Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför kvinnor som gått militär grundutbildning väljer att vidareutbilda sig till specialistofficerare. Respondenterna utgjorde fem kvinnliga specialistofficerare i åldrarna 22 till 34. Tre av dem hade gjort allmän värnplikt och två av dem hade gått grundläggande militär utbildning (GMU). Av demografiska skäl genomförde jag telefonintervjuer med respondenterna. Jag följde principerna för induktiv tematisk analys när jag analyserade intervjuerna. Analysen visade att kamratskapen och möjligheten att utmana och utveckla sig själv samt typen av arbetsuppgifter och möjligheten att använda utbildningen både i det militära och i det civila var motiv för vidareutbildning. / The aim of this study was to investigate why women who have basic military training choose to continue their education in the Armed Forces. The participants represented five female officers aged 22 to 34. For demographic reasons I conducted telephone interviews with the participants. I followed the principles of inductive thematic analysis when I analyzed the interviews. The analysis showed that the comradeship, the opportunity for personal development, the type of tasks and the ability to use the military training not only in the Armed Forces but also in the civilian life were motives forbecoming an officer.

Studiens syfte är att undersöka barnskötares och blivande psykoterapeuters perspektiv på lärande i spänningsfältet mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken. För detta syfte ska barnskötare som utbildar sig till förskollärare och blivande psykoterapeuter undersökas. De fyra forskningsfrågorna är följande; (1) Hur värderar och upplever barnskötare och blivande psykoterapeuter relationen mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken? (2) Hur värderar och upplever barnskötare och blivande psykoterapeuter att deras lärande förändrats över tid? (3) Hur värderar barnskötare och blivande psykoterapeuter sitt lärande i relation till olika personer omkring dem? (4) Vilka skillnader och gemensamma drag finns det mellan barnskötare och blivande psykoterapeuter? Studiens empiriska insamling grundas på en enkätundersökning och urvalet omfattar totalt 11 barnskötare från Stockholms universitet och 43 blivande psykoterapeuter vid Stockholms universitet samt Uppsala universitet. Studien analyseras genom Ellströms teori om kognitivt- och kontextuellt perspektiv på lärande, anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande samt Bertells teori om lärande på första- och andrahands arenan. Studieprocessen visar att det finns mycket lite tidigare forskning angående de undersökta professionerna och deras lärande under vidareutbildning, därför är studien ett viktigt bidrag till kunskapsfältet. Den data som agerar grund för analyserna i studien är insamlade genom en webbenkät. Mätningarna utförs via programvaran PSPP. Ur studiens resultat framgår det att de två professionerna var likartade i sin inställning som behandlade relationen mellan formell utbildning och informellt lärande i praktiken. Det går även att utläsa att respondenternas inställning indikerar på att de nu närmar sig eller befinner sig i det utvecklingsinriktat lärande, vilket har behandlats i förändring av lärande över tid. Samt att studiens resultat indikerar på att respondenternas lärande i relation med andra varierar beroende på profession och relation. Den största skillnaden mellan professionerna i studien visar sig när de ska värdera i vilken utsträckning de diskuterar nya kunskaper de lärt sig med sin chef. Gemensamma drag går att se i att de gärna diskuterar nya kunskaper de lärt sig med sina kurskamrater. Studien resulterar i slutsatser med hänsyn till semiformella relationer. Där kurskamraternas roll i respondenternas lärande ifrågasätt och visas i ett annan dimension. Detta med hjälp av en relativt ny teoretisk utgångpunkt. / The purpose of this study is to investigate the nurse and intended psychotherapists perspective on learning in the field between formal learning and informal learning in practice. For this purpose, the nurses that educate further to preschool teachers and intended psychotherapists is examined. The four research questions are as follows; (1) How does the nurses and the intended psychotherapists valuate and experience the relation between formal education and informal learning in practice? (2) How does the nurses and the prospective psychotherapists valuate and experience that their learning changes over time? (3) How does the nurses and the prospective psychotherapists valuate their learning in relation to different persons around them? What differences and common attribute is there between a nurse and a prospective psychotherapist? The empirical collection of the study is based on a survey and the selection covers in total 11 nurses from Stockholm university and 43 intended psychotherapists at Stockholm university and Uppsala university. The study is analyzed through Ellströms theory about cognitive- and contextual perspective on learning, adaptions- and development-minded learning and Bertells theory about learning at the first- and secondhand arena. The study process shows that there are less research made earlier about the investigated professions and their learning during further education, therefore the study is an important contribution to the field of knowledge. The data that the analyzes is founded on in the study is gathered through a web survey. Measures are executed through the software PSPP. It is clear that from the result of the study that the two professions where similar in its positions that treated the relations between formal education and informal learning in practice. It is also possible to interpret that the attitude of the respondents indicates that they are approaching or found themselves in the development-minded learning, which have been addressed in the change of learning over time. Furthermore the result of the study indicates that the respondents learning in relation to others varieties depending on profession and relation. The biggest difference between professions in the study shows when they are to assess in what extent they discuss new knowledge they have learned with their manager. Common features to be seen is that they willingly discuss the new knowledge they learned with their classmates. The study leads to conclusions in respect to semiformal relations. Where the classmates role in the respondents learning is questioned and shown in a another dimension. This with the help of a relative new theoretically point of view.

