Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor. Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.

<p>Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.</p><p>Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.</p>

Skapande i olika former är något som vi människor hållit på med under en lång tid. Att skapa musik är också något som musikundervisningen i skolan ska syfta till. Så väl skolan som samhället håller på att digitaliseras allt mer vilket lett till att skapandet i musikundervisningen numera ofta sker med iPads. Så är åtminstone fallet på den skolan som jag besökt i Stockholm där jag intervjuat tre elever i årskurs 9 i en fokusgrupp. Målet med intervjun var att få en djupare inblick i elevernas tankar och upplevelser kring musikskapande med iPad. Syftet med denna studie är således att undersöka hur elever i årskurs 9 upplever iPad som musikskapande verktyg. Via en kvalitativ forskningsmetod har datainsamlingen från fokusgruppen analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten pekar på att eleverna till övervägande del upplever iPad som positivt och att det är ett självklart redskap att skapa musik med. Dock visar resultaten att användandet av iPad minskar möjligheten att samarbeta i musikskapandet och att grupparbeten är svåra.

Informationssäkerhet spelar en viktig roll i dagens samhälle och organisationer.Informationssäkerhet handlar om hur information i flera olika format kan skyddas. Det ärviktigt att kunna säkerställa att information behåller riktighet, integritet, konfidentialitet ochspårbarhet. Studiens huvudsakliga syfte är att kartlägga informationssäkerhetsnivån ikommunala grundskolor. För att få fram grundskolornas informationssäkerhetsnivå kommeren kvalitativ studie med intervjuer ligga till grund. Tre kommuner i Skaraborg har deltagit istudien. Resultaten från studien visar att det finns säkerhetsbrister hos de kommunalagrundskolorna. I det administrativa delen av informationssäkerhet finns de främsta bristernahos grundskolorna. Kommunerna visar även att de uppfyller många riktlinjer fråninternationella standarder.

Bakgrund: Arbetet har sin bakgrund i de utmaningar och strategier för verksamhetsstyrning kommunala grundskolor står för. På grund av tryck och krav från olika externa aktörer i kombination med de interna kraven om ett rimligt arbetsklimat från lärare är grundskolor komplexa organisationer. Läraromsättning är ett stort problem vilket gör det viktigt att skapa strategier för att behålla kvalificerad personal. Strategier som enligt tidigare forskning visats vara relevanta är personalstyrning och kulturell styrning där en balans av formell och informell styrning är av vikt för att styra sin personal, undvika konflikter och skapa en hälsosam arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att öka förståelsen för hur både formell och informell personalstyrning, tillsammans med kulturell styrning, används inom grundskolor. Genom att undersöka detta från både ett rektors- och lärarperspektiv avsåg studien att beskriva och analysera hur dessa styrformer tillämpas i praktiken. Metod: För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter. Dessa respondenter bestod av två rektorer och tre lärare, som var verksamma på två olika skolor. Genom att undersöka både formella och informella metoder för personalstyrning och kulturell styrning, utifrån både ett lärar- och rektorsperspektiv, ämnade studien ge en djupgående förståelse för hur dessa styrformer används inom grundskolor.  Slutsatser: Informell personal- och kulturell styrning spelar en betydande roll i lärarnas arbete. Rektorerna indikerar ett större fokus på formell styrning än vad lärarna gör.  Trots att lärarna betonar vikten av informell styrning, kan behovet av formell styrningvara mer betydande än vad de själva kanske uppfattar.

