Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv. Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering. Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare.

Aim: Based on portfolio theory, which highlights diversification, and CSR, which describes the value of social and ethical responsibility of corporations, this study examines whether there is a difference in risk-adjusted performance between ethical and traditional mutual funds. Ethical funds are limited in their opportunities of diversification and should therefore be limited in their potential perfomance. On the other hand, a focus on social and ethical responsibility can be profitable. Method: The study uses a quantitative approach where we used 25 mutual fund in each category, ethical and conventional mutual funds. The mutual funds and their data has been obtained from www.morningstar.se and www.pensionmyndigheten.se. Historical performance between 2009-2013 were processed to obtain the Sharpe ratio and M2. For comparison a independent t-test is used. Result & Conclusions: Although ethical and traditional mutual funds have different diversification opportunities, the results indicate no significant difference in risk-adjusted performance between ethical and conventional funds.

Avsikten med studien är att undersöka den magiska formelns prestation på den svenska aktiemarknaden mellan åren 2017–2021. Syftet är att undersöka om denmagiska formeln kan uppnå en högre riskjusterad avkastning än OMXS30 underundersökningsperioden. I denna studie tillämpas backtesting med hjälp av historiska data hämtat från Refinitv Eikons databas för att utforska strategins prestation under undersökningsperioden. Målet med denna studie var att undersöka om den magiska formeln kan användas av investerare med mindre erfarenhet för att uppnå en högre riskjusterad avkastning än OMXS30-index. Med hjälp av två variabler, return on capital och earnings yield fick vi fram ett resultat för att besvara studiens syfte. Under hela undersökningsperioden uppnådde den magiska formeln en genomsnittlig avkastning på 15,32% medan OMXS30 portföljen uppnådde en avkastning på 10,78%. Resultatet från denna studie visade att den magiska formeln kunde uppnå en högre avkastning än OMXS30 under undersökningsperioden men eftersom Sharpekvoten för OMXS30 var högre än den magiska formeln formas indikationer att OMXS30 presterade bättre än den magiska formeln på en genomsnittlig riskjusterad nivå under undersökningsperioden. / This study examines the performance of the magic formula by Joel Greenblatt on the Swedish stock market. A back test was performed to see if the magic formula could generate a higher risk adjusted return and outperform the OMXS30 index between the years 2017 and 2021. The study constructed portfolios for each year for the magic formula and OMXS30 with the ambition to compare the two results. The results show that the magic formula achieved a higher return at a higher risk rate so therefore, it was not able to beat the OMXS30 index on a risk adjusted level.

Recently, the selections of ethical funds are increased; at the same time investors with social and moral preferences have increased in the capital market. There are currently debates on whether ethical funds perform better or worse than funds without ethical criteria. This also involves a vivid discussion on whether investors know about the consequences of investing in ethical funds. Therefore, this study involves theories about the rationality and decision theory, in addition to what mainly control the investment decisions. The study also discusses portfolio theory since this is one of the underlying theories behind fund management and its development. The purpose of this study is to explain if ethical limitations in the selection of securities affect risk and return in the fund portfolio. This study has positivistic research approach and a quantitative method. The method involves some calculations and equations used that will be presented. The study indicates that ethical funds actually deliver better risk adjusted returns than its Swedish benchmark index. It also indicates a trend that ethical funds deliver better excess returns than funds without ethical preferences. Furthermore, the study concludes that no statistical difference between the ethical funds and the benchmark in terms of risk in investment can be demonstrated. One limitation of the study is that the survey mainly includes the Swedish market with Swedish company stakeholders. This means that there may be a need for research in a global market where also cultural aspects need to be considered. It has not previously been quite clear how ethical fund performance in the Swedish market, and at a time when demand for ethical choice increases, the goal of this study was to clarify the performance of ethical funds. / På senare tid har urvalet av etiska fonder ökat, samtidigt som investerare med sociala och moraliska preferenser har blivit allt vanligare på kapitalmarknaden. Det finns idag diskussioner om huruvida etiska fonder presterar bättre eller sämre än fonder utan de etiska kriterierna. Detta innefattar också en livlig diskussion om huruvida investerare är medvetna om konsekvenserna av att investera i etiska fonder. Därför berör studien teorierna kring den rationella- och beslutsteorin, för vilka huvudsakligen styr investeringsbesluten. Studien behandlar också portföljvalsteori då detta är en av de bakomliggande teorierna för fondförvaltning och dess uppkomst. Syftet med denna studie är förklara om de etiska begränsningar i urvalet av värdepapper påverkar risk och avkastning i fondportföljen. I studien kommer en positivistisk forskningssats användas samt en kvantitativ metod. Metoden innefattar en del beräkningar och ekvationer som används och som presenteras. Studien pekar på att de etiska fonderna faktiskt levererar en bättre  riskjusterad  excessavkastning än sitt jämförelseindex på den svenska marknaden. Den visar också tendenser att de etiska fonderna levererar en bättre excessavkastning än de fonderna utan etiska preferenser. Vidare kommer studien fram till att det inte kan påvisas någon statistisk skillnad mellan de etiska fonderna och jämförelseindexet vad det gäller risken i investeringar. En begränsning med studien är att undersökningen huvudsakligen innefattar den svenska marknaden med svenska företagsaktörer. Detta gör att det kan finns behov av forskning på en global marknad där även de kulturella aspekterna behöver bejakas. Eftersom det tidigare har varit ganska oklart vad det gäller etiska fondernas prestanda på den svenska marknaden, och i en tid då efterfrågan på etiska urvalet ökar, är målet med denna studie att bringa klarhet om etiska fonders prestation.

