<p>När Posten införde en ny arbetsmetod för finsortering av post (kamning) visade det sig att på vissa kontor uppstod svårigheter för brevbärarna att hinna med arbetet och då främst sorteringsarbetet, hädanefter kallat kamningsarbetet. Detta innebar inte bara svårigheter för brevbärarna utan också för Posten i form av produktionsförluster. </p><p>Denna uppsats syftar till att utifrån brevbärarnas perspektiv beskriva förutsättningar, stöd och hinder för lärande vid kamningsarbete. </p><p>Den huvudsakliga datainsamlingen gjordes med intervjuer av både nyanställda brevbärare och erfarna brevbärare som nyligen börjat på nytt distrikt. </p><p>Resultaten visade att kopplingen mellan kamning och utdelningen av posten var viktig för att bland annat öka möjligheterna till lärande av distriktet och på så sätt säkerställa en jämn kvalitet vid utdelningsarbetet. Kollegorna spelade en avgörande roll för upplärningen då dessa bidrog med råd och stöd och då introduktion/utbildning ofta bestod i att lära sig av en erfaren kollega. Föreslagna åtgärder är att brevbäraren åtminstone vid några tillfällen får möjlighet att visualisera den utdelningstur som han/hon lär sig kamma. Slutligen är det viktigt att utforma och tilldela resurser för en grundläggande introduktion för att komma tillrätta med de problem som uppstår när sådan introduktion saknas.</p>

Upphovet till denna studie är en nyfikenhet i hur medarbetare utvecklas via olika projekt, där de får ta stort ansvar själva för projektets upplägg, budget och resultat. De flesta projekt är till för verksamhetsutveckling, där det handlar om att effektivisera, förbättra och i vissa fall kost-nadsreducera processer och/eller verktyg för någon form av produktions- eller tjänsteorgani- sation. Dessvärre hinns eller prioriteras det sällan med att undersöka, utvärdera eller reflektera över hur ett projekts medlemmar har utvecklats såväl under projektets levnadstid som efter projektavslut. Syftet med denna studie är att söka kunskap och förståelse om hur ett projekts medlemmar upplever att deras myndiga medarbetarskap, lärande och utveckling har påverkats. Detta sö-kande efter kunskap och en ny förståelse har skett genom halvstrukturerade intervjuer av med-lemmar i ett projekt. Resultatet har sen tolkats med en hermeneutisk ansats i relation till Tengblad och Hällsténs (2006) teori om det myndiga medarbetarskapet samt Illeris (2006) teori om lärande. Resultatet visar att projektmedlemmarna har upplevt att arbetet i projektet har påverkats i riktning mot ett myndigt medarbetarskap, ett ökat lärande och i en utveckling

Denna studie handlar om lärande inom samverkan och vilka förutsättningarna för kommunikation och lärande som erfordras. Arbetsformen samverkan har tillämpats inom en projektorganisation sammansatt av tre olika parter.  I vartdera av de två studerade projekten har en beställare anlitat två konkurrande konsultföretag med målsättningen att de tre parterna tillsammans ska utveckla lösningar inom ett nytt tekniskt område. Genom denna trepartssamverkan eftersträvades en större innovationspotential genom ett ömsesidigt lärande, en utveckling av kompetens inom branschen och skapande av nya arbetssätt för en standardisering av framtida tekniska tillämpningar. Studien är kvalitativ och den vetenskapliga forskningsmetoden är inspirerad av fenomenologin. Studien syftar till att inhämta kunskap om hur förutsättningarna för kommunikation och ömsesidigt lärande utvecklas genom att arbeta i samverkan. Studiens resultat bygger på 13 intervjuer där informanterna aktivt arbetat i projekt genom trepartssamverkan. Resultaten har tolkats och teman identifierats vilka redovisas ur ämnesområdena Kommunikation, Ömsesidigt lärande och Organisatorisk tillhörighet. Framträdande resultat handlar om vikten av att initialt ha utarbetade ramar och definierat innehåll där lärandet och kompetensutvecklingen kan utvecklas. Att tillhöra en arbetsgrupp inom projektet ses som en viktig förutsättning för det ömsesidiga lärandet där gemensamma mål, tidplan och arbetssätt är dess pelare. Resultaten visar på betydelsen av att samverkan sprids inom hela samverkansorganisationen vilken utgör en grund för det gemensamma lärandet. Att arbeta i projekt är ett sätt för parterna att arbeta nära varandra och ses som en naturlig miljö för ett ömsesidigt utvecklingsinriktat lärande. Genom respekt för parternas företagsunika processer, metoder och verktygen kan en gemensam samverkanszon för kompetensutveckling, ömsesidigt lärande, teknisk innovation och ny teknik utvecklas.

