<p> </p><p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Den svenska börsutvecklingen har de senaste 10 åren haft stora svängningar, varav två höga toppar och två bottnar. Fonderna som följer börsutvecklingen har olika fondkaraktär i avseende om risker och avkastningar. Trots många turbulenta år i världen, fortsätter fondspararna i Sverige att investera i fonder som blivit allt populärare som investeringsalternativ. Men vilken Sverige- eller Rysslandsfond har gått bäst under perioderna?</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet är att utvärdera Sverige- och Rysslandsfonder under två perioder där börsen stiger samt två perioder då börsen sjunker med hjälp av utvärderingsmått.</p><p><strong>Avgränsning: </strong>Avgränsning utförs genom att välja de fyra största Rysslandsfonderna respektive Sverigefonderna. Genom dessa kommer vi att följa upp och jämföra med den svenska aktiemarknaden under tio år, uppdelade i fyra delperioder.</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen gjordes med kvantitativ metod för att samla in hård data från Morningstar och sedan beräkna utifrån de teorier och prestandamått som finns.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Utifrån de riskjusterade måtten har de svenska fonderna gått bättre i tre av fyra perioder. Dels på grund av att Sverigefonderna haft lägre avkastning men också lägre risk vilket har givit bättre riskjusterade resultat i jämförelse med de ryska fonderna som haft höga avkastningar och höga risker. Under den andra perioden hade Rysslandsfonderna bättre riskjusterade resultat. Detta betyder inte att Sverigefonderna har generat högre monetära värden utan snarare haft bättre avkastning givet den risk som investeraren tagit.</p><p> </p>

Bakgrund och problem: Den svenska börsutvecklingen har de senaste 10 åren haft stora svängningar, varav två höga toppar och två bottnar. Fonderna som följer börsutvecklingen har olika fondkaraktär i avseende om risker och avkastningar. Trots många turbulenta år i världen, fortsätter fondspararna i Sverige att investera i fonder som blivit allt populärare som investeringsalternativ. Men vilken Sverige- eller Rysslandsfond har gått bäst under perioderna? Syfte: Syftet är att utvärdera Sverige- och Rysslandsfonder under två perioder där börsen stiger samt två perioder då börsen sjunker med hjälp av utvärderingsmått. Avgränsning: Avgränsning utförs genom att välja de fyra största Rysslandsfonderna respektive Sverigefonderna. Genom dessa kommer vi att följa upp och jämföra med den svenska aktiemarknaden under tio år, uppdelade i fyra delperioder. Metod: Undersökningen gjordes med kvantitativ metod för att samla in hård data från Morningstar och sedan beräkna utifrån de teorier och prestandamått som finns. Resultat och slutsats: Utifrån de riskjusterade måtten har de svenska fonderna gått bättre i tre av fyra perioder. Dels på grund av att Sverigefonderna haft lägre avkastning men också lägre risk vilket har givit bättre riskjusterade resultat i jämförelse med de ryska fonderna som haft höga avkastningar och höga risker. Under den andra perioden hade Rysslandsfonderna bättre riskjusterade resultat. Detta betyder inte att Sverigefonderna har generat högre monetära värden utan snarare haft bättre avkastning givet den risk som investeraren tagit.

Syfte: Uppsatsens syfte är att testa den svaga formen av marknadseffektivitet på ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvärden.   Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår ifrån den effektiva marknadshypotesen men omfattar även behavioral finance och teknisk analys.   Metod: Uppsatsen är av förklarande karaktär med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Testen av marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundärdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning där en passiv investeringsstrategi jämförs mot aktiva investeringsstrategier byggda på system med glidande medelvärden. Undersökningen omfattar åren 2002-2009 och sker på tio väletablerade aktieindex, i Norden samt på tillväxtmarknader och på etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer.   Empiri: Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvärden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser på aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. På aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser.   Analys: Det finns flera faktorer som påverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet på de olika marknaderna ges i slutsatsen.   Slutsatser: På aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet inte uppnåtts. Medan det på aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet varit uppfyllda.