Den ökande befolkningen i Sverige medför en stor resursansträngning för landets kommuner i arbetet med att tillgodose behovet av skolplatser i ett redan ansträngt läge med överbelagda skolor och eftersatt lokalunderhåll. Skolverksamheten är en av samhällets grundläggande verksamheter och det är kommunens ansvar att tillhandahålla de uppskattningsvis 400 nya grundskolor som kommer att behövas i Sverige inom de närmsta åren. Syftet med examensarbetet är att åskådliggöra fördelar, utmaningar och utvecklingsområden relaterade till att kommunen hyr grundskolelokaler av en privat aktör jämfört med traditionellt ägande eller hyra av ett kommunalt bolag. Det litterära material som ligger till grund för arbetet grundar sig på sekundärdata från rapporter, lagar och offentlig statistik. Arbetet är främst genomfört med en kvalitativ forskningsansats genom intervjuer i syfte att ta del av intervjuobjektens erfarenheter i ämnet. Intervjufrågorna hade ett semistrukturerat upplägg med syfte att få ett naturligt öppet samtal med både den kommunala och den privata sidan om deras respektive synvinkel. Arbetet fokuserar på nybyggnationer och behandlar inte eventuella utbyggnationer av befintliga skolfastigheter eller andra alternativa lösningar såsom tillfälliga paviljonger. Endast kommunala grundskolor är av intresse för utredningens syfte. Resultatet från intervjuerna bekräftar kommunernas redan idag ansträngda situation i arbetet med lokalförsörjning för skolverksamheten förutom det uppskattade framtida ökade behovet. Processen vid upprättandet av en grundskola är omfattande, det är många faktorer som påverkar och behöver tas i beaktning och förutsättningarna skiljer sig kommuner emellan beroende på faktorer såsom ekonomi, segregation och tillväxt. Utöver de vanligaste alternativen, att kommunen äger skolfastigheten själv eller hyr genom ett kommunalt bolag finns ett alternativ med hyrande från en privat fastighetsägare. Här skiljer sig synsättet och arbetsgången helt mellan kommunerna. Alltifrån en skriven policy om eget ägande av alla grundskolor till en pragmatisk inställning med utgångspunkt från varje specifik grundskolas behov och förutsättningar. En pragmatisk syn på lösningar till skolbristen med hjälp av en marknadsmix tillsammans med privata aktörer där alla parter, kommunala såväl som privata, tillsammans bidrar med sina kompetenser borde ligga i alla parters intresse. / The increasing population in Sweden leads to a great effort by the country's municipalities to meet the needs of school areas in an already strained situation with overallocated schools and neglected local maintenance. School is one of the basic activities of society and it is the responsibility of the municipality to provide the estimated 400 new compulsory schools that will be needed in Sweden within the next few years. The purpose of the study is to illustrate the benefits, challenges and development areas related to the municipality renting compulsory school premises by a private company compared to traditional ownership or rental of a municipal company. The literature underlying the work is based on secondary data from reports, laws and public statistics. The work is mainly carried out with a qualitative research approach through interviews in order to take part of interviewee experiences on the subject. The interview questions had a semi structured approach with the aim of getting a naturally open conversation with both the municipal and the private sector of their respective viewpoints. The study focuses on new constructions and does not deal with any expansions of existing school facilities or other alternative solutions such as temporary pavilions. Only municipal compulsory schools are of interest for the purpose of the investigation. The results of the interviews confirm the already strained situation of municipalities in the work on local supply for schools in addition to the estimated future increase in demand. The process of establishing a compulsory school is extensive, there are many factors that influence and need to be taken into consideration, and the conditions differ between municipalities, depending on factors such as economy, segregation and growth. In addition to the most common options, that the municipality owns the building itself or rents it from a municipal company, there is an alternative in renting from a private property owner. On this matter, the approach and the workflow differ completely between the municipalities. Some have a written policy of ownership of all compulsory schools and others have a pragmatic approach based on the needs and conditions of each specific compulsory school. A pragmatic approach to solutions to school shortages through a market mix together with private actors where all parties, the municipalities as well as the private sector, contribute with their competencies should be in the interests of all parties.