Syfte: Studera sju portföljer och notera den bästa typen av portfölj med högst avkastning till lägst risk. Metod: Sekundärdata är grunden för uträkning av samtliga portföljers avkastningar, risker och korrelation. Studien är deduktiv med kvantitativa inslag av kända teorier av nobelpristagare i ekonomisk vetenskap.  Slutsats: Studien visar att stora bolag i olika branscher är ett vinnande portföljinnehåll för denna studie. Stora bolags aktier har visat högre avkastning till lägre risk jämfört med små bolag under studiens tid då ekonomiska kriser drabbade marknaden. Den mest presterande portföljen var därför storbolagsportföljen. Vidare forskning: Längre tidsperspektiv och nya teorier som Jensens alfa samt Treynorkvot är av intresse för vidare forskning för att styrka vår slutsats. / Intention: To study seven portfolios and note the best type of portfolio with the maximum return at a minimum risk. Method: Secondary data is the basis for calculation of the total portfolio returns, risk and correlation. This study is deductive based using a quantitative method of world-known theories of Nobel laureates in economic sciences. Conclusion: The study shows that the best efficient portfolio contains large companies in different lines of business. Large companies' shares have higher returns at lower risk compared to small companies in circumstances to difficult economic situations globally. The best performed portfolio was the portfolio with large companies.                                       Further Research: Longer period of time study and a study of new theories such as Jensens Alfa and Tretnor ratio would be interesting for further research.

Under de senaste åren har investeringsintresset ökat kraftigt, och i synnerhet intresset för att investera i fonder. Detta medför en problematik då valet att investera i aktivt eller passivt förvaltade fonder inte är självklart. Tidigare studier pekar åt olika håll när det kommer till detta dilemma. Syftet med denna studie är att undersöka vilken förvaltningsstrategi som har gett mest avkastning i förhållande till den tagna risken och avgiften. Då marknaden under de senaste åren har varit volatil ger detta mer relevans till studiens syfte. Studiens valda tidsperiod sträcker sig mellan 2017-04-21 och 2022-04-21. För att vidare undersöka om det lönar sig att investera i aktivt förvaltade fonder med högre avgift, formuleras två hypoteser. Studien undersöker ett urval på totalt 110 aktivt och passivt förvaltade svenska aktiefonder som enbart är exponerade mot svenska bolag.           Studiens resultat av de två förvaltningsstrategiernas genomsnittliga prestations- och riskmått skiljer sig inte avsevärt gentemot varandra. Studiens resultat pekar på att indexfonderna har presterat marginellt bättre än de aktivt förvaltade fonderna och i genomsnitt har dessa gett högst avkastning till lägst tagen risk. Studiens båda hypoteser förkastades då samtliga korrelationskoefficienter påvisade svaga icke-samband samt att de inte var signifikanta på en 5% signifikansnivå. Sammanfattningsvis medför en högre avgift nödvändigtvis inte en högre avkastning eller riskjusterad avkastning. / In the recent years, the interest in investing on the stock market has increased sharply, and in particular the interest to invest in funds. This entails a problem as the choice to invest in actively or passively managed funds is not self-evident. Previous studies point in different directions when it comes to this dilemma. The purpose of this study is to examine which management strategy has given the most return in relation to the risk and the fee. As the market in recent years has been volatile, this gives the purpose of why this study is relevant. This study's investigates the market from 2017-04-21 and 2022-04-21. To further investigate whether it is profitable to invest in actively managed funds with a higher fee compared to index funds, two hypotheses are formulated. The study investigates a sample of 110 actively and passive managed Swedish equity funds that are only exposed to Swedish companies.  The conclusion of the performance and risk measures of the two management strategies do not differ significantly from each other. Marginally the result of this study indicates that the index funds have an average higher return at the lowest risk. Both hypotheses of this study were rejected when all correlation coefficients showed weak non-correlations and that they were not significant at a 5% significance level. In summary, a higher fee does not necessarily lead to a higher return or a higher risk-adjusted return.

