<p>I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare. Studier om finansiella skillnader mellan noterade och onoterade bolag har genomförts i länder som Frankrike, Italien samt på bolag i flera Europeiska länder. Dessa studier har gett gemensamma resultat vad gällande skillnader i tillväxt samt finansiell struktur mellan de onoterade och noterade bolagen, de noterade växer snabbare och har en lägre skuldsättningsgrad.  När det gäller olika typer av lönsamhetsmått har resultaten varierat. Vissa har visat att de onoterade har högre avkastning på eget kapital medan andra studier har visat på det motsatta. Vi har inte hittat några studier som är gjorda på svenska företag därför är det intressant för oss att undersöka detta.</p><p>Den frågeställning som vi utgått ifrån är ”<em>Är börsnoterade bolag mer lönsamma än motsvarande onoterade bolag?”.</em> Syftet med uppsatsen är studera om det finns finansiella skillnader mellan Svenska börsnoterade företag på OMX Small Cap och icke börsnoterade företag, som är jämnstora och verkar inom samma bransch. Syftet är vidare att studera skillnaderna utifrån en investerares perspektiv och använda finansiella mått som mäter lönsamhet, tillväxt samt finansiell struktur.</p><p>Vi har haft en positivistisk kunskapssyn och främst ett deduktivt angreppssätt. Vi kommer att göra en kvantitativ statistisk undersökning. Vi har använt oss av icke parametiska tester samt t-tester för att undersöka våra data. För att analysera vår undersökning har vi från tidigare forskning satt upp hypoteser som vi sedan har testat med olika typer av nyckeltal. De nyckeltalen som vi använt oss av är räntabilitet på eget kapital (Re), Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss), Skuldsättningsgrad (S/E), soliditet samt tillväxt i Tillgångar, omsättning samt antalet anställda. Vi har valt att använda oss av 25 matchande par. All data har vi inhämtat från företagens årsredovisningar. Vi har beräknat alla nyckeltalen för åren 2004-2007 för att få med variationer över tid.</p><p>Faktorer som kan komma att påverka utfallet av denna undersökning är skillnader i redovisningsregler samt skillnader i bolagsstyrning mellan de noterade och onoterade bolagen. De resultat vi funnit är att det finns tendenser till att de onoterade bolagen har en högre Räntabilitet på eget kapital samt på sysselsatt kapital. Detta är dock inget som kan fastställas med en statistisk säkerhet. När det gäller den finansiella strukturen som innefattar skuldsättningsgraden samt soliditeten finns signifikanta skillnader mellan grupperna på soliditeten men inte för skuldsättningsgraden, där fanns bara tendenser som pekar på att de onoterade har en högre skuldsättningsgrad. För tillväxtmåtten finns signifikanta skillnader mellan grupperna när det kommer till tillväxt i tillgångar samt omsättning. De noterade växer snabbare på dessa områden. Vad gällande tillväxt i antalet anställda finns tendenser till att de onoterade bolagen växer snabbare men det är inget som kan statistiskt säkerställas.</p>

I dagens företagsklimat väljer allt fler bolag att notera sina aktier på en aktiemarknad. Det har tillkommit nya börslistor under senare år med regler som gör det enklare för många bolag att gå publikt. Att notera sig ses i allt större utsträckning som ett naturligt steg i ett företags utveckling. Några av de vanligaste anledningarna till att bolag noterar sig på en aktiemarknad att det blir lättare att finansiera tillväxt via utgivning av nya aktier. Andra anledningar är ökad prestige samt en exit strategi för tidigare ägare. Studier om finansiella skillnader mellan noterade och onoterade bolag har genomförts i länder som Frankrike, Italien samt på bolag i flera Europeiska länder. Dessa studier har gett gemensamma resultat vad gällande skillnader i tillväxt samt finansiell struktur mellan de onoterade och noterade bolagen, de noterade växer snabbare och har en lägre skuldsättningsgrad.  När det gäller olika typer av lönsamhetsmått har resultaten varierat. Vissa har visat att de onoterade har högre avkastning på eget kapital medan andra studier har visat på det motsatta. Vi har inte hittat några studier som är gjorda på svenska företag därför är det intressant för oss att undersöka detta. Den frågeställning som vi utgått ifrån är ”Är börsnoterade bolag mer lönsamma än motsvarande onoterade bolag?”