In South Africa, alternative care solutions such as foster homes, child-headed households, placements with relatives and Child and Youth Care Centres (CYCCs), are under pressure to provide for the large numbers of children who need care. Child and Youth Care Centres include facilities such as children’s homes, places of safety, secure care facilities and schools of industry or reform schools. South African legislation offers guidelines towards the fulfilment of children’s needs in CYCCs by providing them with Children’s rights. Unfortunately, not only is literature on children living in CYCCs limited both internationally and locally, existing literature regarding children’s care in CYCCs in South Africa points towards a gap between legislative guidelines and practice of care provision. For example, apparently, children in CYCCs are not afforded opportunities to voice their opinions, and many CYCCs in South Africa are not legally registered. As a result, an obvious indication of the care and interaction taking place between caregivers and children in CYCCs is not available. This inductive, qualitative study aimed to explore and describe the views of children living in Child and Youth Care Centres in the Vaal Triangle area, Gauteng, South Africa, in an effort to gain a better understanding of children’s perceptions of their interactions with their caregivers. One-on-one interviews with children from three CYCCs were conducted. Interviews were voice-recorded and later transcribed. While being interviewed, participants were asked to take part in a role-play exercise and to make a collage of their interaction and relationship with their caregivers. Data was analysed using Creswell’s spiral of analysis and Thematic Analysis by Braun and Clarke. The findings revealed four themes, which encompassed the perceptions of interactions with caregiver: 1. Daily activity with caregiver; 2. Special time with caregiver; 3. Behaviour management strategies; and, 4. Relationship with caregiver. The key findings indicate the valuable insight that was gained by affording children in CYCCs the opportunity to voice their perceptions on their interactions with their caregivers. This not only empowers children and fulfils their right to be heard, but also provides a better understanding of whether needs are being met or not. / MA (Psychology), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

In South Africa, alternative care solutions such as foster homes, child-headed households, placements with relatives and Child and Youth Care Centres (CYCCs), are under pressure to provide for the large numbers of children who need care. Child and Youth Care Centres include facilities such as children’s homes, places of safety, secure care facilities and schools of industry or reform schools. South African legislation offers guidelines towards the fulfilment of children’s needs in CYCCs by providing them with Children’s rights. Unfortunately, not only is literature on children living in CYCCs limited both internationally and locally, existing literature regarding children’s care in CYCCs in South Africa points towards a gap between legislative guidelines and practice of care provision. For example, apparently, children in CYCCs are not afforded opportunities to voice their opinions, and many CYCCs in South Africa are not legally registered. As a result, an obvious indication of the care and interaction taking place between caregivers and children in CYCCs is not available. This inductive, qualitative study aimed to explore and describe the views of children living in Child and Youth Care Centres in the Vaal Triangle area, Gauteng, South Africa, in an effort to gain a better understanding of children’s perceptions of their interactions with their caregivers. One-on-one interviews with children from three CYCCs were conducted. Interviews were voice-recorded and later transcribed. While being interviewed, participants were asked to take part in a role-play exercise and to make a collage of their interaction and relationship with their caregivers. Data was analysed using Creswell’s spiral of analysis and Thematic Analysis by Braun and Clarke. The findings revealed four themes, which encompassed the perceptions of interactions with caregiver: 1. Daily activity with caregiver; 2. Special time with caregiver; 3. Behaviour management strategies; and, 4. Relationship with caregiver. The key findings indicate the valuable insight that was gained by affording children in CYCCs the opportunity to voice their perceptions on their interactions with their caregivers. This not only empowers children and fulfils their right to be heard, but also provides a better understanding of whether needs are being met or not. / MA (Psychology), North-West University, Potchefstroom Campus, 2015