The aim of this thesis is to explore the role of bitcoin in an investment portfolio. The paper examines the nature of bitcoin and additionally how bitcoin compares to gold when included in an investment portfolio. This report uses the historical value of bitcoin and investigates with a Mean-Variance model how the risk-adjusted return of an optimized portfolio is affected when bitcoin is a constituent. By comparing Sharpe Ratios from the optimized portfolios, a conclusion can be drawn as to whether bitcoin affects the maximum Sharpe ratio or the global minimum variance point. Our study suggests that including bitcoin in an investment portfolio increases the risk-adjusted return of the portfolio. In addition, portfolios optimized with bitcoin outperform the market. Further, we conclude that bitcoin has a relatively high correlation as compared to gold with the assets in the study. Hence, bitcoin is not the new gold.

Förvaltning och avkastning hos fonder har forskats om i flera studier runt om i världen. Tidigare forskning har gett varierande resultat, där vissa studier visar på att det föreligger ett samband mellan en fonds avgift och avkastning, medan andra inte kan säkerställa ett sådant resultat. Då de svenska hushållen idag sparar mer än någonsin, visar det på att fondsparande är ett aktuellt ämne för ytterligare forskning. Statistik från 2020 visar att fondförmögenheten i Sverige totalt uppgick till 4 554 miljarder kronor och har visat på en fortsatt ökande trend de senaste åren. Dock har endast få studier genomförts på den svenska kapitalmarknaden och de har i huvudsak analyserat ämnet på kort sikt, med en tidsperiod om fem år. Eftersom avgifternas påverkan på fonder är tydligast på lång sikt, ger det utrymme för fortsatt forskning inom ämnet. Syftet med följande forskning är att studera sambandet mellan svenska aktiefonders avkastning och avgift på lång sikt i förhållande till fondernas risk. Studien avgränsas till att undersöka svenska aktiefonder som har varit verksamma i minst tio år, mellan åren 2011-2020. Forskningen antar en kvantitativ forskningsmetod, vilket syftar till att testa teorier. Tillvägagångssätt sker genom en analys av urvalets regression och korrelation i samband med hypotesprövning, där variabler undersöks för att ge underlag till studiens analys av resultat. Studiens resultat visar att svenska aktiefonder i genomsnitt underpresterar den svenska marknaden på lång sikt. Forskningen visar även varierande resultat gällande korrelation mellan riskjusterad avkastning och avgift på lång sikt. Resultaten indikerar att den svenska kapitalmarknaden har en relativ marknadseffektivitet av svag form. I tillägg verkar aktivt förvaltade fonder kunna utnyttja tillfällig trendidentifiering och informationsasymmetri för att uppnå en överavkastning. Forskningen avslutas med slutsatsen att högavgiftsfonder, vilka är mer aktivt förvaltade, indikeras vara ett bättre investeringsalternativ för att uppnå en god långsiktig prestation i jämförelse med passiva fonder. / The management and return of funds have been researched in many studies around the world. Previous research has yielded varied results, with some studies showing that there is a link between a fund's fee and return, while others cannot ensure such a result. As Swedish households save more today than ever, it shows that fund saving is a current topic for further research. Statistics from 2020 show that fund assets in Sweden are 4 554 billion swedish crowns in total, a number that has continuously grown in the past years. However, only a few studies have been conducted on the Swedish capital market where the existing studies have mainly analyzed the subject in the short term, with a time period of five years. Since the impact of fund fees is most noticeable in the long term, the subject can be further explored.  The aim of this research is to study the correlation between returns and fees of Swedish equity funds in the long term in relation to the funds risk. The study is limited to examining Swedish equity funds that have been active for at least ten years, between the years 2011-2020. The study adopts a quantitative research method, which aims to test theories. This research utilizes a regression and correlation analysis in conjunction with hypothesis testing, where variables are examined to provide a basis for the study's analysis of results. The results of this study show that Swedish equity funds on average underperform the Swedish market in the long term. The research also shows varying results regarding the correlation between risk-adjusted return and fee in the long term. The results of this study indicate that the Swedish capital market has a relative weak form of market efficiency. In addition, actively managed funds seem to be able to utilize occasional trend identification and information asymmetry to achieve an excess return. The research concludes that high-fee funds, which are more actively managed, indicate to be a better investment alternative for achieving long-term performance in comparison to passive funds.