. Syftet med uppsatsen är studera om det finns finansiella skillnader mellan Svenska börsnoterade företag på OMX Small Cap och icke börsnoterade företag, som är jämnstora och verkar inom samma bransch. Syftet är vidare att studera skillnaderna utifrån en investerares perspektiv och använda finansiella mått som mäter lönsamhet, tillväxt samt finansiell struktur. Vi har haft en positivistisk kunskapssyn och främst ett deduktivt angreppssätt. Vi kommer att göra en kvantitativ statistisk undersökning. Vi har använt oss av icke parametiska tester samt t-tester för att undersöka våra data. För att analysera vår undersökning har vi från tidigare forskning satt upp hypoteser som vi sedan har testat med olika typer av nyckeltal. De nyckeltalen som vi använt oss av är räntabilitet på eget kapital (Re), Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss), Skuldsättningsgrad (S/E), soliditet samt tillväxt i Tillgångar, omsättning samt antalet anställda. Vi har valt att använda oss av 25 matchande par. All data har vi inhämtat från företagens årsredovisningar. Vi har beräknat alla nyckeltalen för åren 2004-2007 för att få med variationer över tid. Faktorer som kan komma att påverka utfallet av denna undersökning är skillnader i redovisningsregler samt skillnader i bolagsstyrning mellan de noterade och onoterade bolagen. De resultat vi funnit är att det finns tendenser till att de onoterade bolagen har en högre Räntabilitet på eget kapital samt på sysselsatt kapital. Detta är dock inget som kan fastställas med en statistisk säkerhet. När det gäller den finansiella strukturen som innefattar skuldsättningsgraden samt soliditeten finns signifikanta skillnader mellan grupperna på soliditeten men inte för skuldsättningsgraden, där fanns bara tendenser som pekar på att de onoterade har en högre skuldsättningsgrad. För tillväxtmåtten finns signifikanta skillnader mellan grupperna när det kommer till tillväxt i tillgångar samt omsättning. De noterade växer snabbare på dessa områden. Vad gällande tillväxt i antalet anställda finns tendenser till att de onoterade bolagen växer snabbare men det är inget som kan statistiskt säkerställas.

Bakgrund: Utdelning är ett område som det har forskats länge och mycket om, med stor variation i resultat och slutsatser. En del forskare ifrågasätter utdelningens existens medan andra påstår att utdelning fungerar som en kontrollmekanism för ägarna. Genom att hitta skillnader i ägartypernas och ägarkoncentrationens förhållande till utdelning kan möjligen utdelningens existens till viss del förklaras på den svenska marknaden.   Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att se om det finns något samband mellan ägande och utdelning på svenska noterade bolag. Vi vill undersöka om det finns skillnader hos dessa ägartyper i deras krav och agerande i förhållande till utdelning.   Metod: I den här studien har vi tillämpat en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studien är baserad på bolag som lämnade utdelning under 2014 och noterade på Stockholmsbörsen tre största listor Large-, Mid- och Small-Cap. Datan är inhämtad från respektive bolags årsredovisning och har därefter analyserats genom statiska tester.   Resultat: Ägarkoncentrationen verkar vara den variabel, i vår undersökning, som påverkar utdelningen mest negativt. Det innebär att ju större andel av rösterna de fem största ägarna innehar, desto mindre utdelningsandel har bolaget. Detsamma gäller för den största ägaren. Familj och utländska ägare har en negativ korrelation med utdelningsnivån och storleken på ägandet. När företag och institutionella ägare agerar kontrollägare och ingen hänsyn till ägarkoncentration tages, verkar de kräva en högre utdelningsnivå. Utifrån de olika måtten på utdelningsnivå i vår studie agerar ägartyperna olika, vilket kan innebära att de har olika motiv till utdelning. / Background: The case of dividends has been researched a lot and for a long time with varied results. Some researchers question the very existence of dividends, while some claim that dividend is a tool for control for the owners. By finding variances in the different types of owners and in the ownership concentration, we might find the very reason for the use of dividend.   Purpose: The purpose of this thesis is to examine the impact of ownership structure on dividend policy on listed firms in Sweden. We want to look for variances in companies paying dividend that is in the control of different types of owners. Method: In this study we have applied a quantitative method and using a deductive research approach. The study includes companies that have paid dividends during 2014 and were listed on NASDAQ OMX STOCKHOLM Large-, Mid- and Small-Cap. The data was collected from the companies’ annual reports and were then analyzed through statistical tests. Conclusion: Ownership concentration seems to be the explanation for less dividend payout in our study. The larger the voting capital the five largest shareholders possess, the lower the dividend will be from the company they own. The same goes for the single largest shareholder. Family and foreign owners seem to have a negative correlation when their voting ownership increases. When institutional and company owners are in control of the company using their voting rights, they seem to have a positive correlation with the dividend yield. Our results point to the fact that different types of owners use dividend for their own motives.

