Bakgrund: 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att många företag skulle redovisa enligt goodwill i enlighet med IAS36 och därmed utföra en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Denna nedgångsprövning av goodwill öppnar upp för subjektiva antagande och bidrar till att företagsledare får en möjlighet att agera opportunistiskt. Tidigare studier pekar på att nedskrivningen av goodwill bland annat kan påverkas av faktorerna big bath, resultatutjämning samt VD-byten, vilket bidrar till frågeställningen: Kan intressenter lita på redovisningen av goodwill? Syfte: Syftet med denna studie är att genom att undersöka faktorer som kan påverka nedskrivning av goodwill förklarar huruvida intressenter kan lita på företag på Stockholmsbörsens redovisning av goodwill. Syftet är även att förklara huruvida redovisning av goodwillnedskrivning på Stockholmsbörsen uppfyller IASB:s krav på neutralitet. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod med abduktiv ansats. För att uppfylla syftet samlades data in från 90 slumpmässigt utvalda bolag. För att analysera detta användes multivariata regressioner i form av tobit regressionsanalys samt logistisk regressionsanalys. Analyserna utfördes både på urvalet som helhet och då urvalet var indelade utifrån vilken lista på Stockholmsbörsen de tillhört aktuellt år. Detta för att även kunna klargöra huruvida resultatet skiljer sig baserat på vilken lista företagen tillhör. Resultat och slutsatser: Vår studie visar att nedskrivning av goodwill i större utsträckning sker när resultatet är onormalt högt samt då bolag bytt VD under de två senaste räkenskapsåren. Detta betyder att intressenter inte fullt ut kan lita på företagens redovisning av goodwill. Resultatet visar även att ett VD-byte endast påverkar nedskrivning av goodwill bland urvalets minsta företag samt att resultatutjämning förekommer bland urvalets största och minsta företag men inte bland urvalets mellanstora företag. Detta indikerar att stora och små företag kan ha olika incitament att utöva resultatmanipulering. / Background: In 2005, international accounting standards were introduced, which meant that many companies would report goodwill in accordance with IAS36 and thereby perform an annual impairment test of goodwill. This impairment test of goodwill opens for subjective assumptions and contributes to business leaders being able to act opportunistically. Previous studies indicate that the impairment of goodwill can, among other things, be affected by factors like big bath, income smoothing and change of CEO. This contributes to the question: Can stakeholders trust the reporting of goodwill? Purpose: The purpose of this study is to, by examining factors that may affect the impairment of goodwill, explain whether stakeholders can trust companies listed on Nasdaq OMX Stockholm’s reporting of goodwill. The purpose is also to explain whether the reporting of goodwill impairment on Nasdaq OMX Stockholm meets IASB:s requirements for neutrality. Methodology: The study includes a quantitative method with an abductive approach. To fulfill the purpose, data was collected from 90 randomly selected companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. To analyze this, multivariate regressions were used in the form of tobit regression analysis and logistic regression analysis. These analyzes were performed both on the sample but also when the sample was divided based on which list on Nasdaq OMX Stockholm they belonged to in the current year. This was done so that it could also be clarified whether the result differs based on which list the companies belong to. Results and conclusion: Our study shows that goodwill impairment occurs in bigger extent when the results are abnormally high and when companies have changed CEO during the last 2 years. This means that stakeholders cannot fully trust the companies’ reporting of goodwill. The result also show that a change of CEO only affects the impairment of goodwill among the sample’s smallest companies and that income smoothing occurs among the largest and smallest companies in the sample but not among the middle-sized companies in the sample. This indicate that large and small companies may have different incentives to exercise earnings management.