Detta självständiga arbete söker efter musiklärares uppfattningar om grundskolans obligatoriska musikundervisning – att undersöka hur musiklärare samtalar kring val av ämnesinnehåll och härleda kvalitetsuppfattningar, samt relatera dessa till en didaktisk kontext. Musiklärares vardag består av en mängd val. Att välja mellan genre, aktivitet, metod, att välja stoff och/eller låta bli att välja. Musikundervisningen tar form i relation till dessa val, och en utgångspunkt är att med hjälp av kvalitativa intervjuer och observation identifiera vad tre musiklärare verksamma i grundskolan uppfattar som väsentligt i undervisningen – vilket samtidigt säger något om det innehåll som väljs bort.  Undervisning står ständigt i relation till och påverkas av olika fenomen som: läraren, eleven, resurser, tid, gruppstorlek och inte minst politiskt styrda dokument. Musiklärare kan inte enbart fokusera på "utlärande" – lärandeprocesser styrs av balansen mellan läraren, de resurser läraren har till handa och själva samspelet med eleverna. Det perspektiv som anläggs i studien kan beskrivas som en fenomenografi-inspirerad musikdidaktisk undersökning; jag har använt mig av fenomenografiska analysmetoder, vilka kompletterades med en musikdidaktisk läsning av empirin. Den föreliggande analysen visar att brist på tid och det stora elevantalet i förhållande till stipulerade kunskapskrav skapar utmaningar för musiklärarna och deras undervisning. Lärarna känner sig otillräckliga, bland annat när det gäller bedömning, progression och kunskapskrav, och undervisningen karaktäriseras ofta som lösningsorienterad. Av studiens resultat framgår också att lärarens utbildning och tidigare erfarenheter har påverkan på undervisningsinnehållet och trots att kursplanen öppnar mot andra förmågor, är det spel på instrument och det lärande som är kopplat till detta spel, som dominerar musikundervisningen.

Examensarbetets syfte var att visualisera symboler till grundskolor i Enköpings kommun. Skolornas visioner och inriktningar har sammanställts för att särskilja symbolerna från varandra i en illustratrion som är talande för varje enskild verksamhet.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem bland ungdomar. Skolan är den arena somkan skapa jämlika förutsättningar för en god psykisk hälsa hos målgruppen. Genom atterbjuda en trygg skola, meningsfulla relationer och en känsla av sammanhang kan etthälsofrämjande arbete i skolan främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos elever. Syftetmed studien var att undersöka rektorers uppfattning och erfarenheter av det hälsofrämjandearbetet avseende elevernas psykiska hälsa på fyra grundskolor i en mindre kommun i Sverige.I studien användes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Datamaterialetanalyserades genom en konventionell innehållsanalys. Resultaten visar att psykisk ohälsaförekom bland eleverna i samtliga skolor och upplevdes ha ökat det senaste decenniet.Betygssystemet identifierades som en inre påverkansfaktor. Skolornas hälsofrämjande arbeteför elevernas psykiska hälsa vilade på enkätunderlag och inkluderade trygghetsarbete,lärarens roll och relationsarbete samt elevhälsans verksamhet. Stärkt samverkan och ökadepersonalresurser var förutsättningar som rektorerna lyfte fram för att utveckla dethälsofrämjande arbetet för elevers psykiska hälsa i skolan

Utifrån att själv jobbat som musiklärare och därigenom fått se de utmaningar en musikundervisningssituation kan innebära för elever med Neuropsykiatriska funktionshinder (härefter förkortat NPF, och innefattande till exempel ADHD och autism) väcktes mitt intresse att undersöka detta. Min ambition har varit att a) undersöka musiklärares förutsättningar för att undervisa elever med NPF, b) undersöka vad musiklärare använder för stöd och anpassningar i relation till elever med NPF. Då min avsikt varit att få en bred bild av detta område valde jag att göra en enkätundersökning riktad till samtliga grundskolelärare i musik i Linköpings kommun. Uppsatsen är skriven med och enkäten analyserad utifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visar att de flesta musiklärare i studien anger att de använder stöd och anpassningar för att få musikundervisningen att fungera för elever med NPF. En majoritet anger dock också att de tror musikundervisning upplevs som mer utmanande för elever med NPF än mer teoretiskt orienterade ämnen. Endast en liten andel menar att de fått med sig kunskaper inom området från sin grundutbildning, samtidigt som många anger att de har möjlighet att få stöd och hjälp på sin arbetsplats, till exempel från specialpedagog. Undersökningen visar att det finns många olika typer av stöd musiklärare använder sig av. Några av de vanligaste har att göra med att skapa rutiner och kontinuitet både inom undervisningen och mellan olika ämnen, samt att på olika sätt skapa ordning i rummet, till exempel vad gäller instrument. Att ge elever möjlighet till paus eller alternativt arbete omnämns också som ett vanligt sätt att anpassa musikundervisningen.