Vi lever i en värld där globala förflyttningar av olika anledningar är vanliga. Dagens klassrum är allt som oftast mångkulturella i den mening att sammansättningen av individer bland eleverna representerar flera olika kulturer. Mångfalden innebär att den traditionella historieundervisningen där majoritetskulturen står i centrum för de beskrivna historiska händelserna inte längre är bruklig. För att alla ska kunna känna sig inkluderade i historieundervisningen krävs det att undervisningen visar på interkulturella perspektiv där alla elever får sin historia bekräftad och satt i ett gemensamt sammanhang. Tidigare forskning visar att läroböcker i historia ofta saknar de interkulturella perspektiven. Då få av de studier som finns gällande interkulturell historieundervisning gäller de yngre åldrarna ämnar vi bidra med kunskaper om hur läroböcker i historia för årskurs 1 - 6 framställer olika kulturer i läroböckernas texter, vilka perspektiv som visas i texten och om interkulturalitet främjas genom läroböckernas texter. I vår studie kommer vi att kritiskt granska kapitlen som gäller järnåldern och vikingatiden i fem svenska läroböcker utgivna mellan 1992 och 2015.  Metoden vi använt oss av i vår granskning är en ideologikritisk analys. Metoden är kvalitativ och analysen används för att kritiskt granska de ideologier som implicit eller explicit framgår i en text, i vårt fall läroböcker. Resultatet av studien visar att läroböcker i historia tenderar att visa fler interkulturella perspektiv ju senare den är skriven. Med anledning av hur Lgr 80 (Läroplan för grundskolan 1980, Skolöverstyrelsen 1980–1986), Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Utbildningsdepartementet 1994) och Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) definierar interkulturalitet så är detta resultat helt i linje med de antaganden vi hade innan utförd forskning. Vad som kom att förvåna oss var att de historiska texterna i så stor utsträckning antog religiösa, särskilt kristna perspektiv. Det finns även formuleringar i texten i de analyserade läroböckerna som försvårar inkludering för de elever som har en annan kultur än den svenska.

Sverige är ett mångkulturellt samhälle vilket ökar vikten av att inkludera en mångkulturellutbildning redan i förskolan. Mångkultur är ett svårdefinierat begrepp vilket kan medföra otydligheter kring det mångkulturella i förskolans styrdokument. I vår studie är syftet därför att undersöka hur förskollärare från två olika områden i Sverige, med olika grad av mångkulturalitet representerat, upplever fenomenet mångkultur. En kvalitativ metod med intervjuer för att samla in data har använts och sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar på olika uppfattningar av fenomenet mångkultur bland de intervjuade förskollärarna där barngruppens sammansättning var en påverkande faktor. De slutsatser vi dragit är att förskollärarna upplever mångkultur som ett stort och brett fenomen,och att inställningen till ämnet varierar från positivt till krävande. Inställningarna hos förskollärarna varierade till stor del utifrån det område förskolläraren jobbar i.

This study aims to dive deep and examine through interviews and previous research wich role historical consciousness and identity play in multicultural classrooms. The goal is to use a qualitative method to investigate for example wich role historical consciousness play in creating identities in multicultural classrooms. It will also be about how teachers shape their teaching according to multiculturalism. The interviews conducted in the study were of a semi structured nature as there were no predetermined answers to the questions. The interviews took place at one school in southern Sweden with two teachers of varying ages. After the interviews I divided the answers in to themes that were the three main concepts that the study is about (historical consciousness, identity and multiculturalism) as well as other themes like us and them. The empirical material further showed that multicultural classrooms have meant that teachers have broadened their view of history and made it more inclusive. Teachers are also increasingly shaping their teaching from a teacher-centerd classroom to giving students a greater role by for example telling about their culture or homeland. Both teachers also agreed that it was better to find similarities in history between diffrent countries and cultures in order to create a more inclusive classroom and that it made it easier to create a common identity. I am fully aware that the results of my study can not generate in any major conclusions. Although my study of the scope is not particulary large I think that there is a basis for understanding how multicultural classrooms can affect teachers role and work in schools.

