory. A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ”construction”, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination. The empirical material arises from arena rather than actor, where arena is the Swedish labour market with focus on ethnic minority groups. The analysis of this study results in that the ideas of affirmative action hold complex values and themes that constitute the idea itself. A tension between formal and real equality and individual and collective rights arise and affirmative action needs to point out those who will be in need for special treatments. In this matter I claim that affirmative action is in danger of becoming a shallow policy of symbols. Is the individual’s right to equality a collective affair?

In this study thoughts of the individual’s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory. A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ”construction”, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination. The empirical material arises from arena rather than actor, where arena is the Swedish labour market with focus on ethnic minority groups. The analysis of this study results in that the ideas of affirmative action hold complex values and themes that constitute the idea itself. A tension between formal and real equality and individual and collective rights arise and affirmative action needs to point out those who will be in need for special treatments. In this matter I claim that affirmative action is in danger of becoming a shallow policy of symbols. Is the individual’s right to equality a collective affair?

Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier om hegemonisk maskulinitet och homosocialitet studera hur normer för maskulinitet reproduceras i tre svenska populära podcasts. Uppsatsen innehåller tre frågeställningar som är följande: Hur förhandlas maskulinitetsnormer hos Alex &amp; Sigge, Filip &amp; Fredrik och Luuk &amp; Lokko?, genom vilka rollprestationer upprätthålls eller omförhandlas normer för hegemoniska maskulinitetsideal? och vad innehåller dessa podcasts för specifika strukturer och hur återfinns maskuliniteter i detta innehåll? Mitt teoretiska och analytiska perspektiv grundar sig i forskning om maskulinitetsprocesser och hegemonisk maskulinitet. Vidare utvecklar jag mitt teoretiska ramverk med genreteoretiska anknytningar där den ideologiska funktionen inom dessa blir central. Analysen består av samtalscitat från mitt material där jag transkriberat relevanta delar för att kunna gå nära texten. Ut efter tematiseringar grundade på huvudpersonernas relationer till varandra och till personer utanför texten analyserar jag sedan mitt material i två delar. Maskuliniteten konstrueras i och med olika rollprestationer som huvudpersonerna sätter i spel gentemot varandra och andra. Dessa rollprestationer blir talande i min analys och bidrar till min slutdiskussion. Sammanfattningsvis avslutar jag med en slutdiskussion där jag anknyter till mitt teoretiska ramverk och diskuterar vilka maskulinitetsnormer som är rådande inom min text. Jag lyfter även det teoretiska perspektivet till en större samhällelig kontext i och med att jag anser att maskulinitetsnormer ingår i ideologiska strukturer i samhället. / The purpose of this paper is: based on theories of hegemonic masculinity and homosociality to, study how masculinity is reproduced in three popular Swedish podcasts. The paper contains three research questions: Which values around masculinity exists and is represented in the three podcasts that I have chosen? How is masculinity represented based on defined performances of Alex &amp; Sigge, Filip &amp; Fredrik and Luuk &amp; Lokko? What content does these podcasts have and which specific structures around masculinity is found in this content? My theoretical and analytical perspectives are based on research in masculinity representations and hegemonic masculinity. Furthermore, I develop my theoretical framework with genre theories, where the ideological functions of these become central. The analysis consists of conversation quotes from my material, which I transcribed the relevant parts in order to get close to the text. I have thematically constructed two levels of analysis based on the characters' relationships to each other and to the persons outside the text. Masculinity is constructed with various performances by the main characters put in play against each other and others. These performances will be critical in my analysis and contribute to my final discussion. In the chapter called conclusion I end with a final discussion, in which I relate to my theoretical framework, and discuss which masculinity values that are present in my text. I also broaden my theoretical perspective to a larger social context, in that I believe masculinity norms are included in the ideological structures of society.