The standard concerning the impairment testing for goodwill is often considered to be one of the most difficult standards in IFRS to comply with, which is largely due to the subjective and complex nature of the standard. Despite, the obvious issues with the standard it has remained fairly unaltered since its implementation back in 2005. The purpose of this research was to investigate to what extent companies listed on NASDAQ OMX Stockholm comply with the disclosure requirements in IAS 36, paragraph 134. This research also intended to answer whether there is an association between the companies’ compliance level and certain company characteristics, more specifically company size, profitability, goodwill intensity and industry type. The study also considered how time affected the compliance level. We devised hypotheses for each of the company characteristics, and these were formulate with both previous research and theory in mind. The theories that were utilized in this study were the agency theory, the political cost theory and the cost-benefit theory. The hypotheses that lacked a concrete linkage to one of the theories were instead justified using the reasoning’s found in pre-existing disclosure studies. The necessary data was collected from companies’ annual reports, which we accessed from either Business Retriever or directly from the companies’ official websites. An own interpretation of IAS 36, paragraph 134 was made in order to able to assess each company on equal terms. The collected data was then transferred to a disclosure index in order to get a compliancy score for each company investigated. The empirical findings of this research showed that two out of five hypotheses were significantly associated with the companies’ compliance level. The analysis rejected hypotheses related to profitability, goodwill intensity and industry type. The findings however showed that both year and company size are associated with the compliance level. The positive association between compliance and year, implies that compliance increases as companies get more accustomed to the standard. The findings further suggest that larger companies comply better with standard because they are under more political pressure and more inclined to please their stakeholders.

Title - To what extent do firms comply with IAS 36?: A study based on firms listed on Nasdaq OMX Stockholm.Level - Master thesis in business administration.Authors - Stina Skyttner and Nora Wennertorp.Supervisors - Arne Fagerström and Saeid Homayoun.Date - 2 June 2017.Purpose - The overall aim of this paper is to build upon earlier research by examining to what extent firms listed on Nasdaq OMX Stockholm comply with disclosure requirements of IAS 36 paragraph 134. The second aim is to examine what variables affect the compliance level of these firms.Methodology - A sample of 90 firm’s annual reports and disclosure notes are surveyed from 2006 to 2016, and aggregated compliance scores are determined and analysed using quantitative statistical methods. The dependent variable is compliance with disclosure requirements of IAS 36 paragraph 134. The independent variables are size, industry, audit firm, leverage ratio, profitability ratio, learning, and the 2008 financial crisis.Findings - The results show that firm’s compliance levels with IAS 36 paragraph 134 have increased from 2006 to 2016, but they are still low compared to what the standard requires. There is not a significant increase in compliance levels during the crisis, therefore the 2008 financial crisis cannot be seen as a determinant factor of compliance with the disclosure requirements. The results show that larger firms and firms with higher leverage- and profitability ratios comply to a greater extent with the standard. Further, the type of industry in which the firm operates in affected the compliance level.Keywords - Impairment testing of Goodwill, IAS 36 paragraph 134, Compliance, Financial Reporting.