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer i en psykosocial arbetsmiljö som krävs för att medaretare ska vilja och kunna fortsätta lära under sitt yrkesliv. Undersökningen utfördes genom kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med sex informanter som kom från sex olika arbetsplatsenheter på ett stort sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna handlade om vad informanterna uppfattar som god psykosocial arbetsmiljö samt om hur lärande och meningsfullhet hör ihop med psykosocial arbetsmiljö. Resultatet påvisar att informanterna har både intresse och lust i fortsätta vidareutbildas och utvecklas på arbetsplatsen, men då önskar och/eller behöver/kräver de uppmuntran och engagemang från sina respektive chefer. Engagerande och uppmuntrande chefer är en stor del av en fungerande och god psykosocial miljö på en arbetsplats och anses vara den bärande faktorn gällande moitivation och vilja med ett aktivt fortsatt lärande.

Syfte Syftet med undersökningen är att ge en bild av vad forskningen visar om kollegialt lärande med fokus på elever i grundskoleåldern och ämnet matematik. Metod Det här arbetet har följt den strategi för en forskningsöversikt som benämns SMART skapad av Nilholm (2017). SMART används som metod och arbetsplan och har arbetet har följt de steg som innefattas i SMART. Forskningsområdet definierades och forskningsarenan som skulle användas identifierades. Efter detta utfördes en sökning efter material med hjälp av en sökfras uppbyggd för att innefatta de studier som skulle innefattas i forskningsöversikten. Det här ledde till att elva studier valdes ut för analys och en kartläggning av studierna genomfördes och fördes in i en matris så att studiernas innehåll och resultat kunde jämföras. Slutligen genomfördes en avslutande diskussion om resultatet i studierna, relevansen forskningen kan ha för läraryrket och vilken forskning som kan tänkas vara relevant för framtida forskning. Resultat De flesta studier i den här forskningsöversikten rapporterade positiv påverkan av kollegialt lärande på både lärare och elevresultat. I studier där lärarna själva rapporterade om effekten på sin undervisning var det främst lärarnas syn på elevernas tankar och tankesätt kring matematik som hade utvecklats.Två viktiga aspekter av kollegialt lärande och samarbetsbaserade projekt i skolan visar sig vara tid och organisation. Det behövdes tid för att utföra projekt på ett organiserat sätt men även tid till att arbeta vidare efter projektet med det nya sättet att organisera arbetet.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om yrkesverksamma pedagogers motivation till vidareutbildning. Metoden bestod av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som utfördes på fem pedagoger som arbetade i Sverige. Analysen bestod av en Interpretativ Fenomenologisk Analys och resultaten pekar på att det finns både inre och yttre motivationsfaktorer till att vidareutbilda sig. Utöver det så visar resultaten att de inre motivationsfaktorerna var starkast när det kommer till motivation till vidareutbildning. Dessa motivationsfaktorer består bl.a av en tro på att pedagoger är viktiga för samhället, konsekvenser av elever, ämnes- och intresse relaterade motivationer och hur kollegor kan påverka motivationen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att låta eleverna upptäcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna på skolan. Teorin är baserad på att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptäcka historia på plats och på ett mer praktiskt sätt. Metoden består av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade är pedagoger som arbetar med årskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsämne. Alla intervjuer har sin grund i ett färdigställt intervjuformulär. Resultatet av dessa visar på en varierad undervisning som börjar med ett praktiskt och undersökande arbetsätt i årskurserna 1-3 och slutar med att i årskurserna 4-6 blir mer teoretisk och undervisningen stannar i klassrummet. Samtidigt kommer det fram att det inte finns någon vidareutbildning för skolans pedagoger inom Soämnena. Trots att samtliga pedagoger uppger att de behöver mera stöd i sin undervisning. / The aim of the thesis was to investigate how teachers work to let students discover and experience history as part of the teaching of history. While the study raises further training opportunities in SE / history of the affected teachers at the school. The theory is based on the student to knowledge deeper ties to history through to experience and discover the history of the place and in a more practical manner. The method consists of qualitative interviews have been transcribed and a written interview. Those who have been interviewed are educators who work with grades 1-3 and 4-6 and having SE as their teaching subject. All interviews are based on a completed interview forms. The result of these shows a varied education that begins with a practical and exploratory way of working in grades 1-3 and end up in grades 4-6 will be more theoretical and teaching stays in the classroom. Meanwhile, it emerged that there is no training for school teachers in the So-topics. Although all the teachers say they need more support in their teaching.

