The purpose of this paper was to look into how the individual has been portrayed in the different curriculums for Swedish compulsory school from the 60’s to the 90’s. This was done in order to see what type of discourse –monocultural- multicultural- or intercultural- the understanding of the individual has led to. The purpose was divided into five questions: Who is the individual in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to education in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to society in the curriculums? What type of discourse - monocultural- multicultural- or intercultural- is mirrored in the different curriculums? Is it possible to see tendencies in the discourses that lead closer to, or farther away from, an intercultural perspective? The material that was analysed consists of four different curriculums: Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, and Lpo 94. The method used was a discourse analytic approach based on the theory of social constructionism. The answers to the questions asked were structured with the support from definitions of monocultural discourse, multicultural discourse, and intercultural discourse, derived from Pirjo Lahdenperäs (2008) descriptions of different organizational cultures. The main conclusion drawn from this analysis was the fact that the intercultural discourse about the individual has not been obtained. Instead, the monocultural discourse has been dominant for a long time. There have been tendencies showing a move towards a more multicultural-, or intercultural discourse in Lgr 80 and Lpo 94, but these perspectives have not been fully accomplished due to there always existing a cultural norm.

Examensarbetets syfte är att undersöka vilka strategier lärare har för att historieundervisningen skall bli meningsfull i ett mångkulturellt klassrum. Med meningsfull i detta sammanhang menas att även andra länders historia, utöver den svenska historien, belyses i undervisningen. Ur syftet formulerades två frågeställningar, som avsåg undersöka hur historieundervisningens ser ut vad gäller val av innehåll och genomförande i ett mångkulturellt klassrum, samt hur historieundervisningen motiveras av lärare i ett mångkulturellt klassrum. För att finna dessa meningsfulla strategier har ett antal kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma i mångkulturella klasser genomförts. Den tidigare forskningen visar på en monokulturell historieundervisning baserad på historisk tradition, normer, styrdokument, läromedel och lärares inställning. Utgångspunkt har därför varit att lärarna försätts i en situation där undervisningen inte kan bli annat än monokulturell. Undersökningen visar på en historieplanering som främjar den svenska historien. Lärarna motiverar detta genom styrdokument, läromedel och tidsbrist. Vissa lärare har dock utvecklat olika strategier för att skapa en meningsfull historieundervisning för elever med rötter i andra länder. Jämförande anknytningar till andra länder görs genom den svenska historien och traditioner undervisningen. Modersmålsundervisningen åläggs också ett ansvar att låta respektive elever studera sitt ursprungs historia. / This essay examines the strategies teachers may develop in multicultural classrooms in order to make the historical schoolwork meaningful to the students that have their origin in foreign countries. By meaningful this essay points out a teaching in History in multicultural classes that focuses on other countries, besides the history of Sweden. In order to find meaningful strategies a number of interviews have been made with teachers that are active in multicultural classes. The result of the interviews shows that the teachers planning in History promotes the history of Sweden. They motivate this by pointing out the guideline documents, history textbooks and lack of time. But at the same time the teachers have developed strategies to make their teaching in History meaningful to the students with an origin in other countries. This, by making comparing attachments to other countries history, while teaching the history of Sweden. Other strategies, that is often used by the interviewed teachers, is to bring in different cultural traditions to compare and letting the teachers in the subject of mother tongue be responsible for the learning of their native history.

