Globaliseringen i världen har haft stor inverkan på hur företag bedriver sin verksamhet. Tekniken har möjliggjort överbryggning av nationsgränser men kulturella skillnader tycks även det vara en påverkansfaktor gällande internationella samarbeten. Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska enheten av ett multinationellt företag arbetar med att överbrygga kulturella skillnader inom organisationen. Vidare undersöktes även hur dessa insatser påverkar förtagskulturen samt huruvida insatserna kan fungera styrande. För att lyckas med att besvara dessa frågor genomfördes intervjuer av anställda på denna svenska enhet. Vidare genomfördes en mindre observation samt analys av företagets hemsida. Resultatet av studien visar att företagets insatser för att överbrygga kulturella skillnader har hög grad av måluppfyllelse. Förändringar i både beteende och tankesätt har noterats bland medarbetarna. Dessa rör främst en ökad upplevelse av förståelse för olikheter beroende av kulturella skillnader. Vidare tycks värdesättandet av samarbete och konfliktundvikande ökat bland medarbetarna. De beteendemässiga förändringarna som kunnat uttydas är rakare och tydligare kommunikation vilket även det underlättat samarbete. Utöver dessa resultat upplever medarbetarna även att gemenskapen på arbetsplatsen har ökat tack vare insatserna.

I en tid då en världsomfattande pandemi lamslagit stora delar av samhället har även mångaföretag tvingats ställa om. Att minska smittspridningen av Covid-19 viruset mellan människorhar varit avgörande för att bekämpa pandemin innan ett vaccin kommit och social distanseringhar varit ordet på allas läppar under 2020. För att kunna uppnå detta har hundratals miljonermänniskor över hela världen tvingats ställa om till att arbeta hemifrån (BBC 2020). Detta harskapat stora utmaningar för många företag, både logistiskt och hur företagen skall jobba för attde anställda skall få en bra arbetsmiljö i hemmet.När sociala interaktioner med kollegorna försvinner och de anställda tvingats till hemarbete finnsdet även risk att de anställdas motivation påverkas. Företag i Sverige har aldrig tidigare skådatdenna typ omställning till hemarbete vilket gör att forskningen kring det är liten, och syftet meddenna studie är att genom intervjuer med ledande personer inom små till medelstora företag seom det under detta påtvingade hemarbete funnits motivationsbrist hos de anställda samt hurföretagsledningen har styrt de anställda för att såväl proaktivt som retroaktivt möta dettaproblem.Det som framkom är att flertalet av respondenterna i intervjuerna vittnar om att anställda i vissmån känner en motivationsbrist, men framförallt har alla respondenterna i studien på ett ellerannat sätt styrt de anställda för att motverka denna motivationsbrist. Vår samlade uppfattningefter att ha slutfört studien är att företagen har genomfört olika motivationshöjande åtgärderbaserat på de anställdas erfarenhet, kunskap och individuella förutsättningar.Flertalet av de respondenter som ingår i studien vittnar redan nu om att de kommer att övergå tillmer hemarbete även efter pandemin. Med denna studie kommer även andra företag i framtidenskall kunna styra sina anställda för att motverka motivationsbrist vid fortsatt hemarbete eller omom en liknande situation med påtvingat hemarbete uppstår igen.

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrätten till att sälja läkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förändrad situation som inneburit att nya krav ställts både på företaget och på dess personal. Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus på företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anställda ska arbeta för att attrahera och behålla kunder. Vidare har ändamålet varit att ta reda på företagets tillvägagångsätt för att implementera detta arbetssätt i verksamheten, samt att ta reda på hur de kontrollerar att det nya arbetssättet bibehålls. För att undersöka detta har datamaterial från sju intervjuer, tre av Apoteket ABs årsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer använder sig av medarbetares känslor och emotioner som en resurs. Resultatet i studien visar att Apoteket AB har för avsikt att implementera ett mer kundorienterat arbetssätt, där användningen av emotional labor skulle kunna antas bli alltmer aktuell. Dock tyder delar av datamaterialet på att implementeringen av detta arbetssätt inte har etablerats hos samtliga apotek. / In 2009, the pharmacy sector was re-regulated and through that, Apoteket AB lost their monopoly to sell medicine. The new competition has contributed to a changed situation for Apoteket AB, which has led to new requirements on the company and their employees. This study aims to examine the organization of Apoteket AB, after the re-regulation of the pharmacy sector, focusing on the personnel management of the company. The study concentrates on how the company wants their employees to work to attract and keep customers. The purpose has also been to investigate the company’s approach to implementing this way of working in the organization, and to explore how they control that it is maintained. To examine this, data from seven interviews, three of Apoteket ABs annual reports and twenty recruitment ads have been analyzed. The theoretical base of this study is Hochschilds (1983) theory of emotional labor, which encompasses how service oriented organizations make use of employees’ feelings and emotions as a resource. The result of the study shows that Apoteket AB intends to implement a more customer oriented approach, where the use of emotional labor could be expected to become more relevant. However, parts of the data suggest that the implementation of this way of working has not fully been established at all of the pharmacies.