In Based upon disciplinary foundation... – A study on teachers’ prerequisite for continuing pro- fessional development (CPD) I have examined the prerequisites that teachers in Nacka have for CPD, due to the new school law that states that all teaching must be based upon disciplinary foundation and proven experience. According to a recently published governmental report, as well as international research, not only structural aspects like time and financial compensation are crucial to whether teachers continue their development. Encouragement from the principal and colleagues are also a contributing factor; and not to mention those factors combined. There is a world wide shared consensus among educational researchers claiming that one very important piece in creating a successful school is having a well-educated and updated staff. By embracing that idea, in our new school law, there must also exist a platform where that idea can be implemented. The aim of this study is to find out to what extent teachers in Nacka are given prerequisites for continuing professional development, in other words carry out their assignment according to the law. This study is based upon two questionnaires sent to all primary school teachers in Nacka and their principals. What are the structural prerequisites that teachers in Nacka are given for CPD? Does principals encourage their staff to further CPD? Are their any local or regional plans regarding CPD? Do the teachers’ and the principals’ respective views regarding prerequisites for CPD correlate? The study showed that even though teachers and principals had similar views of the different prerequisites, principals did rate their strategies more positive than teachers valued them. It turned out that only one principal had a plan for how to make his or her teachers to continue their development. Maybe the teachers were not aware of their prerequisites; perhaps the principals overrated their offers. But what was clearly shown is that there is a lack of communication between the teachers and principals.

Bakgrund: Kompetensutveckling som fenomen har i dagens samhälle blivit väldigt populärt inom samtliga sektorer. Härtill finns lagar som reglerar hur verksamheter inom vård- och omsorg ska bedrivas och där ansvaret för att tillgodose rätt kompetens hos personalen faller på vårdgivaren. Det skapas specifika avtal för sjuksköterskor i syfte att motivera och säkerställa att dessa innehar rätt specialistkompetens, medan undersköterskor som arbetsgrupp inte erbjuds samma möjligheter. Det finns fåtal studier som undersöker hur kompetensutveckling i dagens läge upplevs av personal inom slutenvården och således även vad effekten blir, både på en individuell och organisatorisk nivå. Ändå vill Region Västernorrland satsa nästan 20 miljoner kronor på kompetensförsörjning. Detta gav upphov till frågan om upplevelsen av kompetensutveckling och fenomenets effekt.Syftet: syftet med studien är att bidra med kunskap om hur personal inom den psykiatriska slutenvården upplever kompetensutveckling i form av formell samt icke-formell utbildning.Metod: studien har genomförts utifrån kvalitativa metoder i form av en fallstudie med fenomenologisk ansats. Datainsamlingen har skett via sex semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor samt två skötare från en psykiatrisk slutenvårdsavdelning.Resultat: I resultatet framkommer det en tudelad upplevelse av tidigare kompetensutveckling där flertalet faktorer påverkar upplevelsen. Resultatet mynnade ut i sex olika teman; uppfattning om begreppen kompetens och kompetensutveckling, möjligheter till kompetensutveckling, påverkande faktorer, kompetens i alla stituationer, praktik framför teori samt implementering.Slutsats: Upplevelsen av kompetensutveckling var både positiv och negativ. Det finns även tecken på att en del av den kunskap som ges via utbildningarna stannar på en individuell nivå istället för att nå ut till organisationen och därmed nå optimal effekt. / Background: Continuous professional development as a phenomenon has become very popular in today's society within both the private and public sector. Laws regulate how organizations are supposed to be managed whereas the responsibility to ensure the right competency exists within staff is laid upon the caregiver. There are specific contracts created for nurses in order to motivate and ensure that they obtain adequate specialist competence, while assistant nurses are not given the same opportunity. Few studies describe the experience of continuous professional development by staff working within psychiatric inpatient care, thus there are few descriptions of the actual effect on both individual and organizational levels. Yet the region Västernorrland wants to invest almost 20 millions on strategic competence supply. This brought up the question towards the relation between the experience of continuous professional development as a phenomenon and the experience of its effect by staff within psychiatric inpatient care.Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge of how staff within psychiatric inpatient care experience continuous professional development in terms of formal and non-formal education. Method: a qualitative case study has been used with a phenomenological onset. Six semi structured interviews have been done with four nurses and two assistant nurses from a psychiatric inpatient ward.