När Posten införde en ny arbetsmetod för finsortering av post (kamning) visade det sig att på vissa kontor uppstod svårigheter för brevbärarna att hinna med arbetet och då främst sorteringsarbetet, hädanefter kallat kamningsarbetet. Detta innebar inte bara svårigheter för brevbärarna utan också för Posten i form av produktionsförluster. Denna uppsats syftar till att utifrån brevbärarnas perspektiv beskriva förutsättningar, stöd och hinder för lärande vid kamningsarbete. Den huvudsakliga datainsamlingen gjordes med intervjuer av både nyanställda brevbärare och erfarna brevbärare som nyligen börjat på nytt distrikt. Resultaten visade att kopplingen mellan kamning och utdelningen av posten var viktig för att bland annat öka möjligheterna till lärande av distriktet och på så sätt säkerställa en jämn kvalitet vid utdelningsarbetet. Kollegorna spelade en avgörande roll för upplärningen då dessa bidrog med råd och stöd och då introduktion/utbildning ofta bestod i att lära sig av en erfaren kollega. Föreslagna åtgärder är att brevbäraren åtminstone vid några tillfällen får möjlighet att visualisera den utdelningstur som han/hon lär sig kamma. Slutligen är det viktigt att utforma och tilldela resurser för en grundläggande introduktion för att komma tillrätta med de problem som uppstår när sådan introduktion saknas.

The purpose of this study is to showcase the advantages and disadvantages employees in the customer services industry experience when it comes to e-learning, along with the impact the organisational conditions can have on these experiences. A fast moving world demands alternatives to traditional learning, however the new digital learning has its challenges. This has been studied through qualitative interviews with people currently employed in customer services roles. The result of the study show that the main advantages with e-learning is the easy access and availability, this is of particular importance in the customer services industry as many are employed on a part time basis and the work flow is varied. The main disadvantage of e-learning is mainly around organisational issues, such as lack of dedicated time, relevance, communication and technical challenges. In turn, these issues have a great impact on employees' motivation and attitudes towards e-learning in the workplace. / Syftet med föreliggande studie är att synliggöra vilka fördelar och nackdelar arbetstagare inom kundservice upplever med e-lärande, samt vilken inverkan de organisatoriska förutsättningarna har på dessa upplevelser. En snabbrörlig värld kräver alternativ till traditionellt lärande, dock kommer det nya, digitala lärandet med utmaningar. Detta har studerats genom kvalitativa intervjuer med arbetstagare inom kundservice. Studiens resultat visar att e-lärandets goda tillgänglighet är dess främsta styrka, vilket är särskilt fördelaktigt i kundservicebranschen där deltidsarbete är vanligt förekommande och arbetstempot är varierande. E-lärandets nackdelar kretsar till stor del kring organisatoriska hinder såsom brist på avsatt tid, relevans och kommunikation samt tekniska hinder. Dessa faktorer spelar i sin tur en stor roll för arbetstagarens motivation och inställning till e-lärande i arbetslivet.

Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa pedagogers lärsituationer i vardagen utifrån ett skolledarperspektiv. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgår från en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsområden. Resultatet visar att rektorerna olika sätt beskriver sin roll gällande pedagogers lärande i vardagen. Rektorn inom förskolan är den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrån alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgången, nämligen beskrivning av; strategier och strukturer för att åstadkomma en tillåtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem. Övriga tre rektorer ger en beskrivning som uppfyller en eller flera kategorier gällande deras agerande för att lyfta fram pedagogers lärande i vardagen.

