Undersökningens syfte är att analysera, beskriva och få kunskap om hur ett undersökande arbetssätt i naturvetenskap i årskurs 2-3 kan bidra till elevers lärande samt hur lärares arbetssätt kan bidra till att elevers undersökande arbetssätt knyts till undervisningens övergripande syfte. Studien tar sin utgångspunkt i elevers och lärares arbete med skolutvecklingsprojektet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) inom temat jord. Undersökningen är en kvalitativ studie där metoderna är intervju och observation. Intervjuerna antecknades och spelades in, medan observationerna endast antecknades. Resultatet bygger på samtalen under intervjuer samt det elever och lärare gör och samtalar om på lektionerna. Materialet renskrevs och bearbetades och utvalda delar från ljudupptagningarna transkriberades. Resultatet visar att lärarnas övergripande syfte med undervisningen i undersökningen är att lära eleverna ”Se hela förlopp” och ”Ställa hypoteser och undersöka”. Lärarna använder sig i undervisningen av de närliggande syftena ”Plantera ärtor i rör”, ”Gissa vad de tror kommer att hända i rören”, ”Repetera och dokumentera planteringen av ärtorna i olika jordarter”, ”Sköta om komposten”, ”Att repetera vad de gjort tidigare”, ”Gissa i vilken jordart som det växt bäst” och ”Diskutera och dokumentera resultatet” för att uppnå de övergripande syftena. Undersökningen visar också på samspelet mellan de närliggande och övergripande syftena. Lärarnas sätt att arbeta för att uppnå dessa syften är att ställa öppna frågor, ge exempel, förklara, jämföra, föra diskussionen framåt och repetera. Ett undersökande arbetssätt, där NTA står i fokus, bidrar till elevers lärande och uppfyller väl de övergripande syften lärarna har med undervisningen, men också syftet med undervisningen enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för elevers tankegångar vid subtraktions-beräkningar av tvåsiffriga och tresiffriga tal där utgångspunkten är elevers val av metoder och strategier. Vidare identifieras svårigheter elever möter vid subtraktion. Undersökningen utgår från skriftliga test med 90 elever från årskurs 2 och 3 som följs upp av en intervju med en tredjedel av eleverna. Resultatet visar att eleverna i årskurs 2 är mer flexibla i sina val av skriftliga beräkningsmetoder än eleverna i årskurs 3 där tre fjärdedelar av eleverna väljer standardalgoritm. Felet mindre från större är det mest frekventa felet vid beräkningar som kräver växling. Slutsatsen är att undervisningen påverkar både elevernas metodval och uppkomna feltyper. En annan preliminär slutsats är att felet mindre från större kan kopplas till att elever i sina uttryck byter plats på minuend och subtrahend.