Bakgrund: Kompetensutveckling som fenomen har i dagens samhälle blivit väldigt populärt inom samtliga sektorer. Härtill finns lagar som reglerar hur verksamheter inom vård- och omsorg ska bedrivas och där ansvaret för att tillgodose rätt kompetens hos personalen faller på vårdgivaren. Det skapas specifika avtal för sjuksköterskor i syfte att motivera och säkerställa att dessa innehar rätt specialistkompetens, medan undersköterskor som arbetsgrupp inte erbjuds samma möjligheter. Det finns fåtal studier som undersöker hur kompetensutveckling i dagens läge upplevs av personal inom slutenvården och således även vad effekten blir, både på en individuell och organisatorisk nivå. Ändå vill Region Västernorrland satsa nästan 20 miljoner kronor på kompetensförsörjning. Detta gav upphov till frågan om upplevelsen av kompetens- utveckling och fenomenets effekt. Syftet: syftet med studien är att bidra med kunskap om hur personal inom den psykiatriska slutenvården upplever kompetensutveckling i form av formell samt icke-formell utbildning. Metod: studien har genomförts utifrån kvalitativa metoder i form av en fallstudie med fenomenologisk ansats. Datainsamlingen har skett via sex semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor samt två skötare från en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Resultat: I resultatet framkommer det en tudelad upplevelse av tidigare kompetensutveckling därflertalet faktorer påverkar upplevelsen. Resultatet mynnade ut i sex olika teman; uppfattning om begreppen kompetens och kompetensutveckling, möjligheter till kompetensutveckling, påverkande faktorer, kompetens i alla stituationer, praktik framför teori samt implementering. Slutsats: Upplevelsen av kompetensutveckling var både positiv och negativ. Det finns även tecken på att en del av den kunskap som ges via utbildningarna stannar på en individuell nivå istället för att nåut till organisationen och därmed nå optimal effekt. / <p>PE207G. Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

Approximately 100 000 fled from former Yugoslavia during the 1990’s, the refugees mainly came from Bosnia Hercegovina because of the genocide towards Muslims during late the 90’s. Another factor of the refugee wave was the economic crisis that led people to seek a new country to establish in. The vision was to establish a good standard of living with their children in mind. After a couple of years in Sweden, the parents aimed for a better life for the upcoming generation in Sweden. This leads us to our topic, how much does the ethnic culture and identity form the individuals’ vision for higher education, as well as how the parents engage during school attendance and the difficulties with the academic language for our participants. Previous research has shown that girls particularly have more engaged parents than boys, however, the visions for higher education is high for both genders. Especially when it comes to immigrant children, which can be an indicator that the parents fled their home country to establish a new, better life in a foreign country. This study aims to further understand possible indicators for further studies based on earlier mentioned factors. Our study is based on seven women and men between the ages of 20-30 with a former Yugoslavian background that has studied at university or is still studying. The main theoretical views we are using in this study are Bourdieu’s capital forms and Goffman's dramaturgical perspective to analyze the statements as well as Eriksen’s ethnic theories based on culture and identity modeling. The study takes place in Southern Sweden and our collection of data is based on semi-structured interviews. The results of the study are categorized into four categories, however, the main conclusion in the study is based on culture and identity. Parenting engagement and academic language are complements that are founded by earlier mentioned categories.