I och med införandet av IFRS år 2005 måste noterade koncernföretag numera årligen nedskrivningspröva goodwill istället för att göra avskrivningar, vilket tidigare varit tillåtet. De antaganden som ligger till grund för nedskrivningsprövningen baseras på företagsledningars uppskattningar av framtiden, vilket kan leda till subjektiva bedömningar. När IFRS infördes befann sig Sverige i en högkonjunktur, fram tills år 2008 då den globala finanskrisen uppstod och därav efterföljande lågkonjunktur. Då tidigare studier har visat att en finanskris kan leda till att företag behöver göra nedskrivningar på både finansiella och icke-finansiella tillgångar, vill författarna undersöka om finanskrisen 2008 påverkade företagens nedskrivningar av goodwill. Eftersom det finns skillnader mellan industribranschen och IT- och telekombranschen när det gäller redovisning av goodwill är det intressant att jämföra dessa branscher med varandra.Syftet med studien är att undersöka hur den senaste finanskrisen år 2008 påverkade företagens nedskrivningar av goodwill och antagandena vid nedskrivningsprövning, samt i vilken omfattning företag upplyste om nedskrivningarna före och efter finanskrisen för att se om det finns några signifikanta skillnader mellan industribranschen och IT- och telekombranschen. De företag som har ingått i undersökningen är företag som är noterade på Stockholmsbörsen. Genom en kvantitativ studie har författarna valt att granska årsredovisningar från 15 företag inom industribranschen och 15 företag inom IT- och telekombranschen för åren 2006, 2007, 2009 och 2010. Författarna har som forskningsmetod valt att använda sig av en kvantitativ innehållanalys samt utfört statistiska beräkningar. De parametrar som undersökts är upplysningar om goodwill, totala nedskrivningar, diskonteringsräntor, tillväxttakt och kassagenererande enheter.Det var endast en av studiens hypoteser som stämde och det var att diskonteringsräntorna före jämfört med efter finanskrisen skiljde sig signifikant mellan de två undersökta branscherna. En annan skillnad som var signifikant var industriföretagens totala nedskrivningar före och efter finanskrisen, där den branschens totala nedskrivningar ökade mellan de undersökta perioderna. Den genomsnittliga diskonteringsräntan inom IT- och telekombranschen ökade mellan de undersökta perioderna, vilket också konstaterades vara signifikant. Vidare visade studien att industribranschen redovisade mer omfattande upplysningar om goodwillnedskrivningar efter finanskrisen jämfört med perioden innan, till skillnad från IT-och telekombranschen som redovisade upplysningar om goodwillnedskrivningar i mindre omfattning efter finanskrisen. / IFRS 3 has had a big impact on how listed companies treat the recognition of goodwill. The underlying assumptions of the impairment tests are based on management’s estimates of the future, which could lead to subjective evaluations. When IFRS was introduced in 2005 Sweden was in a boom period, up until 2008 when the global financial crisis emerged and hence subsequent recession. A financial crisis may lead to the needs to make write-downs on both financial and non-financial assets. Therefore the authors want to examine in what way the financial crisis in 2008 affected companies' goodwill impairments. Since there are differences between the industrial sector and the IT and telecommunications sector in terms of accounting for goodwill, it is interesting to compare these sectors to examine if there are any significant differences.The purpose of the study is to examine how the recent financial crisis in 2008 affected companies' impairments of goodwill and assumptions in impairment testing, as well as the extent to which businesses disclosed about the impairment losses before and after the financial crisis to see if there are any significant differences between the industrial sector and the IT and telecommunications sector. The companies that are included in the study are companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange. With a quantitative method, the authors have chosen to examine the annual reports of 15 companies in the industrial sector and 15 companies in the IT and telecommunications sector from the years 2006, 2007, 2009 and 2010. The authors have chosen as methods for the research a quantitative content analysis and performed statistical calculations. The parameters studied include disclosure on goodwill, total impairment losses, discount rates, growth rates and cash-generating units.It was only one of the study’s hypotheses that was correct. This hypothesis dealt with the discount rates before and after the financial crisis, were the study showed a significant difference between the IT and telecommunications sector and the industrial sector before the financial crisis compared to the period after the financial crisis. Another difference that was significant was the industrial sectors total impairment losses before and after the financial crisis, were the sector’s total impairment losses increased between the examined periods. The average discount rate in the IT and telecommunications sector increased between the examined periods and this difference was also considered to be significant. Furthermore, the study showed that the industrial sector had more extensive disclosure on goodwill impairments after the financial crisis compared with the previous period, unlike the IT and telecommunications sector that disclosed about goodwill impairments to a lesser extent after the financial crisis.This thesis is written in Swedish.

