Sverige har blivit ett allt mer heterogent samhälle, vilket synliggörs i den nuvarande läroplanen för förskolan. Förskollärare ansvarar för att barnen på förskolan ska utveckla en förståelse för olika kulturer och mångfald. Barnen ska också få en möjlighet att stärka sin egen kulturella identitet (Skolverket, 2018). Baserat på detta undrar vi hur arbetet med det mångkulturella uppdraget ser ut på svenska förskolor. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för förskollärares upplevelser av utmaningar och möjligheter med förskolans mångkulturella uppdrag. Studien utgår från en kvalitativ metodansats där sex stycken förskollärare deltagit. Empirin har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna för studien är det monokulturella respektive interkulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det finns en viss osäkerhet kring hur begreppet mångkultur ska förklaras, vilket kan vara en variabel till varför en del förskollärare anser att arbetet är svårt. Förskollärares egen inställning är en av de viktigaste delarna i arbetet med det mångkulturella uppdraget. Läroplanens otydliga riktlinjer för hur förskollärare ska arbeta med det mångkulturella uppdraget försvårar arbetet, detta leder till att förskollärare själva får hitta egna tillvägagångssätt för att genomföra uppdraget. De flesta av förskollärarna använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i arbetet med mångkulturalitet, medan en del medvetet eller omedvetet visat ett inslag av ett monokulturellt synsätt.

Syftet med uppsatsen är att i teori och praktik undersöka hur principer för demokrati och interkulturell dialog kan tillämpas i utformandet av interkulturella musikmöten och vidare verka för ett samhällstillvänt och inkluderande mångfaldsarbete vid högre musikutbildningar. Dessutom syftar uppsatsen till att utifrån praktisk erfarenhet undersöka vad sådana musikmöten i sin tur kan generera i form av interkulturell förståelse och ny kunskaps-utveckling.    I uppsatsens inledande delar förs resonemang kring principer för demokrati och god interkulturell dialog, samt hur dessa kan överföras till praktiska musikaliska kontexter och bilda teoretiskt och etiskt ramverk för vad som konstituerar ”ett gott interkulturellt musikmöte”. Från denna utgångspunkt planeras och genomförs ett aktionsforskningsprojekt i form av tre interkulturella musikmöten på Musikhögkolan vid Örebro Universitet, där praktiskt musicerande varvas med samtal kring musik, musikupplevelse och musikens kringliggande kulturella sammanhang.     Ur uppsatsens empiri framkommer exempel på hur interkulturella ”musikutbyten” (dvs möten med fokus på repertoar som associeras till deltagarnas kulturella bakgrunder) visserligen erbjuder goda möjligheter till ökad interkulturell förståelse, men också kan befästa stereotypiseringar av ”de andra”. För att undvika det senare argumenteras för att denna typ av möten bör innefatta gott om utrymme för samtal kring exempelvis autenticitet, musikupplevelse och repertoarernas kulturella sammanhang, för att kunna leva upp till idén om Det goda interkulturella musikmötet som eftersökts och skisserats i uppsatsens inledande delar. Genom dylika samtal uppmärksammas tidigare föreställningar om såväl ”den egna” musikkulturen som ”den andres”, samt hur vår upplevelse av såväl bekant som obekant musik i hög grad påverkas av sådana föreställningar.     Vidare argumenteras för interkulturella musikmöten där musicerandet sker ”bortom kultur”, för att fokusera på personliga möten snarare än ”kulturmöten”. Här föreslås utifrån uppsatsens empiri att kollektiv improvisation kan vara en fruktbar väg för upplösande av kulturella gränser och kreativt nyskapande.    Utifrån projektets dialogiska processer presenteras även ett antal konkreta förslag till utvecklat mångfaldsarbete inom uppsatsens platsspecifika kontext, dvs Musikhögskolan vid Örebro Universitet.