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla världens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i världens länder. Kapitalstruktur är ett väl utforskat område, men trots detta är det svårt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gällande kapitalstruktur. Få studier har genomförts som specifikt fokuserar på kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den här studien. Denna studie undersöker huruvida det finns några skillnader avseende kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag på den svenska börsen. Även huruvida skuldsättningsgraden påverkas av andra faktorer undersöks. Genom att använda en handplockad datamängd bestående av 205 noterade svenska företag under år 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsätter sig mindre än svenska icke-familjeföretag. Angående huruvida det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden kan vi visa att det finns ett positivt beroende mellan skuldsättningsgrad och följande två variabler: lönsamhet och andel materiella anläggningstillgångar. Att ett positivt beroende råder mellan skuldsättningsgrad och dessa två variabler visar att ju lönsammare eller ju mer materiella anläggningstillgångar ett företag har, desto högre tenderar skuldsättningsgraden att vara. Dock hittades inget beroende mellan skuldsättningsgrad och företagets storlek. Utifrån den teoretiska referensramen ges möjliga förklaringar till det erhållna resultatet och i vissa fall agerar inte alltid företagen i likhet med vad kapitalstruktursteorierna förespråkar. Sammantaget visar vår studie att det finns en signifikant skillnad mellan svenska börsnoterade familjeföretag och icke-familjeföretag avseende deras val av kapitalstruktur samt att det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden. / Family firms represent 65-80 percent of the entire world’s business and they have played a key role in modernizing the economy of the world’s countries. Capital structure is a well-explored area, but despite this, it ́s difficult to determine exactly what drives companies in their decisions regarding capital structure. Few studies have been conducted that specifically focuses on the capital structure in family firms, which is the basis of this study. This study examines whether there are any differences regarding capital structure between family firms and non- family firms on the Swedish stock exchange. Even whether the leverage ratio is influenced by other factors examined. Using a hand-collected dataset of 205 listed Swedish companies in 2012, we come up with the following results: Swedish listed family firms have lower leverage ratios than non-family firms. Regarding whether there are factors that affect the leverage ratio, we can show that there is a positive relationship between leverage and the following two variables: profitability and tangible assets. That a positive relationship exists between leverage and these two variables shows that the more profitable or the more tangible assets a company has, the higher the leverage ratio tends to be. However, no relationship between leverage and firm size where found. Based on the theoretical framework possible explanations for the obtained result is provided, and in some cases the companies does not always act similar to what the capital structure theories advocates. Overall, our study shows that there is a significant difference between the Swedish listed family firms and non-family firms regarding their choice of capital structure and that there are factors that affect the level of leverage.

Bakgrund: Styrelsens uppgift spelar en extra viktig roll vid en börsintroduktion då företaget går från privat till publikt. För ett börsnoterat företag är det yttersta målet att öka aktievärdet, där finansiell prestation ses som den mest betydelsefulla faktorn. En god bolagsstyrning kan bidra till ökad lönsamhet. För vägledning och rekommendationer kring styrelsens sammansättning kan företagen därav vända sig till svensk kod för bolagsstyrning. Syfte: Studien har som syfte att beskriva och analysera om styrelsesammansättningen har samband med företagets finansiella prestation vid börsintroduktion. Teori: I den teoretiska referensramen definieras innebörden av styrelsens sammansättning och finansiell prestation. Vidare presenteras tidigare forskning följt av en beskrivning av agentteorin, den resursbaserade teorin och teorin om den kritiska massan. Utifrån dessa presenteras studiens hypoteser. Metod: Studien tillämpade multipel regression för att studera sambandet mellan styrelsens sammansättning och företagens lönsamhet i 41 svenska börsnoterade företag mellan 2017–2019. Slutsats: Studiens resultat visar att två av fyra variabler kopplade till styrelsens sammansättning har samband med företagens lönsamhet. Styrelsens kunskapsnivå har en negativ koppling till lönsamheten vid börsintroduktionen medan styrelsens storlek har en positiv. Dessa två variabler bör därför beaktas vid utformandet av styrelsens sammansättning. / Background: The board plays an important role in an initial public offering. For a listed company, the ultimate goal is to increase share value, where financial performance is seen as the most important factor in order of that achievement. Good corporate governance can help companies achieve profitability and therefore they can turn to the Swedish Code for Corporate Governance in order to receive guidance regarding that. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze whether the composition of the board has a connection with the company’s financial performance in the event of an initial public offering. Theory: The meaning of the boards composition and financial performance is defined in the theoretical frame of reference. A presentation of previous research is then followed by a description of the applied theories. Based on these the studies hypotheses are presented. Method: This study applied multiple regression as a method. In order to study the potential relationship between the board composition and the profitability of 41 Swedish companies whom are listed on the Swedish stock exchange between 2017-2019. Conclusion: The results indicates that out of four variables linked to the board composition, two have a connection to the profitability of the companies studied. The level of knowledge shows a negative relationship with profitability in the event of an initial public offering while size of the board shows a positive. Therefore these two are important dimensions which should be considered when the board composition is being designed.