Bakgrund: Arbetet har sin bakgrund i de utmaningar och strategier för verksamhetsstyrning kommunala grundskolor står för. På grund av tryck och krav från olika externa aktörer i kombination med de interna kraven om ett rimligt arbetsklimat från lärare är grundskolor komplexa organisationer. Läraromsättning är ett stort problem vilket gör det viktigt att skapa strategier för att behålla kvalificerad personal. Strategier som enligt tidigare forskning visats vara relevanta är personalstyrning och kulturell styrning där en balans av formell och informell styrning är av vikt för att styra sin personal, undvika konflikter och skapa en hälsosam arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att öka förståelsen för hur både formell och informell personalstyrning, tillsammans med kulturell styrning, används inom grundskolor. Genom att undersöka detta från både ett rektors- och lärarperspektiv avsåg studien att beskriva och analysera hur dessa styrformer tillämpas i praktiken. Metod: För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter. Dessa respondenter bestod av två rektorer och tre lärare, som var verksamma på två olika skolor. Genom att undersöka både formella och informella metoder för personalstyrning och kulturell styrning, utifrån både ett lärar- och rektorsperspektiv, ämnade studien ge en djupgående förståelse för hur dessa styrformer används inom grundskolor.  Slutsatser: Informell personal- och kulturell styrning spelar en betydande roll i lärarnas arbete. Rektorerna indikerar ett större fokus på formell styrning än vad lärarna gör.  Trots att lärarna betonar vikten av informell styrning, kan behovet av formell styrningvara mer betydande än vad de själva kanske uppfattar.

Denna uppsats utforskar och analyserar användningen av styrverktyg inom svenska familjeföretag. Studien bygger på att identifiera vilka verktyg som används mest bland ekonomistyrning, kulturstyrning, personalstyrning och hållbarhetsstyrning, samt hur dessa verktyg påverkar företagens ekonomiska hållbarhet och långsiktighet. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från åtta familjeföretag i olika branscher undersöks deras strategier och metoder för att försäkra företagets överlevnad och framgång.   Den teoretiska ramen omfattar teorier om styrverktyg som ekonomistyrning, kulturstyrning, personalstyrning och hållbarhetsstyrning. Dessa teorier belyser hur familjeföretagens unika egenskaper, såsom kulturella värderingar och långsiktiga mål, påverka deras val av styrverktyg. Studien utförs en tematisk analys av insamlade intervjudata för att identifiera mönster och trender i användningen av styrverktyg.   Studiens insikter är värdefulla för akademiska ändamål även för företagsledare och investerare som strävar efter att förstå och förbättra styrningen i familjeföretag. Studien bidrar till den befintliga forskningen genom att erbjuda en djupare förståelse för hur svenska familjeföretag använder olika styrverktyg för att vinna i en konkurrensutsatt marknad och säkra sin långsiktiga överlevnad.