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p><strong>Examinationsnivå: </strong>Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i Gävle</p><p><strong>Titel: </strong><em>Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen:</em><strong><em> </em></strong><em>Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verk</em></p><p><strong>Författare: </strong>Edlund, Nadja                                                                                                         <strong>Termin och år: </strong>Ht 2008                                                                                                           <strong>Institution: </strong>Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.<strong> </strong></p><p><strong>Handledare: </strong>Daniel Pettersson                                                                                    <strong>Nyckelord: </strong>Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren</p><p> </p><p><p>Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultur</p><p>samt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad av</p><p>utvalda verk författade av Astrid Lindgren.</p><p>. Frågeställningen i denna C-uppsats lyder:</p><em><p>Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen?</p></em><p>Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom denna</p><p>metod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturella</p><p>uppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten.</p><p>Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barn</p><p>kan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle.</p><p>Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts och</p><p>hur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet. Med mångkultur</p><p>menas etnicitet, religion, bakgrunder, förhållningsätt, klasskillnader samt förutfattade</p><p>meningar. Med formning menas barns uppfattningspräglingar och värderingsskapande som</p><p>sker i barnens utveckling.</p><p>Uppsatsens statistik och listor är utdragna från året 2006. Med anledning av att det med beslut</p><p>från regeringen var mångkulturens år. Det kändes också aktuellt att kort nämna nuvarande</p><p>statistik samt äldre statistik för att visa ett brett tidsperspektiv på Astrid Lindgrens böckers</p><p>existens på topplistorna. Resultatet redovisar det som genom en kvalitativ textanalys</p><p>upptäckts och innefattar det som ingår i begreppet mångkultur. Detta redovisas i utdrag, citat</p><p>och genom ord som förekommer i Astrid Lindgrens böcker.</p><p>I diskussionen framkommer det faktum att barns formning till stora delar sker genom</p><p>litteraturen och att Astrid Lindgren fyller en stor del av den litteraturen som läses av barn och</p><p>det automatiskt påverkas deras formning och uppfattningar. Mångkultur presenteras och</p><p>framställs både ur positiva och negativa aspekter i Astrids böcker. Det är därför viktigt att det</p><p>existerar en medvetenhet hos pedagoger för vad för slags värderingar vi förmedlar genom</p><p>exempelvis litteratur som läses för barnen.</p><strong></strong></p> / <p><p>The purpose with this essay is to illuminate how children’s perceptions about multi cultural</p><p>and its values are created trough literature for children. And to examine what child literature</p><p>and its value stands for. By multi cultural the aspects of ethnicity, religion, tradition, culture,</p><p>class is included. In this essay the literature who is being granted is one of Sweden’s most</p><p>read authors Astrid Lindgren. The essays method is text analysis and seven of Astrid</p><p>Lindgrens most read characters are being used in the result area. The choice of Astrid</p><p>Lindgren is being motivated by her importance in child literature true generations and the fact</p><p>that her book Pippi Långstrump still is the most borrowed book in library’s according to Svff</p><p>(the association of Swedish authors). The results are containing extracts from the books where</p><p>seven of her most famous characters exist. The results present examples of multi cultural</p><p>aspects that are presented in these books. The discussion will contribute in what ways children</p><p>can be formed true these results. These results show both positive and negative aspects of</p><p>Astrid Lindgrens books vied from the multi-cultural perspective.</p></p>

Abstrakt Examinationsnivå: Examensarbete, 15 högskolepoäng, inom lärarprogrammet Högskolan i Gävle Titel: Barns mångkulturella formningar genom barnlitteraturen: Utifrån kvalitativ textanalys utförda på ett urval av Astrid Lindgrens verk Författare: Edlund, Nadja                                                                                                         Termin och år: Ht 2008                                                                                                           Institution: Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Handledare: Daniel Pettersson                                                                                    Nyckelord: Mångkultur, litteratur perspektiv, barns formning, Astrid Lindgren   Syftet med uppsatsen är undersöka vilka värderingar som ingår i benämningen mångkultur samt hur barns mångkulturella uppfattningar formas genom barnlitteratur representerad av utvalda verk författade av Astrid Lindgren. . Frågeställningen i denna C-uppsats lyder: Vilka mångkulturella uppfattningar formas barn av genom barnlitteraturen? Metod som använts för att ta reda