No description available.

Arbetet är en studie om hur sju högstadielärare i Skåne tolkar och arbetar med begreppet historiemedvetande. Genom den nya kursplanens betoning på historiemedvetande i det övergripande syftet tycker vi det är intressant att studera lärares tillvägagångssätt då de vill fördjupa elevernas historiemedvetande. Lärare, kursplan och läroböcker uppvisar överlag en eurocentrisk bild av historien vilket leder oss in i frågan kring hur lärare kan arbeta med att utveckla och fördjupa historiemedvetandet hos alla elever i det mångkulturella klassrummet. När elever med en icke europeisk historiekultur inte får sin historia åskådliggjord i skolan finns risken att deras historiemedvetande inte utvecklas och fördjupas. Vi vill med undersökningen också ställa frågan ifall narrativ historia kan vara en metod att utveckla historiemedvetandet hos alla elever. Vi har kommit fram till att alla lärare kände till begreppet historiemedvetande men tolkade och arbetade med det på olika vis. Den narrativa metoden ställde sig alla lärare positiva till men de fann det i mångt och mycket oklart hur den kunde utveckla historiemedvetandet generellt och historiemedvetandet hos elever med annan historiekultur specifikt. / The work is a study about how seven secondaryschoolteachers in Skåne interprets and works with the history awarenessconception. Through the emphasis on history awareness in the overall purpose of the syllabus Lgr 2011 we found it interesting to study teachers procedure immersing the students history awareness. Teachers, the syllabus and textbooks provides a Eurocentric picture of the history which leads us to the question which concernes how the teachers can work with expanding and immersing the history awareness amongs all student in the multicultural classroom. When students with a non european historyculture doesn’t get their history visible in school there is a risk that there history awareness doesn’t develop and immerse. With this study we wish to ask the question if narrative history may be a method to develop the history awareness amongs all students. We came to the conclusion that all teachers was aware with the conception history awareness but we found differences in the way they interpreted and worked with it. All teachers were positive to the narrative method but they found it uncertain in what way it could expand the history awareness in general and history awareness amongs student with another historyculture specific.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur det interkulturella perspektivet kan användas i historieundervisningen. Vidare är syftet att fördjupa frågeställningen till att också omfatta hur historieundervisning kan utformas så att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mångkulturell bakgrund. Den metod jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berätta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk händelse verklig och konkret för alla eleverna. Slutsatsen för mitt examensarbete är att historieundervisningen ska utformas med hjälp av ett interkulturellt arbetssätt. Vad som då krävs av läraren är att denne utvecklar en interkulturell historisk kompetens. Undervisningen ska kännetecknas framför allt av att belysa olika perspektiv genom innehållsintegrering och att få eleverna att utveckla förmågan att leva sig in i andra människors situation och konfronteras med andra tankesätt. / The purpose of this study is to examine whether and if so how the intercultural perpective can be used in the teaching of history. A further aim is to deepen the research question to include how history teaching can be designed so that a historical consciousness can develop in a group of pupils with a multicultural background. The method I have used is qualitative interviews with four teachers who all teach history in grades 4-9. Pupils with different cultural background can enrich the teaching of history to the whole class by talking about their own experiences. That can make a historic event real and tangible for all pupils. The conclusion of my thesis is that history teaching should be designed with the help of an intercultural approach. What then is required of the teacher is that he develops an intercultural historic expertise. The teaching is to be characterized above all by highlighting different perspectives through content integration and to encourage the pupils to develop the ability to empathize with other people's situation and be confronted with other ways of thinking.

Arbetet bottnar i det problemområde som Skolinspektionen lyfter angående elevers svårigheter att uppfylla vissa förmågor som tydliggörs i historieämnets syfte. Vårt syfte blev därför att undersöka om detta stämmer överens med hur lärare arbetar kring demokratiseringen och hur det hjälper eleverna att uppnå några av historieämnets förmågor. Vårt fokus inriktar sig på lärarnas undervisningsstrategier och hur dessa kan påverka vilka kunskaper eleverna får kring dessa förmågor. För att kunna genomföra arbetet utgick vi från våra teoretiska utgångspunkter. Dessa var till exempel undervisningsstrategier och begreppsförståelse vilka kan ses som centrala när vi tolkade resultatet. I metoden redogör vi för de tillvägagångsätt vi använde under arbetets gång. Vi använder oss av en hermeneutisk metod när vi tolkade intervjuerna och dessa bedrevs utifrån en semistrukturerad metod. I resultatet strukturerade vi upp avsnittet efter rubriker som överensstämmer med frågeställningen. Det viktigaste resultatet är att det går att se en koppling mellan lärarnas undervisningsstrategier och vilka förmågor eleverna får möjlighet att utveckla. I avsnittet ”Slutsats och diskussion” diskuteras detta resultat och vi för resonemang om vår metod och potentiella forskningsfält inom området.