2005 implementerades de nya regleringar för hur företag som använder IFRS som regelverk ska hantera goodwillposten. Tidigare linjära avskrivningar förbjöds och ersattes av en årlig prövning av goodwillvärdet för att se ifall nedskrivningsbehov förelåg. Regelverket infördes för att öka jämförbarheten företag emellan och för att minska väsentligheten på den svårbehandlade och ofta resurskrävande posten. Dessa svårigheter öppnar upp för subjektivitet i behandlandet av goodwill som ger företagsledningar möjlighet att manipulera redovisningen för egen vinning. Utifrån tidigare forskning har en teoretisk referensram tagits fram och utifrån denna har frågeställning och hypoteser arbetats fram. Studien inriktar sig och fokuserar på faktorerna kapitalstruktur och företagsstorlek. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett systematiskt slumpmässigt urval över Nasdaq OMX Stockholm, med ett totalt urval på 50 företag. Årsredovisningar studerades för att ta fram nyckeltal som sedan beräknades och sattes in i statistiska tester för att besvara ställda hypoteser. Resultatet visar att utifrån observationer av skillnader mellan bolag som skriver ned goodwill kontra inte, kan ställda hypoteser bekräftas då empirin står i relation med teorin. Detta kan dock inte bekräftas genom statistiska tester, där en för svag signifikans uppstår. Faktorer som kapitalstruktur och företagsstorlek indikerar därför utifrån observationer, att ligga till grund för hur nedskrivningar av goodwill genomförs. Detta för att exempelvis kunna påverka resultatet och på så sätt kunna ge fördelar för företaget. Studiens resultat visar på att det subjektiva utrymmet i goodwillhanteringen existerar, vilket medför att det kan finnas anledning att tro att goodwillposten i vissa företag kan vara övervärderad. / In 2005, the new regulations were implemented for how companies using IFRS as a regulatory framework should handle the corporate goodwill. Previous straight-lined depreciation was banned and replaced by an annual review of the goodwill value to see if there was any need for impairment. The rules were introduced to increase comparability between companies and to reduce the importance of the difficult and often resource demanding section. These difficulties open for subjectivity in the treatment of goodwill that allows management to manipulate the accounting for their own gain. Based on previous research, a theoretical framework has been developed and from this the framed questions and hypotheses have been worked out. The study focuses on the factors capital structure and company size. The survey was conducted using a systematic random selection of Nasdaq OMX Stockholm, with a total selection of 50 companies. Annual reports were studied to produce key performance indicators which later were calculated and included in statistical tests to answer the hypotheses. The result shows that based on observations of differences between companies that makes a goodwill impairment versus not, assumed hypotheses can be confirmed as the empiricism is in relation to the theories. However, this can’t be confirmed by statistical tests, which is too weak of significance level. Factors such as capital structure and company size indicate therefore, based on observations, the basis for the goodwill impairment. This, for example, to influence the result to give benefits to the company. The study shows that the subjective space in goodwill management exists, which means there may be reason to believe that companies goodwill may be overvalued.

On 1 January 2005, IFRS (International Financial Reporting Standards)was mandatory for all listed companies within the European Union. The introduction is to create a transparent and consistent reporting. Mainly to provide companies, investors and financiers the same access to world capital markets. Since the introduction of IFRS, the goodwill value is determined by annual impairment tests. If an impairment of goodwill is a fact the goodwill decreases in value. The value of goodwill should be allocated to cash generating units or groups of cash generating units expected to benefit from goodwill, that is, achieve future positive payment surplus. The purpose of this study is to investigate whether goodwill impairment in Swedish listed companies is reflected in equity returns and to investigate in which quarter impairment is recognized and published. All companies listed on the Stockholm´s Large, Mid and Small Cap lists in 2011 were examined and goodwill impairment of the listed companies was studied over a five year period between years 2007 – 2011. A. Craig MacKinlays standard in event studies was used, where the cumulative average abnormal return (CAAR) was calculated to further carry out a hypothesis testing. The study shows an average reduction in yield of 1, 49 percent, but no statistically significant association between goodwill impairment and stock returns was found. The study also shows that goodwill impairment most frequently is published in the first quarter and that it is reported in the fourth quarter of previous year.