på frågeställningen är kvalitativ textanalys. Genom denna metod kom det relevanta fram som behövdes för att sammanställa ett urval av mångkulturella uppfattningar och tänkanden de olika figurerna i Astrid Lindgrens böcker förmedlar i texten. Det faktum att pedagoger och föräldrar läser det som andra läst för dem när de själva var barn kan ha en påverkan i varför böckerna följer med i dagens samhälle. Uppsatsen belyser mångkulturens innehåll i de utvalda verk av Astrid Lindgren som valts och hur barns uppfattningar och formning ser ut utifrån det litterära perspektivet. Med mångkultur menas etnicitet, religion, bakgrunder, förhållningsätt, klasskillnader samt förutfattade meningar. Med formning menas barns uppfattningspräglingar och värderingsskapande som sker i barnens utveckling. Uppsatsens statistik och listor är utdragna från året 2006. Med anledning av att det med beslut från regeringen var mångkulturens år. Det kändes också aktuellt att kort nämna nuvarande statistik samt äldre statistik för att visa ett brett tidsperspektiv på Astrid Lindgrens böckers existens på topplistorna. Resultatet redovisar det som genom en kvalitativ textanalys upptäckts och innefattar det som ingår i begreppet mångkultur. Detta redovisas i utdrag, citat och genom ord som förekommer i Astrid Lindgrens böcker. I diskussionen framkommer det faktum att barns formning till stora delar sker genom litteraturen och att Astrid Lindgren fyller en stor del av den litteraturen som läses av barn och det automatiskt påverkas deras formning och uppfattningar. Mångkultur presenteras och framställs både ur positiva och negativa aspekter i Astrids böcker. Det är därför viktigt att det existerar en medvetenhet hos pedagoger för vad för slags värderingar vi förmedlar genom exempelvis litteratur som läses för barnen. / The purpose with this essay is to illuminate how children’s perceptions about multi cultural and its values are created trough literature for children. And to examine what child literature and its value stands for. By multi cultural the aspects of ethnicity, religion, tradition, culture, class is included. In this essay the literature who is being granted is one of Sweden’s most read authors Astrid Lindgren. The essays method is text analysis and seven of Astrid Lindgrens most read characters are being used in the result area. The choice of Astrid Lindgren is being motivated by her importance in child literature true generations and the fact that her book Pippi Långstrump still is the most borrowed book in library’s according to Svff (the association of Swedish authors). The results are containing extracts from the books where seven of her most famous characters exist. The results present examples of multi cultural aspects that are presented in these books. The discussion will contribute in what ways children can be formed true these results. These results show both positive and negative aspects of Astrid Lindgrens books vied from the multi-cultural perspective.

Studiens syfte var att ta reda på vilka uppfattningar barn i åldern 4–6 har om olika näringsämnen i livsmedel. Dessutom att undersöka vilka ord de använder sig av när de beskriver detta samt vilka kopplingar de gör mellan olika livsmedels innehåll och roll i kroppen.  I studien har 11 barn från två olika förskolor intervjuats genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har använts då det är barns samtalande och uppfattningar som arbetets fokus riktats åt. I resultatet framkommer att barnen besitter olika uppfattningar kring vad livsmedel innehåller. De hade en relativt likvärdig syn på vilken roll livsmedlens innehåll har för roll i människokroppen. Flertalet av barnen kopplade livsmedel till hälsa och fysisk rörelse eller styrka, medan några få barn beskrev livsmedlets nedbrytning och omvandling på en översiktlig nivå. Barnen förklarade att många av de begrepp som specifikt berörde näringsämnen var helt okända sedan tidigare.  Studien ger en bild av barns uppfattningar om näringsämnen och dess roll i människokroppen. Studien kan också fungera som ett verktyg i förskolan för att planera undervisning inom ämnet. / The purpose of the study was to find out preschool children’s perceptions of food based on the main nutrients in the food, what words they use when describing this and what connections they make between food content and role in the human body.  In the study, 11 children from two different preschools were interviewed through semi structured qualitative interviews. The sociocultural perspective has been used because focus in the study was directed at children’s conversations and perceptions. The result shows that the children have different opinions about what foods contain. They had a relatively similar view of the function of food in the human body. Most children linked food to health and physical movement or strength, while a few children described the food’s degradation and transformation at a general level. The children explained that many of the concepts that specifically touched on nutrients were completely unknown since before. The study provides a picture of children’s perceptions of nutrients and their role in the human body and can serve as a tool in preschool to plan teaching on the subject.