Bakgrund: Arbetet har sin bakgrund i de utmaningar och strategier för verksamhetsstyrning kommunala grundskolor står för. På grund av tryck och krav från olika externa aktörer i kombination med de interna kraven om ett rimligt arbetsklimat från lärare är grundskolor komplexa organisationer. Läraromsättning är ett stort problem vilket gör det viktigt att skapa strategier för att behålla kvalificerad personal. Strategier som enligt tidigare forskning visats vara relevanta är personalstyrning och kulturell styrning där en balans av formell och informell styrning är av vikt för att styra sin personal, undvika konflikter och skapa en hälsosam arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att öka förståelsen för hur både formell och informell personalstyrning, tillsammans med kulturell styrning, används inom grundskolor. Genom att undersöka detta från både ett rektors- och lärarperspektiv avsåg studien att beskriva och analysera hur dessa styrformer tillämpas i praktiken. Metod: För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter. Dessa respondenter bestod av två rektorer och tre lärare, som var verksamma på två olika skolor. Genom att undersöka både formella och informella metoder för personalstyrning och kulturell styrning, utifrån både ett lärar- och rektorsperspektiv, ämnade studien ge en djupgående förståelse för hur dessa styrformer används inom grundskolor.  Slutsatser: Informell personal- och kulturell styrning spelar en betydande roll i lärarnas arbete. Rektorerna indikerar ett större fokus på formell styrning än vad lärarna gör.  Trots att lärarna betonar vikten av informell styrning, kan behovet av formell styrningvara mer betydande än vad de själva kanske uppfattar.

Den politiska majoriteten i Stockholms stad beslutade 2019 att alla kommunala skolor senast hösten 2023 ska ha inrättat en lokal särskild undervisningsgrupp. Syftet med denna studie var att kartlägga om och i så fall hur särskilda undervisningsgrupper har organiserats och hur de används på mellan- och högstadiet i Stockholms stads grundskolor. Studien är kvantitativ och den övergripande teorin beskrivs som en sociokulturell ram runt ett specialpedagogiskt perspektiv som innehåller både ett kompensatoriskt och kritiskt synsätt och som tillsammans bildar ett dilemmaperspektiv.  Respondenter utgjordes av rektorer och/eller organisatoriskt ansvariga för särskilda undervisnings grupper inom Stockholms stads kommunala grundskolor och datainsamlingsmetoden var en digital enkät. Enkäten skickades till samtliga 57 kommunala mellan- och högstadieskolor och 19 skolor valde att svara. Insamlad empiri sorterades utifrån studiens frågeställningar, analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och presenterades i tabell- och diagramform. Resultatet visar att majoriteten av skolorna hade flera särskilda undervisningsgrupper och att det oftast var biträdande rektor som hade det organisatoriska ansvaret för dessa grupper. De kompetenser som i hög grad var representerade i skolornas undervisningsgrupper var grundskollärare och ämneslärare. De vanligaste orsakerna till att elever hade helt eller delar av sin undervisning i särskilda undervisningsgrupper var beslut om särskilt stöd och hög skolfrånvaro. Studien visade även på att pojkar var överrepresenterade i dessa grupper och att den här sortens särskilda stödinsats ökar med stigande ålder. / The political majority in the city of Stockholm decided in 2019 that all municipal schools must have established a local special teaching group by autumn 2023 at the latest. The purpose of this study was to survey how, and if, special teaching groups have been organized and how they are used at Stockholm's elementary schools. The study uses a quantitative method and the overall theory is described as a socio-cultural framework around a special educational perspective that contains both a compensatory and critical approach and which together form a dilemma perspective. Respondents consisted of principals and/or organizationally responsible for special teaching groups from the municipal elementary schools in the city of Stockholm, and the data collection method was a digital survey. The questionnaire was sent to all 57 municipal elementary schools and 19 schools chose to respond. Collected empirical evidence was sorted based on the study's questions, analyzed using descriptive statistics and presented in table and diagram form. The results showed that the majority of schools had several special teaching groups and that it was usually the assistant principal who had the organizational responsibility for these groups. The competencies that are highly represented in the schools' teaching groups were primary school teachers and subject teachers. The most common reasons why students had all or parts of their education in special teaching groups were decisions on special support and high absence from school. The survey also shows that boys were overrepresented in these groups and that this type of special support effort increases with increasing age.