Familjeägarskap är ett utbrett fenomen på Stockholmsbörsen, där många av familjerna kan utöva kontroll över företagen de äger. Utbetalningspolitiska beslut i svenska företag kan således vara influerade av dessa ägarfamiljer. Syftet med denna studie är att undersöka familjeägarskapets påverkan på utdelningsnivån bland svenska börsnoterade företag, samt huruvida grundarfamiljer skiljer sig från andra ägarfamiljer i detta avseende. Vi diskuterar hur ägarfamiljer teoretiskt sett har goda möjligheter att expropriera minoritetsägarna, vilket kan visas genom en lägre utdelningsnivå. Samtidigt finns incitament för ägarfamiljer att hålla utdelningsnivån hög enligt rykteshypotesen och inkomsthypotesen. Urvalet består av 622 observationer från icke-finansiella företag noterade på Stockholmsbörsen mellan bokslutsåren 2014 och 2016. Studien genomförs med multipla OLS- och Tobit-regressioner. Resultaten visar att familjeägda företag ger högre utdelningar än företag som inte är familjeägda. Däremot är resultaten inte statistiskt signifikanta gällande huruvida utdelningsnivån är högre i grundarägda företag jämfört med de övriga familjeägda.

När covid-19 pandemin bröt ut i Europa tidigt 2020 valde många svenska företag att dra tillbaka sina tidigare föreslagna utdelningar. Hur reagerade investerare på den svenskamarknaden på beskedet om att utdelningarna uteblev? Vi har utfört en eventstudie somundersöker den riskjusterade avkastningen för 31 svenska bolag listade på NASDAQ Stockholm som under våren 2020 återkallade sina tidigare föreslagna utdelningar. Vårtresultat konstaterar en statistisk signifikant genomsnittlig riskjusterad underavkastning isamband med beskedet. Vårt resultat indikerar även att reaktionen var mer negativ för debolag vars pressmeddelande blev offentligt innan regeringens meddelade att bolag som utförutdelningar inte är berättigade permitteringsstöd. Vidare finner vi att bolagens nivå avkassalikviditet har en statistisk signifikant negativ påverkan på den riskjusteradeavkastningen kring eventet.

Sedan år 2000 har det varit tillåtet för svenska företag att köpa tillbaka sina egna aktier. Studien syftar till att undersöka hur relationen mellan aktieutdelningar och aktieåterköp har utvecklats sedan år 2000 på den svenska aktiemarknaden. I huvudsak studeras 34 företag, noterade på stockholmsbörsen, som genomfört regelbundna aktieåterköp och aktieutdelningar mellan åren 2000–2019. De studerade åren delas in i två lika långa perioder. Studien finner att aktieåterköp utgör en relativt liten del av företagens utdelningspolitik och att aktieutdelningar inte minskas till förmån för aktieåterköp. Istället finner studien att andelen företag som genomför aktieutdelningar ökar. För att testa hur aktieåterköp påverkar företagens utjämning av totala utdelningar används Lintners (1956) modell vid studiens regressionsanalys. Studien finner att aktieåterköp bidrar till en lägre utjämningsgrad, vilket förklaras med att aktieåterköp innehar större finansiell flexibilitet.

Utdelningspolitiska beslut representerar ett väsentligt ställningstagande för företag avseende kapitalallokering. Ekonomiska utsikter tenderar att föregå fluktuationer i den ekonomiska aktiviteten, som i slutändan samspelar med företags operationella verksamhet och förmåga att generera kapital. Informationen kan således vara betydelsefull på bolagsnivå för att bedöma om utdelningspolitiska beslut är genomförbara med hänsyn till framtida förväntningar. Studien undersöker empiriskt hur ekonomiska utsikter påverkar företags benägenhet att betala kontant utdelning och återköpa aktier i Sverige under perioden 2000–2019. Mer specifikt undersöks det med hjälp av att tillämpa en logistisk regressionsanalys för att beräkna sannolikheten att företag betalar kontant utdelning, höjer den kontanta utdelningen, sänker den kontanta utdelningen och återköper aktier när de ekonomiska utsikterna är positiva alternativt negativa. Ekonomiska utsikter baseras på data från Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Finansiell bolagsdata och återköpsdata inhämtas från Thomson Reuters Eikon och Nasdaq. Resultatet indikerar att ekonomiska utsikter endast är positivt relaterat till svenska företags kontanta utdelningsökningar. / Economic outlook provides substantial information about future economic activity, information that could be used to decide whether payout policies will be implementable given future expectations. Dividend policy represents a major commitment from firm decision-makers regarding capital planning. Economic outlook predicts future economic activity, which ultimately interacts with firm’s future operational activities, and in the end, firm’s ability to generate future capital that could be used to fund payouts. This paper empirical examines how economic outlook affects the propensity for firms to pay cash dividends and repurchase shares using public available data from The National Institute of Economic Research in Sweden, financial statement data from Thomson Reuters and repurchase data from Nasdaq. Our results suggest that economic outlooks are positively related to dividend increase.

