För bolag som är i behov av kapital är en vanlig väg att vända sig till aktiemarknaden. Genom att börsnotera bolaget på någon av de olika marknadsplatserna utökas möjligheterna till önskat kapital genom diverse investerare. Den svenska värdepappersmarknaden är en av de mest reglerade marknaderna och har traditionellt sett haft ett stort inslag av självreglering. Det dominerande motivet med den starka regleringen är att marknaderna ska upplevas ha en kvalitetsstämpel och att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden ska upprätthållas. Samtidigt som antalet börsnoteringar har ökat de senaste åren var det vid utgången av 2014 endast 269 bolag som var noterade på den största marknaden, Stockholmsbörsen. Uppsatsen undersöker därför genom ett fiktivt företag motiv, fördelar och nackdelar med en börsnotering samt vad som krävs innan ett bolag kan bli noterat på Stockholmsbörsen. Vidare analyseras hur kraven fungerar samt vilka problem de eventuellt medför för bolaget.  Uppsatsen presenterar lagstiftning, självreglering och föreskrifter som bolaget måste uppfylla för att ges möjlighet till en notering på Stockholmsbörsen. Kraven som ställs på bolaget är av olika karaktär och omfattning med en övergripande inriktning på bolagets organisation och deras aktier. Noteringskraven kan sammanfattas att bolaget ska vara tillräckligt förberedda för en notering genom att vara organisatoriskt- och finansiellt starka. Om bolaget inte uppfyller kraven behöver de därför inom organisationen ändra sig vilket sker genom den noteringsprocess bolaget genomgår innan noteringen. Uppsatsen fastslår att en notering på Stockholmsbörsen således inte kan bli aktuell om en tillräcklig organisation eller finansiell styrka saknas. En börsnotering på Stockholmsbörsen är endast för starka aktörer, vilket ska upprätthålla allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden.

The standard concerning the impairment testing for goodwill is often considered to be one of the most difficult standards in IFRS to comply with, which is largely due to the subjective and complex nature of the standard. Despite, the obvious issues with the standard it has remained fairly unaltered since its implementation back in 2005. The purpose of this research was to investigate to what extent companies listed on NASDAQ OMX Stockholm comply with the disclosure requirements in IAS 36, paragraph 134. This research also intended to answer whether there is an association between the companies’ compliance level and certain company characteristics, more specifically company size, profitability, goodwill intensity and industry type. The study also considered how time affected the compliance level. We devised hypotheses for each of the company characteristics, and these were formulate with both previous research and theory in mind. The theories that were utilized in this study were the agency theory, the political cost theory and the cost-benefit theory. The hypotheses that lacked a concrete linkage to one of the theories were instead justified using the reasoning’s found in pre-existing disclosure studies. The necessary data was collected from companies’ annual reports, which we accessed from either Business Retriever or directly from the companies’ official websites. An own interpretation of IAS 36, paragraph 134 was made in order to able to assess each company on equal terms. The collected data was then transferred to a disclosure index in order to get a compliancy score for each company investigated. The empirical findings of this research showed that two out of five hypotheses were significantly associated with the companies’ compliance level. The analysis rejected hypotheses related to profitability, goodwill intensity and industry type. The findings however showed that both year and company size are associated with the compliance level. The positive association between compliance and year, implies that compliance increases as companies get more accustomed to the standard. The findings further suggest that larger companies comply better with standard because they are under more political pressure and more inclined to please their stakeholders.

This paper examines the stock performance around initiation announcements of open market share repurchase programs, the price impact of repurchase trading and the long-run abnormal stock performance following the initiation announcements in a European regulatory framework. The study uses a unique dataset on initiation announcements and actual repurchases conducted by firms listed on the Stockholm Stock Exchange during the period 2000-2009. The results show that initiation announcements of open market repurchase programs exhibit a two-day abnormal return of approximately 2%. The price impact on the actual repurchase days is positively correlated with the daily repurchase volume, and is both statistically and economically significant during the first 3 repurchase days in a repurchase program. The long-run abnormal stock performance is positively associated with the fraction of shares bought in the program and is approximately 7% the first year following the initiation announcement. The results indicate that repurchase trading provides price support and that the market participants detect and perceive the initiation announcement and the first repurchase days in a repurchase program as a signal of undervaluation. / <p>QC 20130515</p>

We examine differences in market performance of Swedish firms that initiate repurchase programs infrequently (1-2 programs), occasionally (3-4 programs) and frequently (5 or more programs) over the period 2000-2009, and examine the relationship between abnormal return and repurchase size in repurchase months. We find that infrequent repurchase programs are greeted with a stronger positive reaction than occasional and frequent programs. However, over long term, infrequent repurchase programs show no abnormal return while occasional and frequent repurchase programs show a significant positive abnormal return. A positive relationship between abnormal return and repurchase size in repurchase months is documented on average for all types of repurchase programs. / <p>QC 20130515</p>

We examine the market liquidity impact of open market share repurchases in a computerized order driven market. Using a detailed dataset of daily repurchase transactions on the Stockholm Stock Exchange together with intraday data on bid-ask spreads and order depths enable us to examine liquidity effects on the actual repurchase days. Overall, we find that repurchase trades inside the order driven trading system contributes to market liquidity through narrower bid-ask spreads and deeper market depths. After controlling for total trading volume, price, and volatility we still find a significant decrease of the bid-ask spread on repurchase days relative to surrounding non-repurchase days. However, repurchases executed as block trades outside the order driven trading system have a detrimental effect on the bid-ask spread, consistent with a negative response to the presence of informed managerial trading. / <p>QC 20130515</p>

No description available.