Morningstar ratings are a popular way for investors to compare mutual funds. This thesis focuses on Swedish domestic equity funds. The relation of Morningstar ratings and fund flows was studied. Additionally, the short-term performance predictability using star ratings was investigated. This study found that top rated funds using Morningstar ratings received a higher fraction of positive fund flows compared to top rated funds ranked using past returns, Sharpe ratio, or Carhart's four-factor alpha. This provides some evidence towards Swedish investors using Morningstar ratings over other measures when selecting mutual funds. Additionally, all four measures performed poorly when used to predict one-, three- and twelve-month future fund flows, with no model being able to explain more than 7% of the variance in the data (measured in adjusted R-squared). Finally, the predictive power of Morningstar rating in respect to future outperformance (measured in Carhart's four-factor alpha) was evaluated. While all star ratings were statistically significant predictors, no model managed to explain more than 17% of the data's variance. Thus, Morningstar ratings were not found to be a good predictor of future outperformance. / Morningstar Ratings är ett populärt sätt för investerare att jämföra fonder. Denna uppsats fokuserar på svenska fonder som investerar på den svenska aktiemarknaden. Sambandet mellan Morningstar Ratings och fondflöden studerades. Även förmågan att på kort sikt förutsäga fonders prestation genom att använda deras Morningstar Rating undersöktes. Denna studie fann att topprankade fonder utifrån Morningstars prestationsmått fick en högre andel av positiva inflöden än om fonderna rankades efter tidigare avkastning, Sharpekvot eller Carharts alfa. Detta ger begränsat stöd till att svenska investerare använder Morningstar Ratings över andra prestationsmått vid val av fonder. Dessutom hade alla mått låg förklarande förmåga för framtida fondflöden över en, tre och tolv månader. Ingen modell kunde förklara mer än 7% av variansen i fondflödena (mätt i justerad R2). Till sist utvärderades förmågan att förutsäga framtida (Carharts) alfa genom Morningstar Rating. Trots att Morningstar Ratings kunde anses vara statistiskt viktiga för modellen, lyckades ingen modell förklara mer än 17% av variansen i alfa. Således kunde inte Morningstar Ratings anses vara en bra prediktor för framtida alfa.

Seven out of ten Swedes save voluntarily in funds, and if premium pensions and pension savings are taken into account, almost all adults save. In recent years, there has been a growing interest in sustainable funds, with more than a third choosing a sustainable fund to invest in. There is a disagreement in the existing research as to whether sustainable funds are a better option than conventional ones.  The study examined whether sustainable funds underperformed conventional funds on the variables of return, standard deviation and Sharpe ratio. The study's measurement period covered 21 April 2019 to 21 April 2024, for Swedish-registered funds in the industrial sector. The study conducted a quantitative approach using t-tests and regression analyses to examine performance across categories. The study obtained secondary data from Morningstar and used the Morningstar Sustainability Rating to categorise the funds. Funds with a rating of 1-3 were defined as conventional and sustainable as those with a rating of 4-5.  From the data collected in the study, the authors concluded that the t-test between conventional and sustainable funds was significant based on the standard deviation variable, while the other variables were not significant. Like the t-test, the regression analysis between sustainability ratings and standard deviation was significant and the other regressions were not significant. The study does not find that sustainable funds are characterised by lower returns, higher risk or lower risk-adjusted returns compared to conventional funds. / Sju av tio svenskar sparar frivilligt i fonder och tar man hänsyn till premiepensionen och pensionssparande så sparar nästan alla vuxna. Under de senare åren har det växt fram ett intresse för hållbara fonder, där mer än en tredjedel har valt en hållbar fond att investera i. Det finns en oenighet i den befintliga forskningen huruvida hållbara fonder är ett bättre alternativ än konventionella.  Studien undersökte om hållbara fonder presterade sämre än konventionella fonder utifrån variablerna avkastning, standardavvikelse och Sharpekvot. Studiens mätperiod avsåg 2019-04-21 till 2024-04-21, för svenskregistrerade fonder inom industrisektorn. Studien genomförde en kvantitativ ansats med hjälp av t-tester och regressionsanalyser för att undersöka prestationen mellan kategorierna. Studien inhämtade sekundärdata från Morningstar och har använt Morningstar Sustainability Rating för att kategorisera fonderna. Fonder som innehar 1-3 i betyg definierades som konventionella och hållbara som innehar 4-5 i betyg.  Av studiens inhämtade data, konstaterade författarna att t-testet mellan konventionella och hållbara fonder var signifikant utifrån variabeln standardavvikelse medan de övriga variablerna inte var signifikanta. Likt t-testet var regressionsanalysen mellan hållbarhetsbetyg och standardavvikelse signifikant och de övriga regressionerna var ej signifikanta. Studien kan inte konstatera att hållbara fonder kännetecknas av en lägre avkastning, en högre risk eller en lägre riskjusterad avkastning gentemot konventionella fonder.