Följande uppsats undersöker hur svensk utbetalningspolitik har utvecklats under åren 1992-2012. Urvalet består av de företag som under våren 2014 var noterade på Stockholmsbörsens “Large”, “Mid” eller “Small Cap” lista. Återköpens andel av den totala utbetalningsandelen visar sig inte vara lika hög som andra internationella studier har visat. Det är istället utdelningarna som utgör merparten av de totala utbetalningarna. Däremot så har andelen företag som enbart delar ut minskat trots att utdelningarna ökat, vilket också styrks av resultat från tidigare studier. Lägre nettoresultat under finanskrisen följs av minskade utbetalningar under 2008-2009. Återköpen minskar under denna period markant till att i stort sätt utebli, vilket bekräftar tidigare studier. / This paper provides evidence on Swedish payout policy during the past 20 years (1992-2012). The sample data consists of companies that were listed on Stockholm Stock Exchange (SSE) “Large”, “Mid” or “Small Cap” list during spring 2014. We show that repurchases of shares still represents a small proportion of the total payout, which contradicts results from other international studies. The dividends therefore still constitute the bulk of the total payments. We document a drop in net income during the financial crisis followed by reduced payments during 2008-2009. Repurchases decrease significantly during this period to virtually absent; confirming previous studies that argue that repurchases are a more flexible payout method than dividends.

Den 10 mars 2000 blev det lagligt för publika aktiebolag att köpa tillbaka sina egna aktier i Sverige. Företag har därefter tagit tillfället i akt och använt detta distributionssätt. Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns skillnader i olika branscher gällande aktieåterköp under tidsperioden 2011–2019. Branscherna som studerades var industri, läkemedel, fastigheter, dagligvaror och telekommunikation. Undersökningen utfördes för att se om branschtillhörighet hade en inverkan på företag som använder sig av aktieåterköp. Samtliga företag som ingår i undersökningen är noterade på Nasdaq OMX Stockholm, Large-Cap. Studien använde en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Ett hypotestest utfördes som sedan prövades med en regressionsanalys för att se om det fanns signifikanta skillnader på aktieåterköp i olika branscher. Resultatet påvisade att det inte fanns några signifikanta branschskillnader, och branschtillhörighet har därför ingen inverkan på huruvida ett företag använder sig av aktieåterköp. Resultatet i denna studie går i linje med Higgins (1972) studie The corporate dividend-saving decision som menade att valet av utdelningspolitik inte påverkas av branschen företaget befinner sig i. / On March 10, 2000, it became legal for public limited companies to buy back their own shares in Sweden. Companies have since taken the opportunity and used this method of distribution. This study aims to examine whether there are differences in different industries regarding share repurchases during the period 2011-2019. The industries studied were pharmaceuticals, real estate, industry, consumer goods and telecommunications. The survey was conducted to see if industry affiliation had an impact on companies that use share repurchases. All companies included in the survey are listed on Nasdaq OMX Stockholm, Large-Cap. The study used a quantitative method with a deductive approach. A hypothesis test was performed which was then tested with a regression analysis to see if there were significant differences in share repurchases in various industries. The results showed that there were no significant industry differences, and industry affiliation therefore has no effect on whether a company uses share repurchases. The results of this study are in line with Higgins' (1972) study the corporate dividend-saving decision, which stated that the choice of dividend policy is not affected by the industry the company operates in.