Bolagens vinstutdelning har länge varit omdiskuterad och rönt mycket uppmärksamhet under de senaste årtiondena. Tidigare forskning har påvisat dess relevans ur ett flertal perspektiv, trots detta finns inget enstämmigt svar på vilka faktorer som påverkar bolagens vinstutdelning. Ett relativt nytt forskningsområde avser styrelsens sammansättning och dess relation till bolagens vinstutdelning. Studien utgår ifrån detta forskningsområde för att kunna urskilja hur diverse styrelsevariabler påverkar utdelningsnivåerna. Därför ämnar studien att svara på om styrelsens sammansättning har något samband med de svenska large cap- bolagens vinstutdelning och i så fall hur sambandet ser ut. Studiens syfte är att undersöka om styrelsens sammansättning relaterar, och i så fall hur, med bolagens vinstutdelning på den svenska börsen. Utifrån tidigare forskning och teori har författarna lyckats urskilja följande styrelsevariabler som är relevanta att undersöka: styrelsestorlek, styrelsens oberoende, andel kvinnliga styrelseledamöter, styrelsens ämbetstid, styrelsens aktieinnehav och den verkställande direktörens dualitet. Datan för dessa variabler samlades in manuellt via respektive bolags årsredovisning under en femårsperiod mellan 2010 och 2014. För att kunna besvara studiens frågeställning utgick författarna från ett kvantitativt metodval. Utifrån befintlig teori och tidigare empirisk forskning konstruerades hypoteser över hur respektive styrelsevariabel bör påverka bolagens vinstutdelning. För att kunna avgöra om styrelsens sammansättning påverkar bolagens vinstutdelning utförde författarna en OLS- regression och en robust regression. Därtill tillkom tester för multikollinearitetsproblem och heteroskedasticitet. Baserat på studiens resultat verkar det finnas ett samband mellan styrelsens sammansättning och vinstutdelningens storlek för svenska large cap- bolag. Resultatet indikerar att både styrelsestorlek och andel kvinnliga styrelseledamöter har en positiv påverkan på bolagens vinstutdelning. Resultatet indikerade också att styrelsens oberoende och aktieinnehav samt dualitet har en negativ påverkan på bolagens vinstutdelning. Vidare har styrelsens ämbetstid ingen signifikant relation till bolagens vinstutdelning. Studiens resultat tenderar att kunna förklaras utifrån Principal agentteorin, då många av variablerna påvisade relationer som förväntas i enlighet med denna teori. Avslutningsvis kan dessa resultat vara av intresse för investerare, lagstiftare och svenska bolag.

This thesis comprises five empirical essays using Swedish data. Three of the essays examine open market share repurchases, one essay investigates changes in investors’ shareholdings surrounding equity rights offerings (ROs), and the last essay investigates owner-managers’ equity portfolio choices. The first essay examines stock performance around initiation announcements of open market share repurchase programs, the price impact of repurchase trading and the long-run stock performance following the initiation announcements. The study uses a unique data set of initiation announcements and actual share repurchases conducted by firms listed on the Stockholm Stock Exchange (SSE). The results show that initiation announcements of open market repurchase programs exhibit a 2 day abnormal return (AR) of 2% on average. The price impact on the actual repurchase days is positively correlated with the daily repurchase volume, and is both statistically and economically significant during the first 3 repurchase days in a repurchase program. The long-run abnormal stock performance is positively associated with the fraction of shares bought in the program and is on average 7% for the first year following the initiation announcement. The results indicate that repurchase trading provides price support and that the market participants detect and perceive the initiation announcement and the first repurchase days in a repurchase program as a signal of undervaluation. The second essay examines differences in the market performance of Swedish firms that initiate repurchase programs infrequently (1-2 programs), occasionally (3-4 programs) and frequently (5 or more programs) over the period 2000-2009. It is found that infrequent repurchase programs are greeted with a stronger positive reaction than occasional and frequent programs. However, over the long-term, infrequent repurchase programs show no AR while occasional and frequent repurchase programs show significant positive ARs. A positive relationship between AR and repurchase size is documented for all types of repurchase programs. The third essay examines the market liquidity impact of open market share repurchases in an electronic order-driven market. The study uses a detailed data set of daily repurchase transactions on the SSE together with intraday data on bid-ask spreads and order depths which enables an investigation of the liquidity effects on the actual repurchase days. It is found that repurchase trades inside the order-driven trading system contribute to market liquidity through narrower bid-ask spreads and deeper market depths. After controlling for trading volume, price and volatility, a significant decrease of the bid-ask spread on repurchase days relative to surrounding non-repurchase days is still found. However, repurchases executed as block trades outside the order-driven trading system have a detrimental effect on the bid-ask spread, consistent