Denna studie är riktad till verksamma och blivande lärare för att uppmärksamma de utmaningar som kan uppstå i det heterogena och mångkulturella klassrummet i religionsundervisningen. Vi vill även belysa den interkulturella pedagogiken som ett förhållningssätt lärare kan använda för att bemöta utmaningarna. Syftet med denna studie är alltså att undersöka om denna pedagogik kan vara ett möjligt alternativ för framtida och aktiva lärare att använda för att skapa ett bra klassrumsklimat som stärker inkluderingen.    Denna studie kommer att besvara frågeställningarna:  Vilka utmaningar möter religionsundervisningen i det heterogena och mångkulturella klassrummet? Kan läraren använda sig av ett interkulturellt förhållningssätt för att bemöta dessa utmaningar?   Vi har satt vår undersökning i ett större sammanhang genom att presentera tidigare forskning som utförts på området, såväl svensk som internationell. Vi redogör även för relevanta ämnesdidaktiska teorier som det sociokulturella perspektivet och interkulturell pedagogik. Tillvägagångssättet för denna uppsats grundar sig i kvalitativ metod, där vi valt att använda semistrukturerade intervjuer. Utifrån tidigare forskning och det empiriska resultatet har vi kunnat framställa att det finns flertal utmaningar som religionslärare möter i undervisningen i det heterogena och mångkulturella klassrummet, som bland annat att skapa en ömsesidig förståelse mellan elevers olika åsikter, samt mediers påverkan på elevernas inställning och attityd till de olika religionerna. Utifrån det empiriska resultatet har vi kunnat se att det interkulturella förhållningssättet inte har en central roll i läraryrket, men utifrån tidigare forskning som vi undersökt kan vi konstatera att interkulturell pedagogik kan bemöta utmaningar som uppstår i religionsundervisningen, samt ett förhållningssätt som skapar ett gott klassrumsklimat som stärker inkluderingen. / This study is aimed at active and aspiring teachers to draw attention to the challenges that may arise in the heterogeneous and multicultural classroom in religious education. We also want to highlight the intercultural pedagogy of an approach teachers can use to meet the challenges. The purpose of this study is thus to investigate whether this pedagogy can be a possible alternative for future and active teachers to use to create a good classroom climate that strengthens inclusion.   This study will answer the questions: What challenges does religious instruction face in the heterogeneous and multicultural classroom? Can the teacher use an intercultural approach to meet these challenges?  We have placed our study in a larger context by presenting previously conducted research in the field, both Swedish and international. We also account for relevant subject didactic theories such as the socio-cultural perspective and intercultural pedagogy. The approach for this essay is based on a qualitative method, where we have chosen to use semi-structured interviews. Based on previous research and the empirical results, we have been able to present that there are several challenges that religion teachers face in teaching in the heterogeneous and multicultural classroom. Examples of such are creating a mutual understanding between students 'different opinions, media influence on students' attitudes and attitudes to the different religions. Based on the empirical results, we have been able to see that the intercultural approach does not have a central role in the teaching profession, but based on previous research that we examined, we can state that intercultural pedagogy can meet challenges that arise in religious education, and an approach that creates a good classroom climate that strengthens the inclusion.

By interviewing informants from six different libraries this study aim towards knowledge about which methods the libraries use to provide books in minority languages and how they take on questions concerning different groups and their particular needs. The study is based on the following research questions: Which factors govern how the different libraries work with books in other languages than Swedish? How do the libraries think when it comes to different language groups and their needs? How do the libraries consider the acquisition of books in the multilingual field? With the answer to those questions as a basis the study aims at investigating which factors govern the way the libraries work with the subject and how it affects the visitors in a bigger perspective. The results of the study show that the libraries are extremely dependent of budget, resources and the initiative from the librarians themselves as a result of vague and deficient guidelines and control documents. This results in a system where the working methods tend to be loose and controlled by cultural or normative elements. A lot of the informants explain that a reason could be the reorganization among the libraries as well as identity crisis in the library field in general.