Bakgrund: Sverige upplever demografiska förändringar i samband med en högre invandring och en majoritet av utlandsfödda personer i Sverige arbetar inom vård och omsorg. Statistiska Centralbyrån prognostiserar för en personalbrist om 160 000 utbildade år 2035 i vård- och omsorgssektorn, vilken under de senaste åren har mottagit ett ökat antal anmälningar till DO som upprättats med etnisk tillhörighet som diskrimineringsgrund. Ökningen indikerar att chefer inom äldreomsorgen utmanas att skapa en inkluderande verksamhet, varav studien har undersökt hur chefer diskuterar kring mångfald och hur de arbetar för att inkludera detta i verksamheten. Syfte: Genom intervjuer med sex verksamhetschefer inom privat äldreomsorg ämnar studien att bidra till forskning gällande mångfaldsarbete inom äldreomsorgen. Studiens syfte är att undersöka hur verksamhetscheferna uttrycker sig kring mångfald och hur de arbetar med etnisk mångfald bland personalen. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod från ett realistiskt perspektiv. Den huvudsakliga empiriska insamlingen har skett genom intervjuer med verksamhetschefer på äldreboenden tillhörande två stora svenska vårdorganisationer inom privat äldreomsorg. Studien har följt en iterativ ansats vilket innebär att teori och empiri insamlats växelvis. Slutsats: Ur studien kan urskiljas att verksamhetscheferna anser sig sakna incitament för att arbeta med mångfald, vilket kan förklaras med att mångfald och integration enligt cheferna sker naturligt utan behov av deras inblandning. Ytterligare slutsats i studien är att stereotypiseringar av svenskfödd och utlandsfödd personal förekommer, där de sistnämnda tillskrivs särskilda egenskaper som anses lämpliga för vårdyrket. Vi konstaterar även en avsaknad av tydliga mångfaldsmål, en osäkerhet kring målsättning samt att existerande regelverk kan utesluta vissa personer i arbetsstyrkan. / Background: Sweden is experiencing demographic changes due to higher levels of immigration and a majority of foreign-borns in Sweden work within health and social care. Statistics Sweden predicts a personnel shortage of 160 000 qualified in 2035 in the health and social care sector, which during recent years has received an increased number of reports to the Swedish discrimination bureau due to ethnic discrimination. The increase indicates that unit managers within elderly care are challenged to create an inclusive business, whereas the study has investigated how managers discuss diversity and how they implement this in their operations. Purpose: By interviewing six unit managers from private retirement homes, the study intends to contribute to research regarding diversity work within elderly care. The purpose of the study is to investigate how unit managers discuss diversity and how they work with ethnic diversity among the personnel. Methodology: The study has been conducted with a qualitative method from a realistic perspective. The empirical data has primarily been collected through interviews with unit managers from two of the biggest actors in Swedish elderly care. An iterative approach has been applied where theory and empirical data were alternately collected. Conclusion: The study distinguishes that unit managers lack incentives for working actively with diversity. According to the managers this can be explained with the fact that diversity and integration is a natural process, without any need of top management. Another conclusion is that stereotyping of both Swedish and foreign-borns occurs, whereas the latter is perceived to have specific characteristics considered suitable for the care profession. We also discovered a lack of distinctive diversity goals, an uncertainty regarding goal setting and that existing regulations may act excluding for some individuals in the work force.