Aktieåterköp är ett fenomen som indikerar undervärdering av ett bolag och har historiskt lett till en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet. Diskretionära periodiseringars påverkan vid offentliggörandet av aktieåterköp är inte lika undersökt. I denna uppsats undersöks diskretionära periodiseringars påverkan på avvikelseavkastningen vid offentliggörandet av aktieåterköp på den svenska marknaden från 2010 till 2019. Urvalet består av 25 observationer för att bestämma diskretionära periodiseringars roll vid den initiala marknadsreaktionen. Resultatet för studien visar en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet av aktieåterköp vilket går i linje med tidigare forskning. Regressionsanalysen visar ingen kortsiktig effekt vid offentliggörandet av diskretionära periodiseringar. Slutsatsen är att diskretionära periodiseringar inte har en signifikant kortsiktig effekt på avvikelseavkastningen vid offentliggörande av aktieåterköp på den svenska marknaden under perioden.

Bakgrund: Relationen mellan avkastning och risk har länge varit debatterad. Den klassiska modellen Capital Asset Pricing Model, CAPM, är en av standardmodellerna inom finans. CAPM har dock brister och kompenserar inte investerare för den företagsspecifika risken som tas. Senare forskning har visat på att det är den företagsspecifika risken som utgör den största delen av total aktierisk och har fortsatt att öka under de tre senaste decennierna. Detta medför att det finns ett intresse att undersöka och analysera sambandet mellan den interna risken som företag har och den aktievolatilitet som återfinns på marknaden. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan företags interna risk i form av nyckeltal och aktievolatilitet på svenska noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2007 till 2018. Studien kommer att specifikt undersöka sambandet mellan två typer av risk; finansiell risk och operationell risk. Metod: För att uppnå syftet med studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ metod tillämpats för att undersöka och analysera två dataset bestående av aktievolatilitet och nyckeltal baserad på data från kvartalsrapporter. Studien har använt en obalanserad paneldata av kort karaktär. Resultat: Studiens resultat tyder på att omkring hälften av aktievolatilitet kan förklaras av den interna risken. Intressant är att resultaten även indikerar att investerare värderar den finansiella och operationella risken som lika värdefulla vid bedömningen av den interna risken. Författarnas slutsats blir att den företagsspecifika risken har en relativt stor påverkan på aktievolatilitet och att det är värt i framtiden att diskutera hur investerare adekvat ska kompenseras för den faktiskt tagna risken. / Background: A long debated area within financial theory is the relationship between risk and return. The classic Capital Asset Pricing Model, CAPM, has long been the preferred model within finance. CAPM is however not without its flaws and do not compensate the investors for the idiosyncratic risk that is taken. Recent research has suggested that it is the idiosyncratic risk that is the main driver of the total risk in stock volatility, and that the impact of this risk have continued to increase over the last three decades. Considering this, it is of interest to examine and analyze the relationship between the internal risk of companies and the stock volatility reflected on the market. Aim: The aim of this study is to examine and analyze the effect the internal risk, in the form of key ratios, has on stock volatility on Swedish public companies listed on Nasdaq OMX Stockholm during the time period of 2007 to 2018. The study will especially focus on two types of internal risk; financial risk and operational risk. Methodology: This study has used a deductive approach and a quantitative methodology to fulfill the aim of the study. The study has used an unbalanced panel data of short character to examine and analyze the datasets consisting of stock volatility and data retrieved from quarterly reports. Results: The results indicate that approximately half of the stock volatility can be attributed to the internal risk. The results further indicate that investors value the financial and operational risk equally when assessing the internal risk in the company. The authors conclusion from the study is that the idiosyncratic risk has a relatively large effect on stock volatility and that a future discussion, about the compensation investors receive is adequate to the actual risk that is taken, is needed.