Bakgrund och problem: Det finns många olika aspekter som avgör om ett bolag ska börsnoteras eller inte vilket gör det till ett komplext beslut. Det uppstår därmed olika effekter inom bolagens lönsamhet, tillväxt och finansiella struktur beroende på om de är noterade eller onoterade samt vilken sektor de är verksamma i. Vidare kan noterade bolag utsättas för strängare regler och krav på marknaden jämfört med onoterade bolag vilket leder till olika konsekvenser. Att vara eller icke vara ett noterat bolag är därför betydelsefullt för att få en bättre förståelse av marknaden.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan olika nyckeltal inom lönsamhet, tillväxt och finansiell struktur genom att jämföra svenska Small Cap-bolag med motsvarande onoterade bolag inom samma sektor.   Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt synsätt genomförs där 3 hypoteser utformas utifrån teorin. Dessa hypoteser utgår ifrån att noterade bolag har en högre lönsamhet, tillväxt och bättre finansiell struktur jämfört med onoterade bolag. Studiens empiriska material består av 25 noterade svenska Small Cap-bolag som matchas med 25 onoterade “tvillingbolag” som är motsvariga inom storlek och sektor. Bolagen jämförs under tidsperioden 2009-2015 och studeras både över samtliga tidsperioder samt inom tre olika tidsperioder för att finna möjliga skillnader mellan de noterade och onoterade bolagen. Både t-tester och multipla regressioner utförs för att tyda möjliga skillnader och samband.   Slutsats: Studien finner signifikanta skillnader mellan noterade och onoterade bolag inom deras finansiella struktur under olika tidsperioder. Det kan dock inte tydas några signifikanta skillnader mellan bolagens lönsamhet och tillväxt. Det framkommer även bevis på att tillväxt och finansiell struktur skiljer sig mellan sektorerna. En anledning till att inga signifikanta skillnader kan påvisas mellan lönsamhet, tillväxt och förändring i kassalikviditet kan vara för att skillnaderna mellan de noterade och onoterade bolagen har minskat genom åren, i jämförelse med tidigare studier. / Background and problem: There are many different aspects that determine whether a company should be listed or not, which makes it a complex decision. Thus, there are different effects within the companies' profitability, growth and financial structure depending on whether they are listed or unlisted, and the sector in which they operate. Furthermore, listed companies may be subject to stricter rules and requirements in the market compared to unlisted companies, resulting in different consequences. To be or not to be a listed company is therefore important for a better understanding of the market. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there are differences between various key ratios in profitability, growth and financial structure by comparing Swedish small cap companies with corresponding unlisted companies within the same sector. Method: A quantitative study with a deductive approach is implemented where 3 hypotheses are constructed from the theory. These hypotheses assume that listed companies have higher profitability, growth and better financial structure than unlisted companies. The empirical material of the study consists of 25 listed Swedish small cap companies, which are matched with 25 unlisted "twin companies" which are similar in size and sector. The companies are compared over the period 2009-2015 and are studied within all periods and three different periods to find possible differences between listed and unlisted companies. Both t-tests and multiple regressions are performed to indicate possible differences and relationships. Conclusion: The study finds significant differences between listed and unlisted companies within their financial structure during different periods of time. However, there are no significant differences between the companies' profitability and growth. There is also evidence that growth and financial structures differ between the sectors. One reason why no significant differences can be found between profitability, growth and the change in liquidity ratio may be because the differences between listed and unlisted companies have decreased over the years, compared with previous studies.

