Syftet med föreliggande studie är att beskriva och synliggöra de lärsituationer som uppstår genom tränarens samspel med sin omgivning inom en ishockeyförenings praktik. Studieobjektet utgjorde en tränare i en av ishockeyföreningarna från urvalet. Forskning på ledares lärande i vardagen var sällsynt i allmänhet, men inom idrottsområdet var sådan forskning närmast obefintlig. Min studie är därmed ett bidrag till den idrottspedagogiska forskningen i synliggörandet av det vardagliga lärandet i tränarens praktik. Studiens empiri inhämtades med hjälp av en etnografiskt inspirerad metod som kombinerade skuggning med spontana samtal. En egenhändigt konstruerad analys användes som utgick ifrån två begrepp ur den teoretiska referensramen. Resultatet var att tränarens lärsituationer förekom i tre olika kategorier, vilka var samspelets arenor (exempelvis bussresorna), relationer (exempelvis hockeygymnasietränaren) och nätverk (exempelvis medarbetarna). Detta diskuteras i relation till befintlig forskning om lärande, samspel, ledarskap och tränarskap i resultatdiskussionen. Studiens resultat indikerar att det är betydelsefullt att tillvarata lärsituationerna för att optimera tränarens lärande i sin vardag. Poängtera att området fortfarande är i behov av mer forskning. Rekommendationer för framtida bruk av studien är att använda denna som ett underlag för att optimera tränarens och omgivningens vardagliga lärande. Studien skulle även kunna bidra i verksamheter utanför idrotten som har ambitionerna att tillvarata lärandet i vardagen.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken inställning pedagoger som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 4-6 på svenska skolor har till att använda autentiska lärsituationer i undervisningen. Inom ramen för detta syfte undersöktes dels om för studien aktuella pedagoger använder sig av autentiska lärsituationer, dels vilka anledningar de uppger till att arbeta med alternativt inte arbeta med denna arbetsform samt om de likställer autentiska lärsituationer med utomhuspedagogik. Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Resultatet visar att deltagande pedagoger arbetar med autentiska lärsituationer för att (1) det ger en positiv effekt på elevernas motivation att lära, (2) eleverna får en ökad förståelse för ett vetenskapligt arbetssätt, (3) det ger eleverna kunskaper med relevans för dem i deras vardag samt (4) att det är bra för vissa elever som har svårt för den klassiska undervisningen. Studien visar även att de orsaker som flest svenska pedagoger uppger till att de inte arbetar oftare med autentiska lärsituationer är att (1) det inte finns tillgängliga resurser och verktyg, (2) svårigheter med att välja lämpliga situationer och att (3) det orsakar en ökad arbetsbörda för elever och lärare. Studien tyder på att svenska pedagoger inte likställer utomhuspedagogik med autentiska lärsituationer.

Matematik finns överallt och därför är det viktigt att som pedagog arbeta med matematik i förskolan då det utgör en stor del av barnets kunskapsutveckling. Det framkommer i litteratur att barnet inte alltid uppmärksammar det matematiska i de spontana lärsituationerna och därför måste pedagogen vägleda barnet till ett matematiskt innehåll. Det är viktigt att synliggöra matematiken i de spontana lärsituationer och inte bara i lärarledda aktiviteter. Vi vill med denna undersökning få en inblick för hur förskollärare och barnskötare synliggör matematik i de spontana matematiska lärsituationerna på förskolan. I kommande text kommer vi att benämna förskollärare och barnskötare som pedagoger. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagoger tar tillvara och samspelar med barnen i spontana matematiska lärsituationer samt vilket matematiskt innehåll som pedagogerna lyfter i dessa situationer. Undersökningen som använts i denna studie är en kvalitativ mikro-etnografisk observationsstudie. De personer som observerats är förskollärare och pedagoger på två förskolor samt 16 barn i åldern 3-4 år. Studiens teoretiska ramverk är Vygotskij och den sociokulturella teorin samt begreppet scaffolding. Resultatet visar att samtliga pedagoger på förskolorna genom scaffolding stöttar barnen i de spontana matematiska lärsituationerna. Genom samspel och öppna frågor ges barnen stöd i matematiken. Resultatet visar att vissa av pedagogerna använder sig av konkret material när de räknar tillsammans med barnen. Men det har även framkommit i en situation där pedagogen inte utmanar barnet i den specifika situationen. I studien framkommer det även att pedagogerna använder sig av matematiska begrepp vid olika situationer. Det matematiska innehåll som lyfts är bland annat ett till ett principen, antalsuppfattning samt volym.