This degree project aims to investigate the views on cultural heritage which are mediated to students of lower and upper secondary school in southern Sweden, with a special focus on representativity, inclusion, and multiculturalism. The study is focused on the definitions of cultural heritage as well as mediation of cultural heritage among history teachers and museum pedagogues. Based on six separate semi-structured interviews with three teachers and four museum pedagogues, the definitions of cultural heritage is discussed and analysed, as well as the views on the mediation of cultural heritage and its function. The analysis of the empiric material is primarily based on Svante Beckman’s theory regarding cultural heritage and its functions, as well as Stefan Nyzell’s theory about the functions of teaching, and Anita Synnestvedt’s theory about cultural heritage as a concept. The results show that there are both correlations and distinctions between teachers and museum pedagogues, as well as within the two groups.

Syftet med denna undersökning är att genom ett antal barnböcker samt intervju med en verksam förskollärare få syn på olika kulturer. Vi använder oss av ett intersektionellt perspektiv som en teoretisk utgångspunkt utifrån Mulinari och de los Reyes tolkning. Genom barnböckerna blev mångkultur, kulturkrockar och klasskillnader centrala för oss att få syn på hur olika kulturer skapas och förklaras, vilket också diskuterades av den verksamma förskolläraren i intervjun. Vår valda metod för att undersöka och analysera detta är narrativ analysmetod som har fokus på berättelser. Detta använder vi oss av både när vi analyserar barnböckerna och intervjun. Resultatet av vår studie bottnar i hur man som verksam förskollärare kan använda sig av barnböcker med dessa typer av fokus i förskolan för att skapa förståelse kring ämnena för barnen. Också att man som vuxen eller verksam förskollärare blir medveten om hur man kan tolka barnböcker och använda dess innehåll på nya sätt. Genom resultatet har vi blivit medvetna om att en barnbok kan ses utifrån olika perspektiv och att man som läsare kan få syn på olika syften med innehållet i en barnbok. Detta vill vi genom vår studie visa och inspirera till.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt lärares interkulturella kompetenser har betydelse för den bedrivna historieundervisningen utifrån ett motivationsperspektiv. Nyfikenhet kring hur lärare använder sig av sin interkulturella kompetens för att väcka elevernas motivation för historieämnet drev fram idén för studien. Endast lärare med invandrarbakgrund deltog i studien då det genererar en interkulturell kompetens vars själva påverkan i undervisningen är av intresse. Även ett intresse för deras tankar kring undervisningsmöjligheter i att ha mer än ett perspektiv på historien fanns. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade för att ge lärarna en möjlighet att fördjupa sig i och utveckla sina svar. De begrepp som centralt synliggörs i studien är mångkultur och interkultur samt hur dessa förhåller sig till skolans värld i allmänhet och lärarnas historieundervisning i synnerhet. Forskningsläget visar att området är problematiskt i det att eleverna finner den största motivationen genom att undervisas i det som rör deras egen personliga historia eller sådant som kan kopplas till vardagliga situationer. Detta är något som lärare har svårt att leva upp till rent generellt, antingen på grund av att de känner sig styrda av styrdokumentens texter eller för att de själva känner att annat är mer relevant för elevernas lärande. Studiens empiriska material har tolkats och analyserats genom ett historiedidaktiskt- och motivationsteoretiskt perspektiv. Analysen visar att det finns en viss skillnad mellan lärarnas tankar kring hur en motiverande undervisning bör bedrivas och hur deras interkulturella kompetens gestaltar sig i undervisningen. Lärarna är dock överens om att deras elever känner motivation när lärarna använder sig av sin bakgrund för att inkludera eleverna i undervisningen. Övriga frågor som studien ämnar svara på är hur lärarna reflekterar kring inkluderingen i historieundervisningen i ett mångkulturellt klassrum och hur lärarna använder sig av sin interkulturella kompetens för att arbeta med elevernas historiemedvetenhet. Nyckelord: historiedidaktik, historiekultur, historiemedvetenhet, historieundervisning, motivation, mångkultur, interkultur, interkulturell kompetens