Bakgrund: Det svenska samhället har historiskt sett genomgått stora förändringar där utvecklingen präglats av fyra industriella revolutioner. På senare tid har ny teknik som internet, webbkamera och uppkoppling varit av stor vikt och bidragit till nya möjligheter för företagen. Det första fallet av covid19 rapporterades i december 2019 och blev startskottet på en pandemi. Sverige presenterade restriktioner kring covid-19 i mars 2020 där företagen uppmanas till distansarbete. Restriktionerna har visat löna sig då statistik från SCB, hösten 2020, visade att en av tre svenskar arbetade hemifrån. Hur omständigheterna kring covid-19 har påverkat företagets interna styrsystem framgår dock inte och är således något studien ämnar förklara. Syfte och forskningsfråga: Syftet med denna studie är att förklara hur styrsystemets funktionalitet uppfattas av anställda under distansarbete till följd av restriktioner kring covid-19 i Sverige. Hur har styrsystemets funktionalitet påverkats efter kravet om utökat distansarbete? Metod: Denna kvantitativa tvärsnittsstudie grundades i en enkät som riktar sig till anställda som varit med i omställningen till distansarbete. Enkäten är uppbyggd utifrån studiens fem områden; handlingsstyrning, kulturell styrning, personalstyrning, resultatstyrning och prestation. Resultat: Studien resulterade i ett statistiskt signifikant positivt samband för anställdas uppfattning av kulturell styrning och distansarbete. För styrformen resultatstyrning framkom att en av delhypoteserna visade statistiskt signifikant positivt samband angående förståelse av förväntade resultat och distansarbete. För resterande styrformer har inga statistiskt signifikanta samband påvisats och därmed kan inga ytterligare slutsatser dras / Background: The Swedish society has historically undergone major changes where the development has been characterized by four industrial revolutions. In recent times, new technology such as the internet, webcam and connection have been of great importance and contributed to new opportunities for companies. The first case of covid-19 was reported in December 2019 and was the start of a pandemic. Sweden presented restrictions on covid-19 in March 2020, where companies are encouraged to work remotely. The restrictions have proven to pay off when statistics from SCB, in the autumn of 2020, showed that one in three Swedes work from home. However, it is not clear how the circumstances surrounding covid-19 have affected the company's internal management control system and is thus something the study intends to explain.  Purpose and research question: The purpose of this study is to explain how the functionality of the control system is perceived by employees during telework as a result of restrictions on covid-19 in Sweden. How has the function of management control systems been affected by teleworking?  Methodology: This quantitative cross-sectional study was based on a questionnaire aimed at employees who had been involved in the transition to telework. The questionnaire is structured based on the study's five areas: action control, cultural control, personnel control, result control and performance.  Result: The study resulted in a statistically significant positive correlation for employees' perceptions of cultural control and teleworking. For the control system, result control, it emerged that one of the sub-hypotheses showed a statistically significant positive correlation regarding understanding of expected results and teleworking. For remaining control systems, no statistically significant correlation has been demonstrated and thus no further conclusions can be drawn.

Inledning: Gasellföretagens utmaning är att de arbetar under en väldigt hög tillväxt. Attständigt lyckas bibehålla en snabb och lönsam tillväxt med hög kvalitét blir allt svårare när detska göras i en snabbföränderlig och oförutsebar miljö. På grund av denna komplexitet samt enökad personalstyrka som uppkommer till följd av företagets snabba tillväxt behöververksamheten tillämpa specifika styrmedel. Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå personal-, handlings- och resultatstyrning i svenskagasellföretag. Metod: Den här studien utgår från en deduktiv forskningsansats med inslag av en induktivansats. Studiens empiri har genomförts med en kvalitativ forskningsansats och utgörs avsemistrukturerade intervjuer med fyra gasellföretag. Litteraturstudien har genomförts genomatt samla in teorier från tidigare forskningsstudier inom ämnesområdet. Slutsats: Studien påvisar att svenska gasellföretag värdesätter personalstyrning högre änhandlings- och resultatstyrning. Samtidigt visar studien, enligt respondenternas uppfattning, attpersonalstyrning har varit den främsta bidragsgivaren till tillväxten hos de intervjuadeföretagen. Av studien framgick det även att handlingsstyrning är något som, delvis dolt,används i gasellföretag. Vidare framgår det i studiens slutsats att resultatstyrning är någotsvenska gasellföretag har olika inställning till. Studien indikerar även att ett styrmedel inte kanverka isolerat i svenska gasellföretag. / Introduction: The challenge for gazelle companies is that they work during a very high levelof growth. Constantly succeeding in maintaining fast and profitable, high-quality growth isbecoming increasingly difficult when it comes to doing so in a rapidly changing andunpredictable environment. Due to this complexity and an increased workforce that arisesbecause of the company's rapid growth, the business needs to apply specific instruments. Purpose: The purpose of the thesis is to understand personnel-, action- and result control inSwedish gazelle companies. Method: This study is based on a deductive research approach with elements of an inductiveapproach. The empirical study has been carried out with a qualitative research approach andconsists of semi-structured interviews with four gazelle companies. The literature study hasbeen carried out by collecting theories from previous research studies in the subject area. Conclusion: The study shows that Swedish gazelle companies value personnel control higherthan action- and result control. At the same time, the study shows, in the respondents' view, thatpersonnel control has been main contributor to the growth of the interviewed companies. Thestudy also showed that action control is something that, partly hidden, is used in the gazellecompanies. Furthermore, it appears from the study's conclusion that result control is somethingSwedish gazelle companies have different attitudes to. The study also indicates that a controlinstrument cannot seem isolated in Swedish gazelle companies.