Examensarbetet handlar om hur leken gestaltas i två barngrupper med olika etniska sammansättningar som befinner sig i två stadsdelar i Malmö. Den ena barngruppen består av barn med majoritet av svenskt etniskt ursprung och i den andra barngruppen har barnen olika etniska ursprung. Syftet med examensarbetet är att få syn på likheter och olikheter i barns lek och hur det etniska ursprunget påverkar leken. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vad leker barnen på en förskola i Sverige med majoritet av barn med svenskt etniskt ursprung? Vad leker barnen på en förskola i Sverige där barnen har olika etniska ursprung? Vad finns det för likheter och olikheter i barnens lek i dessa olika barngrupper? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt samtala med barnen om leken och att intervjua barnen om lek. De teoretiska utgångspunkterna har varit lek och etnicitetsbegreppet samt den kulturhistoriska teorin. Resultatet pekar på att leken speglas av barnens olika erfarenheter och värderingar som barnen bär med sig från sina kulturer. Det gemensamma språket har stor betydelse för lekens utveckling. Barnen tar stoffet till fantasin från de kunskaper de har fått i det verkliga livet och sedan skapar de något nytt tillsammans i leken. Gemensamma upplevelser är viktiga för att berika och inspirera barnens fantasi. Slutsatsen i arbetet är att lek formas av etnicitet och att etnicitet formas av lek.

Den här undersökningen tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som pekar på att musikun-dervisningen i Sverige rör sig inom en tämligen begränsad trygghetszon gällande bland annat genre, repertoar och innehåll. Mitt syfte med studien har varit att undersöka gymnasieelevers upplevelser av att musicera utanför det välbekanta samt undersöka tankebanor och resonemang kring repertoar i ensembleundervisningen på gymnasiet. För min undersökning har en kvalitativ metod använts. Empirin har sedan samlats in, dokumenterats och analyserats med hjälp av tran-skribering av en videoinspelning som skett under en ensemblelektion med en grupp gymnasie-elever, samt en efterföljande gruppintervju. Ensemblemomentet har gått ut på att spela ett mu-sikstycke från Grekland i en udda taktart. Gruppintervjun behandlade frågor om upplevelser, associationer, svårigheter, möjligheter, repertoarval och att röra sig utanför trygghetszonen. Min undersökning visade resultat som antyder att eleverna tycktes röra sig inom en tämligen begränsad trygghetszon i ensemblen och aldrig tidigare hade musicerat i musik utanför väster-ländsk populärmusik, trots att det står tydligt i det centrala innehållet i kursen ensemble att eleverna ska få möjlighet att musicera i musik från andra kulturer. Undersökningens respon-denter ansåg att musicera inom den här typen av musik var en positiv upplevelse och uppgav flera anledningar till att det kan var nyttigt att röra sig utanför det bekanta. Anledningarna var bland annat att det kunde vara ett smart sätt att lära sig nya taktarter, skalor och tonaliteter på. De sa även att de kunde främja kreativiteten i låtskriveri, improvisation, laborering, och gemen-skap. Således indikerar studiens resultat att röra sig utanför det bekanta kan genera kunskap som har en hel del fördelar, vilket i förlängningen kan leda till fördjupade musikaliska färdigheter.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man som lärare handhar mötet mellan olika kulturer i skolan. Underlaget har varit tio frågor som ställts till lärare på två olika skolor. Några av frågorna som ställts är: Hur ska man som lärare arbeta för att möta olika kulturer i skolan? På vilket sätt kan man förbereda sig om man får en nyanländ elev som ska börja i en klass? Hur jobbar lärare med mötet mellan kulturer på sin arbetsplats? Kunskap om kulturkrockar i skolan finns i tidigare forskning. Litteraturen visade att en relation mellan hem och skola är viktig för att kunna möta eleverna och föräldrarna på rätt sätt. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer med tre pedagoger på två olika skolor. Alla lärarna berättar hur de arbetar med mötet mellan kulturer på deras skola och vilka problem de har stött på. Sammanfattningsvis visar studien att hur man som lärare arbetar med möten och eventuella konflikter mellan kulturer i en mångkulturell skola är individuellt. Interkulturell kompetens är viktig i en mångkulturell skola för att kunna möta och förstå eleverna. Språket och kommunikationen har en stor betydelse för att förhindra konflikter mellan kulturer. Föräldrakontakten är av stor betydelse men svår att uppnå, om kommunikationen och språket brister. Studien visar även att hur läraren planerar sin undervisning är viktig. Det framgår även i undersökningen att lärarna har en positiv syn på kulturmöten i en mångkulturell skola. Kulturmöten berikar undervisningen på flera olika sätt.