Bakgrund: Förändringstakten i dagens samhälle ställer stora krav på företagen att snabbt kunna anpassa sig efter omvärlden. Ett företag med ambitionen att snabbt kunna förändra sig, kräver förändringsbenägna och flexibla medarbetare. I Sverige är detta en verklighet som idag har nått in i vart och var annat företag. Vissa genomför förändringar av praktiska skäl men många med syftet att vitalisera organisationen och nå epitetet "lärande organisation". En lärande organisation behöver läraktiga medarbetare. Men vad är det som sker i en organisationsförändring? Hur ser de berörda individerna på de förändringar som numer sker allt oftare i arbetslivet? Föder organisationsförändringar lärande hos individerna? Syftet: Syftet med min studie har varit att studera hur yrkesverksamma ser på och resonerar kring lärande i och med förändringar på sina arbetsplatser. Metod: Studien utgår ifrån en sociokulturell ansats där jag med hjälp av semistrukturerade intervjuer försökt att få mina respondenter att med egna ord berätta om sina upplevelser av lärande, positiva som negativa, som skett i samband med förändringar i sitt yrkesliv. Resultat: Analysen av respondenternas berättelser visar att förändringar i arbetslivet leder till att individerna gör viktiga erfarenheter och att ett visst slags lärande sker. Olika individer har olika behov när det gäller vad som premierar deras lärande. Medan vissa är i stort behov av trygghet har andra ett större behov av att veta syftet och nyttan med det som ska åstadkommas. Gemensamt för dem alla är att grunden för en bra förändringsprocess ligger i den information och den kommunikation som sker inom organisationen. / Background: The speed of change in todays society places considerable demand on businesses adaptability. A business wishing to quickly change course requires flexible employees with a will to change. Some carry out changes for practical reasons while many do so to vitalise the organisation and create a learning organisation. A learning organisation needs teachable employees. But what is it that happens in the course of organisational change. How do the individuals involved view these changes which are more and more common in working life. Does organizational change lead to learning amongst individuals? Purpose: The purpose of this study is to study how employees view and reason with regard to learning in the context of change at their workplaces. Method: The study uses a social cultural approach where semi-structured interviews are used to encourage the respondents to describe positive and negative experiences of learning, that have taken place in conjuncture with changes in their work life. Result: The analyses of respondents descriptions shows that changes in work life give the individuals important experience and that a certain kind of learning does occur. Different individuals have different needs with regards to what encourages their learning. While some are in great need of security, others have a greater need to know the purpose and usefulness of what is to be achieved. The common basis for all is however the management of

Bakgrund: En kvalitativ studie av arbetslivspedagogik i en särskild kontext vid en arbetplats med dubbla funktioner, arbetsplatsen är delvis rehabiliterande utöver sin funktion som arbetplats. Syfte:  I studien  belyses expansivt lärande utifrån möjligheter som kan finnas i den undersökta organisationen. Studien syftar till att  belysa lärande möjligheter inom  organisationen  KRIS och Unga KRIS, Halmstad. Beskrivning sker utifrån ett medarbetarperspektiv. Metod:  Studiens empiriska material insamlades genom  en enkät med Cultural- Historical Activity Theory (CHAT). Vilken används som teoretisk utgångspunkt i studien. Ytterligare  empiri insamlades  genom ett samtal inspirerat av Change Laboratory (CL). Resultat: Studien visar att organisationen som helhet har ett gott arbetsklimat och att medarbetarna på KRIS och Unga KRIS, Halmstad har goda möjligheter att påverka  och utveckla  organisationen. Vidare visar studien att  medarbetaren efter tre års tjänstgöring  hos tidigare nämnda organisationer ska vara redo för den reguljära arbetsmarknaden. Implikation: Organisationen KRIS och Unga KRIS, Halmstad bör  arbeta för att  förbättra lärlingssystemet smat att tydligare  arbeta med lärande i syfte att erbjuda  medarbetaren attraktiv  kompetensutveckling med anledning utav organisationens målsättning  för sina medarbetare. / Background: A qualitative study in work life pedagogy in a particular context of  a workplace  which has a partial rehabilitative purpose in addition to its primary function of beeing a workplace. Objective: This study aims to  shed  a light  on learning  opportunities  within the organization KRIS  and Unga KRIS, Halmstad. The description is based on a  employee perspective. This study also shed a light on  expansive learning based on  the opportunities  that may exist within the organization that have been studied. Method:  the study´s empirical data was collected through a feedback conversation  inspired by  Change laboratory (CL).  Results:  The  study  demonstarates  that the whole  organization  has  a good  work  climate  and that  the employees  on KRIS and Unga KRIS, Halmstad have good opportunitys to influence  and  further develop  the organization.  Furthermore, the study demonstrates  that the employee after three years of employment in  previously mentioned organizations shall be redy to enter the regular labor market. Implications: The organization KRIS and Unga KRIS, Halmstad should work  to improve  the trainee system and  more clearly work  on learning in order to  offer attractive  employee competence  development  considering  the organizational goal  for  their employees.