Background: Investments in different forms have always been popular to every human being. For the most common investments, such as stocks and bonds, there are loads of information to gather for the investor. Historical data like risk, return, dividends and fundamental data like annual reports are often very easy to find, regarding these kinds of investments. The background of this thesis is the lack of market information in residential real estate investments. A problem with this investment is that there is lack of information regarding risk adjusted return for real estates, which this thesis intends to present. Objective: The objective with this thesis is to study which alternative, directly-owned residential estates or stocks, who generates the highest risk adjusted return. The objective is also to investigate what reasons there are in the differences between risk adjusted return in estates and stocks. Methodology: Regarding to the objective, this thesis is based on a mixed between qualitative and quantitative method with a deductive approach. Financial information is gathering from different real estate companies to calculate total return, dividend and growth of value. Interviews with real estate valuators and managers at companies are to be made, although to make appropriate assumptions and estimations of the financial information. The financial data regarding the stocks are gathering from the SIX-index. Conclusion : Directly-owned residential real estates, in positive growing cities, generate systematic risk- adjusted excess return relative stocks. Directly-owned residential estates have an excess returns on stocks, both regarding to return on market risk, but also regarding to return on total risk. The most important is however the relation between return and market risk. The reason for this is that our model for the relation return and market risk captures liquid risk, which not the standard deviation. I addition, market risk is the only sort of risk that investors, in an efficient market, get paid to take. We have found five main reasons for the abnormal returns in the estate markets; high transactions costs, lack of market information, large capital efforts, low illiquidity at the market and those residential estates requires some knowledge and commitment. / Bakgrund: Investeringar av olika former har alltid legat människan varmt om hjärtat. För de vanligaste investeringsalternativen, aktier och obligationer, finns det mängder av data. Historisk data gällande risk, avkastning, direktavkastning, samt fundamental data i form av årsredovisningar är lätt att finna. Bakgrunden till denna studie är den bristfälliga marknadsinformationen gällande bostadsfastigheter som investeringsalternativ. Ett problem som finns för fastigheter som investeringsalternativ är att det finns stora brister i informationen vad gäller framförallt riskjusterad avkastning, vilket denna studie ämnar reda ut. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka vilket investeringsalternativ, direktägda bostadfastigheter eller aktier, som genererar högst riskjusterad avkastning. Syftet är också att undersöka vilka anledningar det finns till eventuella skillnader i den riskjusterade avkastningen. Metod: För att kunna besvara syftet till baseras studien på en blandning av kvantitativ- och kvalitativmetod med deduktiv ansats. Finansiellinformation från olika fastighetsföretag samladas in för att kunna beräkna totalavkastning, direktavkastning samt värdeutveckling. Intervjuer med värderingsmän samt fallföretagen genomförs för att göra lämpliga antaganden och uppskattningar. Den finansiella informationen om aktierna hämtas från SIX-indexet. Slutsats: Direktägda bostadsfastigheter i tillväxtorter generarar en systematisk riskjusterad överavkastning i förhållande till aktier. Direktägda bostadsfastigheter överavkastar aktier både vad gäller avkastning i förhållande till marknadsrisk, men också i förhållande till total risk. Det viktigaste är emellertid relationen mellan avkastning och marknadsrisk. Orsaken till det är att vår modell för marknadsrisk fångar upp likviditetsrisk vilket inte standardavvikelsen gör. Dessutom är markandsrisk är den risk som investerare på en effektiv marknad får betalt för att ta på sig. Vi har funnit femhuvudorsaker till att bostadsfastigheter överavkastar aktier; höga transaktionskostnader, bristfällig marknadsinformation, stora kapitalinsatser, förvaltningskostnader samt den svaga likviditeten som finns på marknaden.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparare Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra. Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser. Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen. Teorin har varit till hjälp för att stödja hur aktuella händelser i omvärlden kan ha påverkat de olika sparformernas avkastning, genom påståendet att priset motsvaras av informationen utgiven på marknaden. När denna uppsats skrevs har det varit oroligheter och krig ibland annat Mellanöstern samt Nordafrika. Detta har påverkat länderna starkt och kommer även både i framtiden och också en del redan nu att påverka investeringsformerna inom olja. Metoderna hypotesprövning samt Sharpe kvot har använts för att komma fram till ett reslutat och en slutsats. Slutsatsen av denna fallstudie utifrån författarna är att investera i Aker ASA som är ett investmentbolag som investerar i Norge. Detta investmentbolag är mer stabil och har gått bäst jämfört med referensindexet Brent. Det kan även tilläggas att investmentbolag saknar en förvaltningsavgift och blir därmed billigare att investera i jämfört med aktivt förvaltade fonder. / Oil is a crude material and a natural resource that can be viewed as an investment opportunity for investors; the oil industry is also our focus of this essay. Thus, by identifying investment forms as actively managed funds and investment companies in the oil industry, we conducted a case study. In this study, we wanted to found out which investment option is the most optimal out of our sampling of three actively managed funds and three investment companies. These savings have been selected from four different areas; consisting out of the Nordic countries (with a focus on Norway); Middle East, North Africa and North America. The areas have been selected on the basis that they are major oil exporters, that they are major oil importers and/or to have been affected out of external events.This study took inspiration from the theory of efficient market hypothesis as a starting point for the essay. The theory has been helpful to support that the current events in the Earth may have influenced the form of saving and their returns; the theory assert that the price corresponds to the information released on the market. When this essay was written, there have been for example unrests and wars, amongst others in both Middle East and North Africa. This has affected the countries strongly and will continue affecting them both in the future and also some already affects the investment opportunities in the oil.Hypothesis testing methods and the Sharpe ratio has been used to give us a result and a conclusion to this essay.The conclusion of this case study from the authors is to invest in Aker ASA, which is an investment company that invests in Norway. This investment is more stable and has done best compared with the reference index Brent. It can also be added that Investment Company does not have a management fee and is thereby cheaper to invest in compared to actively managed funds.

