<p>Fondsparandet är ett alternativ till placeringar i enskilda aktier. Andelen svenskar som fondsparar har ökat under de senaste åren. De som väljer att investera i fonder betalar en avgift till fondförvaltaren. Denna fondavgift är förutbestämd procentuell andel av investerarens tillgångar. Dessa avgifter varierar mellan olika bolag och fonder. Fastställandet av fondavgiften kan bero på ett flertal faktorer. De faktorer som denna studie berör är fondens totala risk som benämns som standardavvikelsen, fondens förmögenhet samt fondens totala avkastning. Syfte med denna studie var att ta reda på ifall det förekom något signifikant samband mellan avgiften och de ovan nämnda tre faktorerna. För att försöka finna detta eventuella samband har en kvantitativ undersökning med fokus på linjär- och multipel regressions analys gjorts. Urvalet av undersökningen bestod av två kategorier, Sverigefonder och Sverige små/medelstorarabolag, vilka är hemmahörande på den Svenska fondmarknaden. Antal fonder som låg till grund för denna analys var totalt 40 stycken, 20 stycken fonder från vardera kategorin. Studien påvisade inget signifikant samband mellan undersökningens variabler. Det fanns heller inget signifikant samband mellan respektive variabel och fondavgifter. De variabler som ingick i undersökningen kunde inte ligga till grund för den avgiftsvariation som fanns bland urvalen. Det finns ett flertal andra variabler än de som denna studie berör, som möjligen kan ha en påverkande effekt på fondavgiften.</p>

Fondsparandet är ett alternativ till placeringar i enskilda aktier. Andelen svenskar som fondsparar har ökat under de senaste åren. De som väljer att investera i fonder betalar en avgift till fondförvaltaren. Denna fondavgift är förutbestämd procentuell andel av investerarens tillgångar. Dessa avgifter varierar mellan olika bolag och fonder. Fastställandet av fondavgiften kan bero på ett flertal faktorer. De faktorer som denna studie berör är fondens totala risk som benämns som standardavvikelsen, fondens förmögenhet samt fondens totala avkastning. Syfte med denna studie var att ta reda på ifall det förekom något signifikant samband mellan avgiften och de ovan nämnda tre faktorerna. För att försöka finna detta eventuella samband har en kvantitativ undersökning med fokus på linjär- och multipel regressions analys gjorts. Urvalet av undersökningen bestod av två kategorier, Sverigefonder och Sverige små/medelstorarabolag, vilka är hemmahörande på den Svenska fondmarknaden. Antal fonder som låg till grund för denna analys var totalt 40 stycken, 20 stycken fonder från vardera kategorin. Studien påvisade inget signifikant samband mellan undersökningens variabler. Det fanns heller inget signifikant samband mellan respektive variabel och fondavgifter. De variabler som ingick i undersökningen kunde inte ligga till grund för den avgiftsvariation som fanns bland urvalen. Det finns ett flertal andra variabler än de som denna studie berör, som möjligen kan ha en påverkande effekt på fondavgiften.

<p>Fondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden. Många forskare menar dock att det är omöjligt för en aktivt förvaltad fond att slå marknaden vilket medför att många svenskar i så fall inte får någonting extra för de höga avgifter som de aktivt förvaltade fonderna medför. Forskarna menar istället att det är bättre att investera i indexfonder som har en lägre avgift och ger samma avkastning som marknaden fonden investerar på. Svenskarna verkar dock inte lyssna till forskarvärlden då 92% av dem investerar i aktivt förvaltade fonder medan endast 8% investerar i indexfonder. Med detta som grund har vi i detta arbete valt att undersöka huruvida de aktivt förvaltade fondernas avgifter är motiverade genom att undersöka deras prestationer i förhållande till index under två utvalda år.</p><p>Syftet med vår studie är att fastställa hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterar i förhållande till sitt jämförelseindex under en uppåtgående respektive en nedåtgående marknad i ett försök att utreda om de höga avgifter som tas ut i aktivt förvaltade fonder är motiverade eller om det istället är bättre att investera i betydligt billigare indexfonder.</p><p>Då vi vill fokusera på den vanlige svenskens fondsparande så har vi valt att skriva vår studie ur ett privatkundsperspektiv. För att svara på vår frågeställning och vårt syfte genomför vi en kvantitativ undersökning där vi jämför nio stycken aktivt förvaltade svenska aktiefonders prestationer mot ett jämförelseindex under 2006 och 2008. Fondernas prestationer jämförs med hjälp av ett antal prestationsmått och statistiska mått som vi beräknar för de olika fonderna. Vår undersökning är baserad på teorier inom portföljteorin, prestationsmått och den Effektiva Marknadshypotesen. Vi beskriver hur dessa teorier har utvecklats från deras grundkällor till den senaste utvecklingen inom varje teori för att visa att vi har en gedigen grund att basera vårt arbete på.</p><p>Vi redogör för våra undersökningsresultat genom att presentera dessa i tabeller och i ett flertal diagram. Varje prestationsmått redovisas och diskuteras utifrån fondernas resultat. Vi diskuterar och analyserar varje resultat och sammanfattar vad de visar på i stort. Avslutningsvis så sammankopplar vi våra undersökningsresultat med våra två delsyften i en avslutande analys som lägger grunden för våra slutsatser. Dessa slutsatser presenteras därefter i vårt sista kapitel där vi även ger ett svar till vår frågeställning och vårt syfte.</p><p>Vår undersökning visar att de högre avgifter som våra undersökta fonder tar ut i jämförelse med indexfonder inte gav någon bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under åren 2006 och 2008. Detta konstaterande grundar sig på att endast en av våra nio undersökta fonder gav en bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under dessa två år.</p>

Fondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden. Många forskare menar dock att det är omöjligt för en aktivt förvaltad fond att slå marknaden vilket medför att många svenskar i så fall inte får någonting extra för de höga avgifter som de aktivt förvaltade fonderna medför. Forskarna menar istället att det är bättre att investera i indexfonder som har en lägre avgift och ger samma avkastning som marknaden fonden investerar på. Svenskarna verkar dock inte lyssna till forskarvärlden då 92% av dem investerar i aktivt förvaltade fonder medan endast 8% investerar i indexfonder. Med detta som grund har vi i detta arbete valt att undersöka huruvida de aktivt förvaltade fondernas avgifter är motiverade genom att undersöka deras prestationer i förhållande till index under två utvalda år. Syftet med vår studie är att fastställa hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterar i förhållande till sitt jämförelseindex under en uppåtgående respektive en nedåtgående marknad i ett försök att utreda om de höga avgifter som tas ut i aktivt förvaltade fonder är motiverade eller om det istället är bättre att investera i betydligt billigare indexfonder. Då vi vill fokusera på den vanlige svenskens fondsparande så har vi valt att skriva vår studie ur ett privatkundsperspektiv. För att svara på vår frågeställning och vårt syfte genomför vi en kvantitativ undersökning där vi jämför nio stycken aktivt förvaltade svenska aktiefonders prestationer mot ett jämförelseindex under 2006 och 2008. Fondernas prestationer jämförs med hjälp av ett antal prestationsmått och statistiska mått som vi beräknar för de olika fonderna. Vår undersökning är baserad på teorier inom portföljteorin, prestationsmått och den Effektiva Marknadshypotesen. Vi beskriver hur dessa teorier har utvecklats från deras grundkällor till den senaste utvecklingen inom varje teori för att visa att vi har en gedigen grund att basera vårt arbete på. Vi redogör för våra undersökningsresultat genom att presentera dessa i tabeller och i ett flertal diagram. Varje prestationsmått redovisas och diskuteras utifrån fondernas resultat. Vi diskuterar och analyserar varje resultat och sammanfattar vad de visar på i stort. Avslutningsvis så sammankopplar vi våra undersökningsresultat med våra två delsyften i en avslutande analys som lägger grunden för våra slutsatser. Dessa slutsatser presenteras därefter i vårt sista kapitel där vi även ger ett svar till vår frågeställning och vårt syfte. Vår undersökning visar att de högre avgifter som våra undersökta fonder tar ut i jämförelse med indexfonder inte gav någon bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under åren 2006 och 2008. Detta konstaterande grundar sig på att endast en av våra nio undersökta fonder gav en bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under dessa två år.

The paper examines the impact of fees on the return of a fund investment using different simulation and fee structure models. The results show that fees have a significant expected impact, particularly for well-performing funds. Two simulation models were used, the Geometric Brownian Motion (GBM) model and Merton Jump Diffusion (MJD) model. Two fee structures were also analysed for each simulation, a High-water mark fee structure and a Hurdle fee structure. Comparing the GBM and MJD models, the two tend to generate very similar fee statistics even though the MJD model's day-to-day returns fit better with empirical data. When comparing the HWM and Hurdle fee models, larger differences are observed. While overall average fee statistics are similar, the performance fee statistics are significantly higher in the Hurdle fee structure for assets achieving higher returns, e.g. at least an 8% annual return. However, the HWM fee structure tends to generate higher performance fees for assets with low returns. Regression models are also developed for each combination of the simulation model and fee structure. The regression models reflect the above conclusions and can for investors serve as simple key indicators to estimate expected fund fee payments. The GBM regression results are likely more useful than the MJD regression results, as the parameters of the former are easier to calculate based on historical return data. / Uppsatsen undersöker effekten av avgifter på avkastningen av en fondinvestering med hjälp av olika simuleringar och avgiftsmodeller. Resultaten visar att avgifter förväntas ha en betydande påverkan, särskilt för fonder som genererar hög avkastning. Två simuleringar användes, Geometric Brownian Motion (GBM) och Merton Jump Diffusion (MJD). Två avgiftsstrukturer analyserades också för varje simulering, en High-water mark avgiftsstruktur och en Hurdle avgiftsstruktur. Jämförelse mellan GBM och MJD-modellerna visar att de två tenderar att generera mycket liknande avgiftsstatistik trots att MJD-modellens dagliga avkastning passar bättre med empiriska data. Vid jämförelse av HWM- och Hurdle avgiftsmodellerna observeras större skillnader. Medan den övergripande genomsnittliga avgiftsstatistiken är liknande för avgiftsmodellerna, är resultatbaserade avgifterna betydligt högre i Hurdle avgiftsstrukturen för tillgångar som uppnår högre avkastning, t.ex. minst 8% årlig avkastning. Däremot tenderar HWM-avgiftsstrukturen att generera högre resultatbaserade avgifter för tillgångar med låg avkastning. Regressionsmodeller utvecklades också för varje kombination av simulering och avgiftsstruktur. Regressionmodellerna återspeglar ovanstående slutsatser och kan för investerare fungera som enkla nyckeltal för att uppskatta förväntad kostnad av fondavgifter. GBM-regressionsresultaten är sannolikt mer användbara än MJD-regressionsresultaten, eftersom parametrarna för den förra är lättare att beräkna baserat på historisk avkastningsdata.