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 i Sverige. I och med detta genomför företag nedskrivningsprövningar av goodwill. Dessa kan inbegripa nuvärdesberäkningar av framtida kassaflöden. Forskarna Carlin och Finch utförde år 2009 en studie på australiensiska börsnoterade företag för att undersöka om diskonteringsräntor, vilka används vid en nedskrivningsprövning, sätts opportunistiskt. Studien genomfördes genom att de visade på förekomsten av avvikelser mellan diskonteringsräntan som företagen redovisat och en av forskarna estimerad teoretisk diskonteringsränta beräknad genom the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin och Finch hävdar att användandet av diskonteringsräntor vilka avvek mer än 150 räntepunkter från de teoretiska diskonteringsräntorna inte kan förklaras av estimeringsfel och därmed är i linje med opportunistiskt beteende. Det har presenterats olika former av opportunism som förklaring till dessa avvikande diskonteringsräntor. Dessa inbegriper opportunistiskt beteende genom earnings managagement i form av big bath och income smoothing. Denna studie undersöker om avvikande diskonteringsräntor förekommer och om förklaringarna presenterade av Carlin och Finch har bärighet år 2010 för företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Detta genom att använda samma metod som Carlin och Finch gällande beräknandet av teoretiska diskonteringsräntor för att sedan relatera detta till resultatutveckling och faktiskt utförd goodwillnedskrivning. Denna studie visar att avvikelser mellan företagens redovisade och en genom CAPM beräknad teoretisk diskonteringsränta tycks vara vanligt förekommande och att avvikelser som kan förklaras av big bath förekommer, detta tycks dock vara ovanligt. Ingen avvikelse mellan redovisad och teoretisk diskonteringsränta kan påvisas som kan förklaras av opportunistiskt beteende genom income smoohting i syfte att dämpa resultat. Vidare framför denna studie kritik av tidigare studiers slutsatser om förekomst av agerande i linje med opportunism då redovisad diskonteringsränta avviker från en genom CAPM beräknad diskonteringsränta. / In 2005 IFRS 3 and IAS 36 were implemented in Sweden. As of this companies perform impairment testing of goodwill. These impairment tests may include discounted cash flow analyses. The researchers Carlin and Finch conducted a study in 2009 of Australian listed companies to investigate if the discount rates used in these impairment tests possibly were used opportunistically. They did this by demonstrating deviations between the discount rates that companies reported and discount rates calculated by the researchers using the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin and Finch argues that reported discount rates that deviated more than 150 basis points from the estimated discount rates cannot be explained by estimation error and is thus consistent with opportunistic behavior. Explanations were presented by Carlin and Finch concerning the occurrence of these deviations. These include earnings management in the form of big bath and income smoothing.   This study examines whether deviating discount rates occur and if the explanations presented by Carlin and Finch can be documented for companies listed on Nasdaq OMX Stockholm in 2010. This is conducted by using the same method as Carlin and Finch regarding the calculation of the discount rates. Further this is related to earnings and actual performed goodwill impairments. This study shows that deviations between reported discount rates and theoretical discount rates, estimated by CAPM, are prevalent and that these deviations may have been motivated by big bath, though this appears to be unusual. No deviations between reported and theoretical discount rates can be shown that can be explained by opportunistic behavior by conducting income smoothing to dampen earnings. Furthermore, in this study criticism is put forth of earlier studies’ conclusions concerning behavior consistent with opportunism explaining deviations between reported and theoretical discount rates calculated using CAPM.

The purpose of this thesis is to determine if impairment of goodwill is a value relevant factor to the investors in the companies listed on the Stockholm Large Cap stock exchange. This paper focuses on the annual reports from the 100 largest companies listed on the exchange.   The empirical model used is Capital Market Research and Market Based Accounting Research which is derived from Positive Accounting Theory. Capital Market Research and Market Based Accounting Research are based on critical assumptions made in the Efficient Market Hypothesis which is why it has its own section in the theoretical chapter. The theoretical chapter contains extensive information regarding the components of goodwill, its uses in accounting and how it is meant to be dealt with.  The analysis connects our empirical findings with our empirical model in order to draw conclusions from the output gathered in Minitab. Our analysis shows that only small proportions of the large quantities of goodwill on the Swedish stock exchange are impaired on a yearly basis. We also find that impairment of goodwill does not have a significant impact on market value, however goodwill itself does.  Investors either do not view impairment of goodwill as value relevant, or the impairment was known beforehand and was therefore reflected in the price of the stock. Goodwill is considered value relevant most likely due to investors viewing the preeminence of goodwill as a sign that the company will draw benefit from the underlying assets for years to come.    We conclude that impairment of goodwill is not a value relevant factor to the investors in the Swedish stock exchange, but that goodwill, and increasing goodwill is. The paper ends with suggestions for further research. / Syftet med denna avhandling är att fastställa om nedskrivning av goodwill är en värderelevant faktor för investerarna på den svenska Large Cap-börsen. Denna avhandling fokuserar på årsredovisningarna från de 100 största bolagen som är noterade på denna börs.  