with a negative response to the presence of informed managerial trading. The fourth essay examines changes in equity ownership surrounding ROs by firms listed on the SSE. The results show that domestic individual investors on average reduce their shareholdings following rights issues, whereas domestic institutional investors and foreign investors increase their holdings. However, when ownership changes are adjusted with changes in ownership in matched non-issuing firms, it is documented that domestic institutions significantly increase their shareholdings in RO firms, whereas foreign investors decrease their holdings in these firms. A positive (negative) association between the 6 month benchmark adjusted return following the offering and the change in shareholdings by foreign investors (domestic institutional investors) is also documented. Finally, the fifth and last essay investigates how Swedish owner-managers (CEO or Chairman) invest in the Swedish stock market conditional on a major investment in their own firm. No evidence is found that owner-managers seek diversification benefits when they invest in other Swedish stocks. In general, they choose other stocks that show higher correlation among themselves than the average Swedish stocks. It is also found that owner-managers within high-tech industries invest significantly more of their total Swedish stock investments in IT stocks than owner-managers within other industries. / <p>QC 20130515</p>

Abstract   Background: The dividend ex-day effect is the tendency of the stock price drop on the ex-day to be less than the dividend per share. This inclination is contrary to established theory of rational investor behaviour and is, thus, considered an anomaly in capital markets. The phenomenon was first observed more than half a century ago and has puzzled researchers ever since, resulting a myriad of theories trying to explain its cause. Nevertheless, the dividend ex-day effect still stands without a conclusive explanation. In Sweden, few studies have been conducted and none succeeds in explaining the phenomenon. In a recent addition to the many explanatory theories, Efthymiou and Leledakis (2014) propose the disposition effect as the driving factor behind the dividend ex-day effect. Compelling evidence for this notion is provided in an empirical study of the US market, warranting the consideration of a similar investigation in the Swedish market.   Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between the dividend ex-day effect and the disposition effect in the Swedish stock market. Method: This study is conducted using a deductive approach and a quantitative research strategy. Secondary data of OMXS stocks during the 2013-2017 period is gathered from Thomson Reuters Datastream. To fulfil the purpose, one sample t-tests and regression analyses are performed. Conclusion: Statistically significant results confirm that there is a pervasive dividend ex-day effect on the OMXS market. From here, it is found that there is a substantial difference in the price drop between stocks based on their performance: winning stocks display a higher price drop on the ex-day compared to losing stocks. Regression analyses indicate a positive relationship between the dividend ex-day effect and the disposition effect. Some evidence, although not statistically significant, suggest that for a specific stock, the price drop will be greater in times when the stock has had positive returns compared to when it has had negative returns. A remarkable finding in this study is that all tests indicate that the positive relationship between the dividend ex-day effect and the disposition effect appears to be fading out as the holding period of stocks gets longer.

Inom kontexten medelstora svenska icke-finansiella företag är syftet med denna uppsats att undersöka hur sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad och företagens sannolikheter för konkurs ser ut genom att tillämpa Byströms Distance to Default (DD). Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar: (1) Hur ser företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs ut kvantifierade med Byströms DD? (2) Kan företagen öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs kvantifierat med Byströms DD? En empirisk metod utvecklas för att beräkna företagens skuldsättningsgrad, företagens sannolikhet för konkurs och för att öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs. Indelning av företagen sker på sektornivå. Om uppsatsens frågeställningar kan följande slutsatser dras: (1) företagens skuldsättningsgrad är olika beroende på sektortillhörighet och förändringar i marknadsvärdet av företagens tillgångar och förändringar i volatiliteten av marknadsvärdet av företagens tillgångar har en tydlig påverkan på företagens sannolikhet för konkurs (2) två av sektorerna (i.e. Informationsteknik och Sjukvård) kan öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt förändra sannolikheten för konkurs. Tre av sektorerna (i.e. Industrivaror och tjänster, Material och Sällanköpsvaror och tjänster) uppvisar högre skuldsättningsgrader och en tänkbar förklaring är att företagen kortsiktigt avviker från företagens långsiktiga skuldsättningsgrad. När företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs kvantifieras med Byströms DD uppvisar företag med hög skuldsättningsgrad en högre sannolikhet för konkurs – i enlighet med Trade-Off Theory.