Studien ämnar skapa förståelse om hur lärande möjliggörs för tidigare deltagare inom ett program för potentiella chefer. För att undersöka syftet definierades tre frågeställningar: “Hur beskriver deltagarna den lärmiljö programmet utgör?”, “Vilka konsekvenser uppges denna miljö generera till?” och “Hur kan dessa konsekvenser förstås, beskrivas och analyseras i termer av drivkrafter för lärande?”.   I studien genomfördes sju semi-strukturerade intervjuer med tidigare deltagare från utbildningsprogrammet på Försäkringskassan och därmed studerades deltagarnas upplevelser av hur lärande möjliggörs inom programmet. Materialet analyserades utifrån ett kontextuellt perspektiv på lärande samt drivkrafter för lärande. Ur materialet framkom fyra övergripande teman: Förväntningar, Programmets innehåll, Riktlinjer och Bekräftelse, vilka speglar hur lärande möjliggörs för programmets deltagare. Det framkom i resultatet att programmet var av varierande behållning för deltagarna. Resultatet visade även att studiens teman är väl sammankopplade till varandra och visar hur lärande kan möjliggöras inom programmets lärmiljö. / The study aims to create an understanding of how learning is enabled for former participants in a program for potential managers. In order to investigate this purpose, three questions were formed: “How do the participants describe the learning environment of the program?”, “Which consequences can this environment generate to?” and “How can these consequences, be understood, described and analysed in terms of motivations of learning?”.   The study was carried of seven semi-structured interviews with former participants of the training program at Försäkringskassan and the participants’ experience of how learning is enabled within the program was studied. The material was analysed from a contextual perspective of learning and motivations for learning. From the material it appeared four main themes: Expectations, Program contents, Guidelines, Confirmation, which reflects how learning is enabled for the participants of the program. Results showed that the benefits in the program varied amongst the participants. The results also showed that the themes in the study are well related to each other and is showing how learning can be enabled within learning environment of the program.

Offentliga organisationer har ofta begränsade finansiella resurser att förhålla sig till. Med den ökade konkurrensen på arbetsmarknaden om kompetent personal finns ett behov för även offentliga organisationer att arbeta med dess attraktivitet gentemot intressenter. Syftet med studien var att erhålla ökad förståelse för hur attribut värderas av yrkesgruppen sjuksköterskor och således påverkar valet av arbetsgivare. De identifierade attribut som studien undersökte var: ledarskap, lön, stimulans, lojalitet, status, arbetstider, fysisk aktivitet och relationer. Vidare ämnade uppsatsen undersöka om det kliniska basåret, som är ett försök från arbetsgivarens sida att uppnå ökad attraktivitet, har förbättrat organisationens förmåga att attrahera sjuksköterskor till organisationen. Detta gjordes för att erhålla ökad kunskap och förståelse kring vilka attribut som faktiskt anses attraktiva av yrkesgruppen och därmed kan öka de anställdas benägenhet att vilja stanna kvar inom organisationen, och på så vis är önskvärda för arbetsgivaren att ta hänsyn till i arbetet med organisationens employer brand. Studien utgjordes av en deduktiv metod och genomfördes på legitimerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som när studien genomfördes gick termin fem och sex. Föreliggande studie bekräftar delar av tidigare forskning och gav indikationer om att de undersökta attributen faktiskt är av betydelse i val av arbetsgivare. Studien gav även indikationer att organisationens attraktivitet är beroende av vad medarbetare och externa aktörer kommunicerar för typ av information om den. De fem högst värderade attributen vid val av arbetsgivare var enligt studien: lojalitet, relationer, lön, arbetstid och stimulans. Studien indikerade att det kliniska basåret inte motsvarar respondenternas förväntningar och inte heller bidrar till organisationens attraktivitet i nämnvärd utsträckning. Som tidigare studier visar kan organisationens attraktivitet utgöra en nyckelvariabel i avgörandet om en potentiell medarbetare kommer intressera sig för organisationen eller inte. / Public organizations often have limited financial resources and need to take them into consideration when managing the establishment. There is a need for public organizations to work with attractiveness towards stakeholders because of the, now, increasing competition for qualified personnel. The purpose of this study is to obtain an increased comprehension of how various attributes are valued by nurses and thus affect the choice of employers. The identified attributes to be examined are the following: Leadership, wages. stimulus, loyalty, status, working hours, physical activity and relationships. Furthermore, this paper aim to investigate whether the introductionprogram ”Kliniskt basår”, which is an employer’s attempt to achieve increased attractiveness, has improved the organization’s ability to attract nurses to their working force. This study is conducted to better understand, and gain knowledge about, which attributes stakeholder and employers take in to consideration when deciding to stay with-in an organization. The result would therefore be desirable for the employer to take into deliberation when designing the organizations employer brand. This study has a deductive approach and was conducted on licensed nurses and nursing students, which had at the end of the study passed semester five and six. The present study confirms parts of previous research and provides indications that the investigated attributes are of importance when choosing employers. The study also provides indications that the organizations attractiveness depends on the employees, and other external stakeholders portrayal of it. According to the study, the five most valued attributes in the choosing of employers are loyalty, relationships, wages, working hours and stimulus. The study indicates that the examined introduction program does not correspond to the expectations of the respondents; neither does it contribute to the attractiveness of the organization. As previous studies show, the appeal attractiveness of the organization may be a key factor in determining whether a potential employee will be interested in the organization or not.