<p><strong>Bakgrund:</strong> Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt. Om ett företag tvingas skriva ner sin goodwill kan utomstående intressenter reagera på att företaget har gjort ett dåligt förvärv.</p><p><strong>Syftet:</strong> Vi vill försöka beskriva hur införandet av IFRS 3 och den rådande finanskrisen har påverkat hur stora företag som är noterade på large cap redovisar sin goodwill. Om det visar sig att företagen redovisar sin goodwill annorlunda under dessa förhållanden vill vi förstå vad denna skillnad kan bero på. Denna problematik leder oss fram till vår frågeställning: ”<em>Hur behandlar stora noterade bolag goodwill under en finanskris?”</em></p><p> <strong>Metod:</strong> Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod eftersom vi har tänkt göra fallstudier på olika revisionsbolag samt företag och intervjua individer personligen. Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats eftersom vi kommer att ha verkligheten som utgångspunkt och bygga nya teorier utifrån det. Vidare har vi valt att avgränsa oss genom att fokusera vår problemställning på stora bolag som är noterade på stockholmsbörsen.</p><p><strong>Resultat och slutsatser:</strong> Vår slutsats är att företag inte <em>redovisar</em> goodwill annorlunda under en finanskris eftersom de inte kan undgå den lagstiftning som finns gällande goodwillredovisningen. Däremot anser vi att stora noterade bolag <em>behandlar</em> goodwill annorlunda genom att deras tankegångar vid goodwillberäkningar blir annorlunda eftersom de inte vill skriva ner goodwill.</p><p> </p>

Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt. Om ett företag tvingas skriva ner sin goodwill kan utomstående intressenter reagera på att företaget har gjort ett dåligt förvärv. Syftet: Vi vill försöka beskriva hur införandet av IFRS 3 och den rådande finanskrisen har påverkat hur stora företag som är noterade på large cap redovisar sin goodwill. Om det visar sig att företagen redovisar sin goodwill annorlunda under dessa förhållanden vill vi förstå vad denna skillnad kan bero på. Denna problematik leder oss fram till vår frågeställning: ”Hur behandlar stora noterade bolag goodwill under en finanskris?”  Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod eftersom vi har tänkt göra fallstudier på olika revisionsbolag samt företag och intervjua individer personligen. Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats eftersom vi kommer att ha verkligheten som utgångspunkt och bygga nya teorier utifrån det. Vidare har vi valt att avgränsa oss genom att fokusera vår problemställning på stora bolag som är noterade på stockholmsbörsen. Resultat och slutsatser: Vår slutsats är att företag inte redovisar goodwill annorlunda under en finanskris eftersom de inte kan undgå den lagstiftning som finns gällande goodwillredovisningen. Däremot anser vi att stora noterade bolag behandlar goodwill annorlunda genom att deras tankegångar vid goodwillberäkningar blir annorlunda eftersom de inte vill skriva ner goodwill.

Bakgrund: 2005 infördes internationella redovisningsstandarder som innebar att många företag skulle redovisa enligt goodwill i enlighet med IAS36 och därmed utföra en årlig nedskrivningsprövning av goodwill. Denna nedgångsprövning av goodwill öppnar upp för subjektiva antagande och bidrar till att företagsledare får en möjlighet att agera opportunistiskt. Tidigare studier pekar på att nedskrivningen av goodwill bland annat kan påverkas av faktorerna big bath, resultatutjämning samt VD-byten, vilket bidrar till frågeställningen: Kan intressenter lita på redovisningen av goodwill? Syfte: Syftet med denna studie är att genom att undersöka faktorer som kan påverka nedskrivning av goodwill förklarar huruvida intressenter kan lita på företag på Stockholmsbörsens redovisning av goodwill. Syftet är även att förklara huruvida redovisning av goodwillnedskrivning på Stockholmsbörsen uppfyller IASB:s krav på neutralitet. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod med abduktiv ansats. För att uppfylla syftet samlades data in från 90 slumpmässigt utvalda bolag. För att analysera detta användes multivariata regressioner i form av tobit regressionsanalys samt logistisk regressionsanalys. Analyserna utfördes både på urvalet som helhet och då urvalet var indelade utifrån vilken lista på Stockholmsbörsen de tillhört aktuellt år. Detta för att även kunna klargöra huruvida resultatet skiljer sig baserat på vilken lista företagen tillhör. Resultat och slutsatser: Vår studie visar att nedskrivning av goodwill i större utsträckning sker när resultatet är onormalt högt samt då bolag bytt VD under de två senaste räkenskapsåren. Detta betyder att intressenter inte fullt ut kan lita på företagens redovisning av goodwill. Resultatet visar även att ett VD-byte endast påverkar nedskrivning av goodwill bland urvalets minsta företag samt att resultatutjämning förekommer bland urvalets största och minsta företag men inte bland urvalets mellanstora företag. Detta indikerar att stora och små företag kan ha olika incitament att utöva resultatmanipulering. / Background: In 2005, international accounting standards were introduced, which meant that many companies would report goodwill in accordance with IAS36 and thereby perform an annual impairment test of goodwill. This impairment test of goodwill opens for subjective assumptions and contributes to business leaders being able to act opportunistically. Previous studies indicate that the impairment of goodwill can, among other things, be affected by factors like big bath, income smoothing and change of CEO. This contributes to the question: Can stakeholders trust the reporting of goodwill? Purpose: The purpose of this study is to, by examining factors that may affect the impairment of goodwill, explain whether stakeholders can trust companies listed on Nasdaq OMX Stockholm’s reporting of goodwill. The purpose is also to explain whether the reporting of goodwill impairment on Nasdaq OMX Stockholm meets IASB:s requirements for neutrality. Methodology: The study includes a quantitative method with an abductive approach. To fulfill the purpose, data was collected from 90 randomly selected companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. To analyze this, multivariate regressions were used in the form of tobit regression analysis and logistic regression analysis. These analyzes were performed both on the sample but also when the sample was divided based on which list on Nasdaq OMX Stockholm they belonged to in the current year. This was done so that it could also be clarified whether the result differs based on which list the companies belong to. Results and conclusion: Our study shows that goodwill impairment occurs in bigger extent when the results are abnormally high and when companies have changed CEO during the last 2 years. This means that stakeholders cannot fully trust the companies’ reporting of goodwill. The result also show that a change of CEO only affects the impairment of goodwill among the sample’s smallest companies and that income smoothing occurs among the largest and smallest companies in the sample but not among the middle-sized companies in the sample. This indicate that large and small companies may have different incentives to exercise earnings management.

This diploma thesis is concerned with legal, accounting and tax issues of mergers in Czech republic and accounting solution according to IAS/IFRS. It focus especially on problems related with accounting solution of mergers in the Czech republic and differences against accounting solution according to IAS/IFRS.