De empiriska modeller som används är kapitalmarknadsforskning och marknadsbaserad redovisningsforskning, vilka båda härstammar från positiv redovisningsteori. Kapitalmarknadsforskning och marknadsbaserad redovisningsforskning baseras på viktiga antagande gjorda i den effektiva marknadshypotesen, som har sitt egna avsnitt under teorikapitlet. Teorikapitlet innehåller omfattande information gällande komponenterna i goodwill, dess användning inom redovisning samt hanteringen av goodwill.  Analysen kopplar samman våra empiriska fynd med vår empiriska modell i syfte att dra slutsatser kring resultaten som sammanställts från programmet  Minitab. Vår analys visar att förhållandevis små mängder av de enorma goodwillposterna på den svenska Large cap-börsen skrivs ner på årlig basis. Vi finner också att nedskrivning av goodwill inte har någon väsentlig påverkan på bolagets marknadsvärde, vilket däremot goodwillposten i sig har. Antingen så ser inte investerarna nedskrivning av goodwill som värderelevant eller så var nedskrivningarna kända i förväg och således redan inräknade i aktiens pris. Att goodwill i sig är betraktat som värderelevant beror troligen på att investerarna ser innehavet av goodwill som ett tecken på att bolaget kommer dra nytta av dessa underliggande tillgångar under de kommande åren.    Vi drar slutsatsen att nedskrivning av goodwill inte är en värderelevant faktor för investerarna på den svenska börsen, men däremot att goodwill och en ökning av goodwillposten är värderelevant. Uppsatsen avslutas med förslag till ytterligare forskning

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gällande företagsförvärvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhåller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte är även att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, väsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer påverkar revideringen. Den metod som använts är en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervägande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och återkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien visar att goodwill är ett omdiskuterat ämne på grund av att posten är svår att värdera samt att det är svårt att separera övriga immateriella tillgångar från goodwill. Studien visar även att revisionsbevis är en viktig del i revisionsprocessen. Gällande nedskrivningsprövning enligt IFRS visar studien att regelverket är komplicerat och att det därmed kräver kompetens och förståelse. Med detta konstateras att tydligare regelverk och riktlinjer skulle vara fördelaktigt. Resultaten från studien visar att revisorerna anser ej att agera neutralt i sin bedömning är ett problem och att detta anses vara en förutsättning för att utöva yrket. Gällande goodwillpostens väsentlighet visar studien att postens storlek är avgörande samt att det ej finns någon fastställd modell vid bedömning av väsentlighetstal. Studien visar även att revidering av goodwillposten bidrar med kvalité och tillförlitlighet till årsredovisningarna. Reviderade årsredovisningar är därmed viktigt för investerarnas framtida beslutsfattanden. Ett förslag till vidare forskning är att utföra en liknande studie med ett större urval samt komplettera denna med företagens synvinkel av hur de arbetar med nedskrivningsprövning enligt IFRS. / The purpose of this study is to increase the understanding of how auditors should audit existing goodwill in Swedish listed companies and how the auditors relate to impairment test under IFRS. The study's purpose is also to investigate what auditors consider about the three factors - neutrality, substantial and auditing as a basis for future decision-shaping process and how these factors influence the auditing. The method used is a qualitative research method with a combination of inductive and deductive approach. The empirical investigation was made based on semi-structured interviews and these were conducted predominantly with certified public auditors. The empirical data have been compared to previous research in order to answer the research questions. The study shows that goodwill is a debated topic due to the record is difficult to value and that it is difficult to separate other intangible assets from goodwill. The study also shows that the statement of qualifications is an important part of the audit process. Applicable impairment according to IFRS study shows that the regulatory framework is complicated and that it therefore requires expertise and understanding. This shows that clearer rules and guidelines would be beneficial. The results of the study show that the auditors do not think that acting neutral in their assessment is a problem and that this is considered a prerequisite for the exercise of the profession. Existing goodwill substantial study shows that the record size is crucial, and not see any fixed model when assessing materiality speech. The study also shows that the auditing of goodwill contributes to quality and reliability to the financial statements. Audited financial statements are thus important for investors ' future decision shaping process. A suggestion to further research is to conduct a similar study with a larger sample and supplement this with enterprise point of view of how they work with impairment testing under IFRS.