AbstractSverige har i samband med globaliseringen blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle, där många kulturer, religioner, värderingar och synsätt möts. Detta innebär att den svenska förskolan idag möter barn från olika kulturer och språkliga bakgrunder. I förskolans läroplan (Lpfö98, 2016) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som ska stärka barnen och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Detta i sin tur ställer krav på förskolepersonalen som har uppdraget att tillmötesgå varje barns olika behov. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur förskolepersonal uppfattar läroplansmålet om att förskolan ska sträva efter att varje barn: ”som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål” (Lpfö98, 2016). Framförallt grundar sig studien på pedagogers tolkning av barns kulturella identitet. Då läroplanen lämnar mycket åt den personliga tolkningen har vi valt att undersöka förskolepersonals medvetenhet och tolkning av målet och hur de förhåller sig till detta. För att kunna besvara studiens frågeställningar har vi genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt sex pedagoger som alla är verksamma i förskolan. För att tolka vår empiri har vi har använt oss av den postkoloniala teorin och tidigare forskning som berör den mångkulturella förskolan, kulturell identitet samt flerspråkighet i förskolan. Resultatet visar att pedagoger upplever läroplansmålet som ett stort men också aktuellt och viktigt mål. Läroplanens tolkningsbarhet och otydlighet kring arbetets tillvägagångssätt hur förskolan ska bidra till utvecklingen av barns kulturella identitet ger sig tillkänna i resultatet. Resultatet vittnar om pedagogers intentioner till ett interkulturellt förhållningssätt men det visar sig även finnas vissa brister i det interkulturella arbetet. Pedagogerna själva drar slutsatser om bristen på kunskap om andra kulturer och den svenska normalitetsuppfattningen blir synlig. I arbetet med den kulturella mångfalden blir det i studiens resultat tydligt att detta främst uppmärksammas i ett språkfrämjande arbete.

Det mångkulturella samhällets ökade behov av interkulturell kompetens ställer krav på att eleverna ges möjlighet att utveckla denna kompetens i skolan och historieämnet är en viktig del i denna process. Tidigare forskning visar emellertid att bland annat historieläroböcker utgivna i enlighet med tidigare läroplaner har haft en tendens att exkludera vissa elever för att läroböckerna orienterats kring Sverige och svenskarna i narrativ som påverkats av den svenska historiekulturen. Sådana läroböcker bistår inte behovet av interkulturell kompetens. Syftet med examensarbetet är att undersöka innehållet i dagens historieläroböcker för gymnasieskolan med utgångspunkt från interkulturell kompetens. En av arbetets frågeställningar fokuserar till exempel på läroböckers narrativ och identifikationer, och huruvida de kan tänkas möjliggöra eller försvåra elevernas utveckling av nämnda kompetens. Historieläroböckers narrativ och påbjudna identifikationer undersöks avgränsat till läroböckernas avsnitt om folkhemmet och välfärdssamhället. Läroböckernas narrativ och påbjudna identifikationer undersöks därefter just i fråga om elevernas utveckling av interkulturell kompetens. För att uppfylla syftet undersöks tre historieläroböcker avsedda för gymnasieskolan. Först undersöks respektive lärobok avgränsat till temat folkhems- och välfärdssamhälleshistorien, detta för att utröna respektive läroboks narrativ om temat. Därefter sammanställs narrativen till ett övergripande narrativ som analyseras vidare, först med fokus på vilka identifikationer som påbjuds och därefter med utgångspunkt från interkulturell kompetens. Undersökningen visar på läroböckernas narrativa ensidighet och en kronologi i berättelsen om folkhems- och välfärdssamhälleshistorien, vilket talar för en linjär historieskrivning. Av undersökningen framkommer dessutom att elevernas utveckling av interkulturell kompetens lär försvåras. Avsaknaden av perspektivgivning och få möjligheter till tolkning är några aspekter som lär försvåra elevernas utveckling av interkulturell kompetens. Slutsatserna om undersökningen är att de undersökta läroböckernas narrativ uppvisar en ensidighet som begränsar perspektiv och också tolkningsmöjligheterna för de läsande eleverna, att de identifikationer som påbjuds inte talar om något särskilt som specifikt bidrar till utveckling av interkulturell kompetens och slutligen att elevernas utveckling av interkulturell kompetens försvåras snarare än möjliggörs av historieläroböcker avsedda för den svenska gymnasieskolan.