Abstrakt Examinationsnivå: Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i Gävle Titel: Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen: Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verk Författare: Edlund, Nadja                                                                                                         Termin och år: Ht 2008                                                                                                           Institution: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Handledare: Daniel Pettersson                                                                                    Nyckelord: Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren   Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultur samt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad av utvalda verk författade av Astrid Lindgren. . Frågeställningen i denna C-uppsats lyder: Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen? Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom denna metod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturella uppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten. Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barn kan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle. Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts och hur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet. Med mångkultur menas etnicitet, religion, bakgrunder, förhållningsätt, klasskillnader samt förutfattade meningar. Med formning menas barns uppfattningspräglingar och värderingsskapande som sker i barnens utveckling. Uppsatsens statistik och listor är utdragna från året 2006. Med anledning av att det med beslut från regeringen var mångkulturens år. Det kändes också aktuellt att kort nämna nuvarande statistik samt äldre statistik för att visa ett brett tidsperspektiv på Astrid Lindgrens böckers existens på topplistorna. Resultatet redovisar det som genom en kvalitativ textanalys upptäckts och innefattar det som ingår i begreppet mångkultur. Detta redovisas i utdrag, citat och genom ord som förekommer i Astrid Lindgrens böcker. I diskussionen framkommer det faktum att barns formning till stora delar sker genom litteraturen och att Astrid Lindgren fyller en stor del av den litteraturen som läses av barn och det automatiskt påverkas deras formning och uppfattningar. Mångkultur presenteras och framställs både ur positiva och negativa aspekter i Astrids böcker. Det är därför viktigt att det existerar en medvetenhet hos pedagoger för vad för slags värderingar vi förmedlar genom exempelvis litteratur som läses för barnen. / The purpose with this essay is to illuminate how children’s perceptions about multi cultural and its values are created trough literature for children. And to examine what child literature and its value stands for. By multi cultural the aspects of ethnicity, religion, tradition, culture, class is included. In this essay the literature who is being granted is one of Sweden’s most read authors Astrid Lindgren. The essays method is text analysis and seven of Astrid Lindgrens most read characters are being used in the result area. The choice of Astrid Lindgren is being motivated by her importance in child literature true generations and the fact that her book Pippi Långstrump still is the most borrowed book in library’s according to Svff (the association of Swedish authors). The results are containing extracts from the books where seven of her most famous characters exist. The results present examples of multi cultural aspects that are presented in these books. The discussion will contribute in what ways children can be formed true these results. These results show both positive and negative aspects of Astrid Lindgrens books vied from the multi-cultural perspective.

Denna uppsats handlar om lärare som har kommit till Sverige i vuxen ålder, utbildat sig här och är yrkesverksamma instrumentallärare i musik- och kulturskolor. Uppsatsens syfte är att utforska den flerkulturella erfarenhetens betydelse för utlandsfödda instrumentallärares yrkesutövande. Invandrare som kommit till Sverige lämnar sina hemländer bakom sig. En del av det som de tar med sig från sin uppväxt i hemlandet, t.ex. språk, utbildning osv. kan bli användbara i Sverige. Hur den utlandsfödda läraren förhåller sig till den ”nya situationen” tas upp i uppsatsen.Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre utlandsfödda instrumentallärare som kommer från mellanöstern och är yrkesverksamma inom musik- och kulturskolan. Uppsatsen tar sin utgång i de tre instrumentallärarnas berättelser av sina livsresor; den flerkulturella bakgrundens betydelse i yrkesutövningen och under musikhögskoleutbildningen. Resultaten visar att musiklärarnas undervisning påverkas av de musikutlärande traditioner som är av universell karaktär. Deras val av repertoar påverkas inte av den egna etniciteten och den flerkulturella bakgrunden utan det visar sig att det är instrumentets/ämnets undervisningskulturer och traditioner som bestämmer vilken repertoar lärarna använder i undervisning.

Studien är uppdelad i tre delar och belyser den invandrade individens syn på sina möjligheter till utveckling i det nya landet. Första delen heter det ofrivilliga arvet, barn till invandrare och belyser unga invandrares syn på framtiden. Andra delen heter Det sociala skyddsnätet och belyser en rad olika skyddsnät och hur de hjälper den invandrade att komma på fötter i det nya landet. Tredje delen heter Akademisk relevans och belyser relevansen i utbildning för en individs integration samt hur Sverige som land tar vara på invandrares kompetens och erfarenheter från hemlandet. I samtliga delar berättar informanterna om med eller motgångar som de känt när de kommit till det nya landet. / The study is divided into three parts and will focus on the individual immigrant’s view of their potential for development in the new country. The first part is called the unintended legacy, children of immigrants and highlights the young ones view of the future. The second part is called social safety nets and will explore other range of safety nets and how they help the informants rise on their feet in the new country. The third part is called Academic relevance, which will deal with the education of the individual and its relevance to integration. Also how Sweden, as a country, profits from immigrants competence and experience from their homeland. In all of the parts the informants reveal the setbacks and progresses they have had since arriving at new country.

Studien tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus är pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskänsla och självbild genom ett medvetet arbetssätt där elevens bakgrund, kultur och språk uppmärksammas. Ett delsyfte är att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhållningssätt, till elevers kulturella bakgrund och modersmål som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar på ett tydligt samband mellan pedagogens förhållningssätt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lärare) påverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig själv som en spegelbild, genom andra. Studien är en kvalitativ undersökning som vi genomfört genom deltagande observationer kompletterade med en mindre enkät. Vår undersökningsgrupp består av sju pedagoger fördelat på två olika skolor, i Norrköpings kommun, med tillgång till olika ekonomiska resurser. Resultatet visar på olikheter i pedagogernas förhållningssätt på båda skolorna. I enkätsvaren framkom att de flesta pedagogerna hade relativt god kunskap om fördelarna med att uppmärksamma elevernas kulturella bakgrund och språk för att skapa goda förutsättningar för lärande och identitetsutveckling för eleverna med svenska som andraspråk. Dock visade observationerna att pedagogerna inte genomför detta i praktiken. Vår slutsats av studien är att skillnaden mellan pedagogers olika arbetssätt främst beror på den enskilda pedagogens attityder och intresse.