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn kan lära om tekniska system, närmare bestämt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förändrats efter en pedagogisk aktivitet. Frågeställning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-årsåldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet? I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten användes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gånger. Efter detta fick de själva försöka lägga ihop bilderna så att det blev ett komplett avloppssystem. Aktiviteten avslutades med ett besök till toaletterna där rören uppmärksammades och avloppssystemet diskuterades. Resultaten visar att barnens uppfattningar om avloppssystem utvecklades. Till en början kände barnen främst till de synliga delarna av avloppssystemet, som toaletten och spolknappen. De kände inte till många funktioner som avloppssystemet har till exempel gallret och sanden som renar vattnet. Efter den pedagogiska aktiviteten hade barnens individuella förståelse för avloppssystemet förbättrats både när det gäller avloppssystemets komponenter och också dess funktioner. / The purpose of this study is to show how preschool children can learn about technical systems, in particular the sewerage system and how their perceptions of it changes after a pedagogical activity. The question this study intends to investigate is: What perceptions do 4-5 year olds have about the sewerage system before and after a pedagogical activity? The study is based on six children´s perceptions of the sewerage system. Qualitative interviews were used before and after a pedagogical activity to get an understanding of the children´s perceptions. In the pedagogical activity pictures of a simplified sewerage system were shown to explain how it could work. They then got to construct and test a simplified sewerage system several times. After this the same pictures were presented and the children had to put them together by them self to get a complete sewerage system. The activity was concluded with a visit to the toilets to look at the plumbing and discussions about the sewerage system.  The results of the study show that the children´s perceptions of the sewerage system developed. Initially the children primarily had knowledge about the visible parts of the system, like the toilet and the flush button. Their understanding of the functions of a sewerage system was also poor. After the pedagogical activity the children´s individual perceptions of the sewerage system had developed both regarding to the components and the functions of the sewerage system.

The purpose of this study was to examine what kind of knowledge and thoughts pre-school children have on water – and sewage systems. The most interesting part will be to examine which components, of the water – and sewage systems, the children have knowledge about. Another interesting part to look into is whether the children’s age, gender and the pre-schools geographical position affects what the children knows about the systems. The study was implemented through qualitative semi-structured interviews, with 15 children in the ages of 4-6. The investigational method was chosen because I wanted to hear the children’s view on the sewage system. The children were interviewed separately, and all the interviews were started with a discussion about toilets. Questions about water – and sewage systems were then asked, to elicit what each individual child knew about the systems. The result shows that the knowledge about water – and sewage systems differs a lot between the children. Some could only name one component, while others could up to six different parts. The age of the children didn´t affect the results, but it´s clear that the boys had more knowledge about the different systems, than the girls had. The children that go to a pre-school in an urban area generally had more knowledge about Sewage treatment, than the children in the rural area. / Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn ser på vatten och avloppssystemet. Intresset ligger i att undersöka vilka komponenter i vatten och avloppssystemen barnen har kunskaper om. Att jämföra vad som har betydelse för barnens kunskaper är också intressant för att se om barnens ålder, kön och förskolans geografiska läge har betydelse för vilka kunskaper de har. I studien ingick 15 förskolebarn åldern 4-6 år. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att ta reda på barnens uppfattningar om avloppssystemet. Barnen intervjuades var för sig och varje intervju inleddes med att prata om toaletten. Frågor om vatten och avloppssystemet ställdes för att få fram vad varje barn hade för kunskaper. Resultatet visar att kunskaper om vatten och avloppssystemet skiljer sig väldigt mycket mellan barnen, de kunde nämna mellan 1-6st olika komponenter. Ålder har inte betydelse, men pojkarna hade överlag mer koll på de olika systemen än flickorna. Barnen som går på en förskola i tätorten hade generellt mer kunskaper om avloppsreningen än barnen på landsbygden.