Nyckelord: Aktiv- passivitet, inaktivitet, riskmått, lönsamhet, värderingsmått, Sharpekvot, Treynorkvot, Jensens Alfa, CAPM Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket typ av sparande inom PPM- fonder som är mest lönsam under en arbetslivstid, aktivpassivitet eller ren inaktivitet. Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från 2001 till 2010. Historisk avkastningsdata från portföljernas fonder har används för uträkning av olika värderingsmått. Därmed har ett jämförbart resultat av portföljernas prestation kunnat uppnås. Slutsats: Resultatet påvisade att aktiv-passivitet med en högrisk är en lönsam sparform. Med andra ord att en investerare får en stark positiv utveckling trots att de inte gjort ett fondbyte sedan det första aktiva valet. AP7 Såfa som har fått mycket utomstående kritik presterade väl i studien.

Denna studie undersöker hur aktivt förvaltade BRIC-landsfonder (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som erbjuds på den svenska fondmarknaden har presterat i förhållande till respektive jämförelseindex (MSCI) utifrån avkastning och riskjusterad prestation under perioder av upp- och nedgångar 2006 till 2011. Vidare undersöker vi hur BRIC-landsfondernas prestationer har hållit i sig jämfört med index och varandra över tiden. Vi finner att majoriteten av Brasilien-fonderna slår index i både upp- och nedgång, samt håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index två av tre perioder. Ryssland-fonderna slår index i uppgång, men inte i nedgång. Fonderna håller dock inte i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna generellt sett under index, framförallt i perioder av nedgång. Indien-fonderna slår index i nedgång, men inte i uppgång. Fonderna håller inte i prestationerna över tid och underpresterar index på riskjusterad basis i perioder av nedgång. Slutligen finner vi att Kina-fonderna slår index i både upp- och nedgång, men att de inte håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index i uppgång, men inte i nedgång.

Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hänsyn till om fonden är en aktiefond eller räntefond, samt ifall det har någon betydelse ifall fondens placeringsinriktning är i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med såväl korrelations- som regressionsanalys studeras därmed sambandet mellan fondens avgiftsnivå och den genomsnittliga avkastningen under en 3-årig och 10-årig period.  Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mäter den riskjusterade prestationen i uppsatsen. Studien uppvisar blandade resultat som både talar för samt emot den tidigare forskningen inom området. På kort sikt återfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket är i enlighet med litteraturen inom området. På längre sikt uppvisar resultaten dock ett positivt samband, det vill säga att en högre avgift har viss betydelse för avkastningen samt för den riskjusterade prestationen, vilket inte har framgått i tidigare forskning. Anmärkningsvärt är att det föreligger stora skillnader mellan aktie- och räntefonder. Räntefonder har överlag gått betydligt bättre än aktiefonder under bägge perioder vilket är förvånande då aktiefonder har haft en betydligt högre avgiftsnivå. På liknade vis har svenska fonder gått bättre än utländska fonder, trots att utländska fonder generellt sett tagit ut en högre avgift. Vidare belyser studien vilka konsekvenser olika avgiftsnivåer får över tid, varför kritik riktas till fonder som inte kan leverera en avkastning i paritet till avgiften. Att inte aktiefonder under någon av de studerade perioderna kunnat prestera bättre än räntefonder trots en ansenligt högre avgiftsnivå utgör en varningssignal för fonder med höga avgifter.

Bakgrund och problem: I och med globaliseringen befinner sig världen i en mer och mer integrerad tillvaro där våra tidigare separerade ekonomier är mer och mer sammankopplade. Den senaste finanskrisen som startade i USA har haft kraftigåterverkan på den europeiska ekonomin. Vissa europeiska stater har dock klarat sig bättre än andra vilket får oss att fundera över varför och om fallet verkligen är sådant. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om den gemensamma valutan som vissa stater i Europa har implementerat har någon betydelse i dess förmåga att hantera och bekämpa den senaste finanskrisen 2008. Metod: Arbetet har utförts med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångsätt då vi behandlar utvalda europeiska börsindex för att beräkna nödvändiga faktorer. Dessa faktorer används sedan i utvalda modeller och teorier för att kunna analyseras på ett tillförlitligt sätt. Vi har delat in börserna efter statens valuta och placerat dessa i två portföljer, portfölj 1 och portfölj 2. Portfölj 1 är de stater som är medlemmar i EMU och således har euron som valuta och portfölj 2 är de stater som står utanför valutasamarbetet. Analys &amp; slutsats: I empirin finner vi skillnader mellan portföljerna till fördel för portfölj 2 (icke EMU-länder). Vi kan dock inte dra några konkreta slutsatser av detta då det är fler faktorer än börsutvecklingensom ligger bakom den ekonomiska utvecklingen. Det anmärkningsvärda är ändå att skillnader existerar inom dessa två grupper.