<p>Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.</p>

Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.

Studiens syfte är att undersöka den språkliga och kommunikativa interaktionen i informella lärsituationer som upprepas dagligen, och pedagogens roll i dessa. Den lärsituation som undersöks är rutinsituationen påklädning inför utevistelse. För att utreda syftet ställs de två problemfrågorna Vilken typ av språklig och kommunikativ interaktion förekommer vid de dagliga rutinsituationerna? och Vilken är pedagogens roll i barns språkutveckling vid rutinsituationen? Företrädesvis används Lev Vygotskijs och John Deweys teorier om språkutveckling och samspel. Det empiriska material som ligger till grund för studien är intervjuer med pedagoger i verksamheten och metoden är av kvalitativ art. Analysen av materialet visar att språklig och kommunikativ interaktion förekommer både mellan barn-barn och barn-vuxna. Interaktionen mellan barnen består mest av ett samspel som skapar inblick i varandras liv och vardag medan interaktionen mellan vuxen och barn är av mer vägledande art där den vuxne hjälper barnet att förstå sin vardag genom språkliga benämningar och begreppsbeskrivningar. Pedagogernas medvetenhet om rutinsituationen som språkutvecklande finns men får enligt intervjuerna en mer undanskymd roll på grund av stort barnantal i grupperna och stressig situation. Dock visar studien att pedagogernas kommunikativa interaktion är språkstimulerande även då den inte utförs medvetet och torde därför kunna utvecklas ytterligare.

Our purpose has been to explore how teachers' educate to influence their pupils' interests in biology and if outdoor education is considered to be a part of this. Also how this affects the pupils possibilities in achieving the goals in the nature science oriented curriculum.  The purpose has been examined through qualitative interviews with teachers' who are teaching in the nature oriented subjects in compulsory school, and applies outdoor pedagogy. With a phenomenographic research approach, we were able to gain a deeper insight into the teacher’s individual perceptions of the phenomenon of outdoor learning versus students' interest in the content of the biology subject. The study shows that teachers' see a great value in taking note of students' experiences and prior knowledge and proceed from them in interest-creating teaching in biology. They use reality-based experiences and authentic learning situations as a way to create interest in the subject content. Outdoor lessons are highlighted by teachers' as a way to do this, where they experience benefits by giving students' the opportunity to experience and explore in a more sensory environment. Outdoor lessons also affect their participation and commitment to teaching. The teachers' believe that the practical elements in an authentic environment have an effect on students' ability to absorb the content and remember it, which in turn gives the student a greater chance of achieving the goals in the curriculum. Based on this, we believe that a recommendation for the application of outdoor lessons should be included in the school's governing document. / Vårt huvudsyfte är att bidra till ökad kunskap om utomhuspedagogikens potentiella roll att påverka elevers intresse för biologi och hur utomhuspedagogik kan hjälpa elever mot ökad måluppfyllelse. För att få perspektiv på hur utomhuspedagogik används i förhållande till annan intresseskapande undervisning valde vi också att undersöka hur lärare mer allmänt arbetar för att påverka elevernas intresse för biologi. Syftet har undersökts genom kvalitativa intervjuer av lärare i årskurs 1-9 som undervisar i grundskolans naturorienterande ämnen, med betoning på biologi, samt som aktivt tillämpar utomhuspedagogik. Med en fenomenografisk forskningsansats kunde vi få djupare insikt i lärarnas individuella uppfattningar om just fenomenet utomhuspedagogik kontra elevers intresse för innehållet i biologiämnet.  Studien visar att lärare ser ett stort värde av att ta fasta på elevernas erfarenheter och förkunskaper och att utgå från dem i intresseskapande undervisning i biologi. De använder sig av verklighetsbaserade erfarenheter och autentiska lärsituationer som ett sätt att skapa intresse för ämnesinnehållet. Utomhuspedagogiken lyfts fram av lärarna som ett sätt att göra detta på, där de upplever fördelar genom att eleverna får möjlighet att uppleva och utforska i en sinnlig miljö. Utomhuspedagogiken påverkar också elevernas deltagande och engagemang för undervisningen. Lärarna menar att de praktiska momenten i en autentisk miljö ger effekt på elevers förmåga att ta till sig innehållet och komma ihåg det, vilket i sin tur ger elever större möjlighet att nå målen i kunskapskraven för biologi. Utifrån detta anser vi att en rekommendation för tillämpande av utomhuspedagogik borde finnas i skolans styrdokument.