Att lärare ska arbeta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för god samverkan med hemmet finns skrivet i de styrdokument som reglerar skolans arbete. Ett stort ansvar ligger hos läraren för att upprätthålla kontakten. Den samhällsutveckling som ständigt sker kräver ny kunskap och skapar nya förutsättningar för människor som lever i det. Detta ställer krav på personalen som arbetar inom skolverksamheten att utveckla sina kunskaper för att kunna anpassa sitt arbete efter rådande samhällsvillkor.   Syftet med studien var att försöka få en bild av hur verksamma pedagoger arbetade i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever och hur samverkan med hemmet kan se ut. Den syftar också till att fördjupa våra kunskaper i ämnet som vi ska kunna ha användning av i vårt eget framtida arbetsliv. En fråga som ställdes till arbetet var hur pedagogerna arbetar i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever, i jämförelse med svenska föräldrar. Vi undrade också hur de kulturella skillnader som kan finnas påverkar dels hur de arbetar i bemötandet och dels i samverkan med hemmet. Den sista frågan vi ställde till arbetet var vilka olika hjälpmedel som kan finnas för att förbättra kontakten med föräldrar till andraspråkselever.   I försöket att få svar på de frågor vi ställt valde vi att göra en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats. Den semistrukturerade intervjun ansåg vi passa bäst till vårt syfte och därför utfördes en sådan.   Studiens resultat visar att kunskap påverkar hur verksamma pedagoger ser på mångkultur och hur de arbetar kring ämnet. De som intervjuades uttryckte att de får för lite fortbildning i allmänhet, och i synnerhet beträffande mångkultur. Sammantaget poängterades alla människors lika rättigheter och för att eftersträva ett likvärdigt bemötande krävs en förmåga att kunna se varje enskild individ utifrån dennes förutsättningar.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars perspektiv på undervisning kring främlingsfientlighet och mångkultur. I min litteraturgenomgång har jag fångat upp vad forskningen kring dessa områden menar är relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att använda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet från mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument. Mitt resultat visar att det finns en vilja hos elever att i större utsträckning få diskutera och praktisera kunskaper kring främlingsfientlighet och mångkultur än vad de upplever att de idag får göra. Resultatet pekar även på att fler kulturmöten i skolan skulle verka positivt till att utveckla förståelse och tolerans gentemot människor från främmande kulturer. / The purpose with this study is to investigate high school students’ perspective on education, xenophobia and multiculture. In my literature review I present what scholars find relevant around these areas. I decided to use group interviews as a method of collecting data. Altogether eleven students participated in the study. Later I discuss the results from my group interviews in comparison towards the research I`ve presented in earlier sections of the study and the national curriculum of upper secondary school. My results point out that the student’s wishes to discuss and practice knowledge about xenophobia and multicultural more often than they experience they are allowed to do in these days. The result also points out that multi-cultural encounter develop the student’s ability to comprehend and to be more tolerant towards people from foreign cultures.

Syftet med studien är att undersöka vad elever i år 9 lägger i begreppet lärande och hur de uttrycker sina förväntningar på skolan, utifrån hur de beskriver hur de lär sig, hur de uppfattar lärarrollen och elevrollen samt hur de beskriver skolan. Detta studeras mot bakgrund av kategorierna etnicitet, genus, studieresultat och bostadsområde. Studien är en kvalitativ studie. En form av triangulering har använts och metoderna är semistrukturerade fokusintervjuer samt strukturerad enkät. 22 elever från tre olika skolor har intervjuats i fem fokusintervjuer. Dessutom har en strukturerad enkät genomförts i 6 klasser/grupper på de tre olika skolorna. Resultatet visar att många elever uppfattar skolan som ett nödvändigt tvång. Skolk, sena ankomster kan ses som ett motstånd mot skolplikten och skolans institutionella diskurs. Eleverna är tämligen överens i sina uppfattningar om lärarrollen, däremot skiljer det sig mer i fråga om elevens roll, där några uppfattar att det handlar mer om personlighet och uppförande och andra mer uppfattar elevrollen som ett arbete, där vissa uppgifter ska utföras. Elevernas olika sätt att förhålla sig till skolan har delats i fem kategorier; det sociokulturella, det traditionella, det pragmatiska, det omgivningsberoende samt det kaotiska förhållningssättet. Skillnader mellan innerstad och förort tas upp. Undervisningen i So, så som eleverna i studien beskrev den skilde sig åt. Innerstadselevernas So-undervisning framstod som baserad på en mer traditionell förmedlande pedagogik, medan förortsskolans elever beskrev en undervisning ur ett sociokulturellt perspektiv, mer i linje med läroplanen. Graden av förhandling och meningsskiljaktigheter var högre i förortsskolan. Förortseleverna gav också uttryck för en bild av sin förort och sin skola som segregerad och isolerad, där eleverna beskrevs som dåliga förebilder för varandra. Elever förhåller sig till olika diskurser, som påverkar deras syn på skolan. Likheterna mellan de olika kategorierna förefaller större än skillnaderna. De svenska eleverna tycks i högre grad påverkade av en traditionell diskurs, medan elever med invandrarbakgrund i högre grad tycks pragmatiska. I förortsskolan tycks graden av förhandling av olika begrepp och identiteter högre än i innerstadsskolan.

1, Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om hur kommun- och skolbibliotek kan arbeta med integration och läsfrämjande arbete. Projektet Biblioteket mitt i Världen har nyligen beviljats medel från Västerbottens Läns Landsting och Kulturrådet. Genom kvalitativa intervjuer med några personer som kan komma att påverkas av projektet och observationer försöker jag ge en bild av inledningsfasen av ett projekt som rör integration och läsfrämjande arbete. Observationerna rör föredraget Böcker, boxning och värderingar som inleder projektet. Eftersom projektet ligger alldeles i startgroparna är uppsatsen ett försök att sondera terrängen och undersöka projektets möjligheter. I uppsatsen undersöker jag hur några utvalda bibliotek jobbar med dessa frågor. De bibliotek som undersöks är Stadsbiblioteket och Filialbiblioteket på Ersboda i Umeå samt Skolbiblioteket på Rödbroskolan i Storuman. Här följer de frågor jag ställer mig i uppsatsen och svar på dessa frågor.   1, Hur kan biblioteket fungera som en mötesplats för integration? Uppsatsens viktigaste resultat är att kommunbiblioteket i och med att det är en skattefinansierad verksamhet bör vara en mötesplats för alla. Detta är något som också stöds av bibliotekslagen. För ett par år sedan bildades en mångkulturgrupp med representanter från Umeås bibliotek som jobbar speciellt med dessa frågor som enligt de personer jag har intervjuat som representerar biblioteken har inneburit en stor förbättring. I bibliotekets verksamhet är programverksamheten en viktig del. Genom att ha programpunkter som kan vara intressanta för personer med annan etnisk bakgrund och samarbeten med invandrarföreningar kan ett möte uppstå. Genom mitt resultat framkommer dock att förväntningen på att invandrare ska vilja komma på programpunkter kan vara felaktig. Det finns en synpunkt på att de som arbetar på biblioteket borde utgå ifrån en diskussion med människor med annan etnisk härkomst när de anordnar programpunkter. 2, Hur kan biblioteket jobba läsfrämjande (gällande integration)? När det gäller det läsfrämjande arbetet är en av bibliotekets viktigaste uppgifter att bistå personer med annan etnisk härkomst än svensk böcker på lättläst svenska. En annan sak som bibliotekspersonal kan hjälpa besökare med är att hjälpa dem med att hitta på internet samt att hitta litteratur till deras utbildning. Biblioteket har tagit emot ungdomar och gett dem boktips. En viktig aspekt i mitt resultat är att barnens språkkunskaper kan vara tillgångar på biblioteket. Det är också viktigt att mångfald speglas i litteraturen. På Ersbodabiblioteket märker de böcker med ett litet M om barn från olika länder finns representerade i böckerna. Det finns också en liten mångkulturavdelning bland barnböckerna. 3, Hur kan de erfarenheter som finns bland besökarna tillvaratas på ett gediget sätt? Bara genom att det finns besökare på biblioteken med annan etnisk härkomst än svensk på biblioteken öppnar upp för ett möte. Om det fanns fler anställda på biblioteken med annan etnisk härkomst en svensk skulle erfarenheter hos dessa kunna tillvaratas på ett gediget sätt. Idag är många delar av kulturlivet mycket homogent. Det är ett problem som avspeglar sig i bibliotekets verksamhet. För bibliotekets besökare skulle kunskap om olika kulturella uttryck öka med anställda med annan etnisk härkomst.