Syfte: Undersökningens syftet är att mäta huruvida det går att få ut en överavkastning av aktier som väljs in i (respektive ut ur) OMX Stockholm Benchmark (OMXSB), som följd av att ett index ändrar sin komposition. Delsyftet är att undersöka om det går att se en signifikant ökning av handelsvolymen i anslutning till ändringsdagen. Metod: Studien tillämpar en eventstudie som undersökningsmetod av kvantitativ karaktär. Studien undersöker indexet OMXSB och innefattade totalt 111 stycken ingående och utgående aktier fördelat på 10 tillfällen. Två eventfönster har konstruerats; ett kring annonseringsdagen och ett kring ändringsdagen. Den procentuella handelsvolymen har mätts över eventfönstret kring ändringsdagen. Resultat: Den genomsnittliga kumulerade överavkastningen för eventfönstret vid annonseringsdagen uppgick till 1,02 % (-6 %) för de aktier som valdes in (ut). Det motsvarande resultatet 2,55 % (-0,41 %) framkom i eventfönstret för ändringsdagen. Handelsvolymen uppnådde i båda fallen en signifikant ökning dagen innan ändringen genomfördes. Slutsatser: Resultatet visade en signifikant överavkastning för aktier som valdes in (ut) i eventfönstret kring ändringsdagen (annonseringsdagen). Den signifikanta skillnaden av handelsvolymen tyder på att indexerarna handlar aktierna dagen innan ändringen genomförs. För aktier som väljs in gick det att se ett pristryck där priset höjdes fram till dagen innan ändringen genomfördes, som sedan återgick. Resultaten kan ha påverkats av externa faktorer vilket kan ha lett till en missvisande bild av den undersökta effekten. / Purpose: The study aims to investigate whether it is possible to get an abnormal return of stocks added to (or deleted from) the OMX Stockholm Benchmark index (OMXSB), as a result of a changes of the index composition. A subsidiary aim of the study is to investigate whether it is possible to see a significant increase in trading volume in close to the change day. Methodology: The study applies an event study as method of investigation of a quantitative character. The study examines the OMXSB and include a total of 111 added and deleted stocks distributed on 10 occasions. Two event windows have been designed: one around announcement day and one around change day. The percentage change of trading volume has been measured over the event window around the change day. Results: The average cumulative abnormal return for the event window around announcement day reached 1.02% (-6%) for the added (deleted) shares. Corresponding results of 2.55% (-0.41%) emerged in event window for change day. In both cases the trading volume reached a significant increase the day before the change was implemented. Conclusions: The results showed a significant abnormal return for stocks that were added (deleted) in the event window around the change day (announcement day). Trade volume suggests that index funds trade shares the day before the change day. For the added shares a price pressure could be identified up to the day before change day. The results may have been influenced by external factors which may have lead to a misleading picture of the investigated effect.

Purpose: The purpose of the study is to in a comparative and causal way explore whether there is a relationship between risk and return and also how it is perceived on the Nordic financial markets. Theory: The theoretical frame of reference applied in the thesis is considered relevant inthe perspective of the study’s purpose and research questions. We have among other theories used The Capital Asset Pricing Model, The Efficient Market Hypothesis and various Behavioural finance theories. Method: The study has its starting point in a quantitative approach with a quantitative data analysis supported by secondary data extracted from Thomson Reuters. Empirics: The empirics contains regression analyses made from calculated secondary data of 240 randomly chosen companies from Nasdaq OMX Stockholm, NasdaqOMX Copenhagen, Nasdaq OMX Helsinki and Oslo Bors. Conclusion: The study conclusions show that there are both a negative and positive relationship between volatility and actual return on the investigated markets. Considering this prior statement we can conclude that the Capital Asset Pricing Model can’t correctly describe the actual relationship between the parameters investigated on the current sample. The Capital Asset Pricing Model’s unclear compatibility regarding the relationship makes it impossible to make conclusions about the Efficient Market Hypothesis on any other ground than the observed abnormal return. / Syfte: Syftet med arbetet är att på ett komparativt och kausalt sätt ta reda på om ett samband mellan risk och avkastning existerar samt hur det i sådana fall urskiljs på de nordiska marknaderna. Teorier: Den teoretiska referensramen som appliceras i uppsatsen finner vi vara relevantför studiens syfte och frågeställningar. Vi har bland annat använt oss av teorier som Capital Asset Pricing Model, den Effektiva marknadshypotesen samt olika Behavioural finance teorier. Metod: Studien har sin utgångspunkt i en kvantitativ ansats med en kvantitativ dataanalys stödd av sekundärdata från Thomson Reuters. Empiri: Empirin innefattar regressionsanalyser med kalkylerad sekundärdata från 240 slumpmässigt valda bolag från Nasdaq OMX Stockholm, Nasdaq OMX Köpenhamn, Nasdaq OMX Helsingfors samt Oslo Börs. Slutsatser: Studiens slutsatser visar på både ett negativt och positivt samband mellan volatilitet och faktisk avkastning på de undersökta marknaderna. Med detta som grund dras slutsatsen att Capital Asset Pricing Model inte förmår korrekt beskriva det samband som råder på urvalet. Capital Asset Pricing Model:s otydliga kompatibilitet gör det omöjligt att dra slutsatser kring den Effektiva marknadshypotesens giltighet på andra grunder än observerade tillgångars överavkastning.