Undersökningen är en utvärdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfälle att reflektera över sin identitet och att stärka sitt självförtroende samt kunna placera sig själv i ett större kulturellt sammanhang för att därigenom, i ett långsiktigt perspektiv, ha lättare att tillgodogöra sig nya kunskaper.Projektet har utformats med stöd av läroplaner och kursplaner för ämnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frågor kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt samt teorier om hur identiteter skapas.Genom intervjuer med ett fåtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlämningsuppgifter har jag utvärderat projektet.Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att få tillfälle att reflektera över den egna identiteten och att det ämnesintegrerade arbetssättet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frågorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till användning. Undersökningen visar också att eleverna uppmuntrats att bilda egna uppfattningar och i viss mån ifrågasätta yttre påverkan. / Identity and Culture - a Project at a Multicultural School

Arbetet är en studie om hur sju högstadielärare i Skåne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning på historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det är intressant att studera lärares tillvägagångssätt då de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. Lärare, kursplan och läroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frågan kring hur lärare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mångkulturella klassrummet. När elever med en icke europeisk historiekultur inte får sin historia åskådliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen också ställa frågan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever. Vi har kommit fram till att alla lärare kände till begreppet historiemedvetande men tolkade och arbetade med det på olika vis. Den narrativa metoden ställde sig alla lärare positiva till men de fann det i mångt och mycket oklart hur den kunde utveckla historiemedvetandet generellt och historiemedvetandet hos elever med annan historiekultur specifikt. / The work is a study about how seven secondaryschoolteachers in Skåne interprets and works with the history awarenessconception. Through the emphasis on history awareness in the overall purpose of the syllabus Lgr 2011 we found it interesting to study teachers procedure immersing the students history awareness. Teachers, the syllabus and textbooks provides a Eurocentric picture of the history which leads us to the question which concernes how the teachers can work with expanding and immersing the history awareness amongs all student in the multicultural classroom. When students with a non european historyculture doesn’t get their history visible in school there is a risk that there history awareness doesn’t develop and immerse. With this study we wish to ask the question if narrative history may be a method to develop the history awareness amongs all students. We came to the conclusion that all teachers was aware with the conception history awareness but we found differences in the way they interpreted and worked with it. All teachers were positive to the narrative method but they found it uncertain in what way it could expand the history awareness in general and history awareness amongs student with another historyculture specific.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt den mångkulturella skolan tar tillvara de grundläggande värderingar som finns i julen och i fastemånaden ramadan. Studien bygger på den kvalitativa forskningsmodellen med hjälp av den explorativa intervjun. Studien visar att ingen skola arbetar aktivt eller medvetet med värdegrunden utifrån de religiösa högtiderna. Dessutom visar studien att fastemånaden ramadan inte uppmärksammas i lika stor utsträckning som julen. Detta sker på skolor där en stor del av eleverna har muslimsk bakgrund. Förutsättningar för ett framgångsrikt värdegrundsarbete utifrån julen och ramadan är kompetensutveckling av lärare samt bildandet av en interkulturell referensgrupp för samtal och diskussion kring olika kulturer, traditioner och religioner som finns på skolan.

No description available.

SammandragI detta examensarbete har vi gjort en jämförelse mellan två skolor. Den ena är en etnisktmångkulturell skola vilket innebär att övervägande del av eleverna har annat modersmål änsvenska. Den andra skolan har enbart elever med svenska som modersmål. Vi har fokuseratpå hur pedagoger arbetar med att främja elevernas förståelse för det mångkulturellasamhället. Vi har tagit reda på hur de använder värdegrunden utifrån ett etniskt perspektivframför allt i svenskämnet. Resultatet av studien visar att på den mångkulturella skolanarbetas det dagligen med värdegrunden ur ett etniskt perspektiv medan det på den andraskolan endast då det dyker upp problem. Båda skolorna efterlyser mer samarbete mellanmångkulturella och svenskdominerade skolor. Alla pedagogerna, som vi har intervjuat menaratt möten är den bästa vägen till förståelse och tolerans för kulturella olikheter. Skolornaanvänder gärna skönlitteratur i undervisningen. Den mångkulturella skolan speglar ofta detmångkulturella i sina högläsningsböcker. Den svenska skolan väljer däremothögläsningsböcker som handlar om barn i största allmänhet.