Denna uppsats behandlar könskvotering till bolagsstyrelser. Sverige har alltjämt motsatt sig kvotering som ett medel för att nå en jämnare könsfördelning. Trots redovisade fördelar, främst avseende bolagens ekonomiska effektivitet, har reglerna ansetts inskränka aktieägarnas äganderätt att fritt utse styrelseledamöter. Utifrån egendomsskyddet i RF kan däremot konstateras att det inte rör sig om en otillåten inskränkning av äganderätten. Inom ramen för Europeiska unionens samarbete beslutades nyligen om ett direktiv som ska främja en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag. I egenskap av medlemsstat förväntas Sverige implementera direktivet och uppfylla de fastställda kvoterna. Det är därför av intresse att analysera direktivets utformning, innehåll och ändamålsenlighet. Direktivet uppvisar flertalet brister. Det gäller såväl direktivets materiella innehåll som dess förenlighet med subsidiaritets-och proportionalitetsprincipen. Vidare kan riktas kritik mot den rättsliga grund som direktivet vilar på. Till fördel för direktivet är den undantagsbestämmelse som Sverige bland andra länder har möjlighet att tillämpa, och som medför att direktivet i praktiken inte kommer få någon större effekt för svenska börsbolag.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gällande företagsförvärvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhåller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte är även att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, väsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer påverkar revideringen. Den metod som använts är en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervägande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och återkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrågor. Studien visar att goodwill är ett omdiskuterat ämne på grund av att posten är svår att värdera samt att det är svårt att separera övriga immateriella tillgångar från goodwill. Studien visar även att revisionsbevis är en viktig del i revisionsprocessen. Gällande nedskrivningsprövning enligt IFRS visar studien att regelverket är komplicerat och att det därmed kräver kompetens och förståelse. Med detta konstateras att tydligare regelverk och riktlinjer skulle vara fördelaktigt. Resultaten från studien visar att revisorerna anser ej att agera neutralt i sin bedömning är ett problem och att detta anses vara en förutsättning för att utöva yrket. Gällande goodwillpostens väsentlighet visar studien att postens storlek är avgörande samt att det ej finns någon fastställd modell vid bedömning av väsentlighetstal. Studien visar även att revidering av goodwillposten bidrar med kvalité och tillförlitlighet till årsredovisningarna. Reviderade årsredovisningar är därmed viktigt för investerarnas framtida beslutsfattanden. Ett förslag till vidare forskning är att utföra en liknande studie med ett större urval samt komplettera denna med företagens synvinkel av hur de arbetar med nedskrivningsprövning enligt IFRS. / The purpose of this study is to increase the understanding of how auditors should audit existing goodwill in Swedish listed companies and how the auditors relate to impairment test under IFRS. The study's purpose is also to investigate what auditors consider about the three factors - neutrality, substantial and auditing as a basis for future decision-shaping process and how these factors influence the auditing. The method used is a qualitative research method with a combination of inductive and deductive approach. The empirical investigation was made based on semi-structured interviews and these were conducted predominantly with certified public auditors. The empirical data have been compared to previous research in order to answer the research questions. The study shows that goodwill is a debated topic due to the record is difficult to value and that it is difficult to separate other intangible assets from goodwill. The study also shows that the statement of qualifications is an important part of the audit process. Applicable impairment according to IFRS study shows that the regulatory framework is complicated and that it therefore requires expertise and understanding. This shows that clearer rules and guidelines would be beneficial. The results of the study show that the auditors do not think that acting neutral in their assessment is a problem and that this is considered a prerequisite for the exercise of the profession. Existing goodwill substantial study shows that the record size is crucial, and not see any fixed model when assessing materiality speech. The study also shows that the auditing of goodwill contributes to quality and reliability to the financial statements. Audited financial statements are thus important for investors ' future decision shaping process. A suggestion to further research is to conduct a similar study with a larger sample and supplement this with enterprise point of view of how they work with impairment testing under IFRS.