Hushållens höga skuldsättning är något som har ökat de senaste åren. Hushållens skuldsättning har blivit så hög att regeringen har ifrågasatt den finansiella stabiliteten och landets tillväxt. Flera åtgärder har införts för att kontrollera den höga skuldsättningen som kan leda till finansiella stabilitetsrisker. 2016 införde Finansinspektionen amorteringskravet som åtgärd vilket innebär att hushåll som har en hög belåningsgrad tvingas amortera en viss procent av sitt bolån. År 2018 införde Finansinspektionen en skärpning av amorteringskravet då skuldsättningen fortfarande låg på en hög nivå. Låga räntor och hög tillväxt i kombination med hushållens höga skulder i förhållande till inkomster i Sverige innebar en ökad risk för samhället och därav infördes skärpningen av amorteringskravet. Vidare har sparandet i finansiella tillgångar i Sverige ökat med 165% under de senaste 20 åren. Utav detta utgör fondsparande en stor del. Finansinspektionen nämner att amortering är ett tvångssparande i sin bostad som kan innebära en minskning av andra typer av sparande, till exempel fondsparande. Amorteringen innebär också ett sparande i sin bostad vilket innebär en investering inom fastighetsbranschen. Utöver detta har också amorteringskraven dämpat bostadspriserna vilket är en orsak till att investerare säljer av fastighetsfonder. Om amorteringskravet samt skärpningen av amorteringskravet påverkar hushållens sparande i fonder är ett outforskat ämne och denna studie syftar till att fylla detta forskningsgap. Tidigare forskning har endast sett till fondkapitalflöden och dess samband med andra faktorer och inte sambandet med amorteringskraven. Studien undersöker om amorteringskraven har haft en påverkan på hushållens sparande i fonder. Resultaten från studien visar på att amorteringskravet samt skärpningen av amorteringskravet har ett negativt samband med fondkapitalflöden. Detta innebär att amorteringskravet samt skärpningen av det har minskat hushållens sparande i fonder. Resultatet finner stöd för livscykelhypotesen då hushållens övriga sparande korrigeras till följd av ett tvingat sparande genom amorteringskraven. Detta för att optimera konsumtionen samt sparandet under livstiden. Resultaten visar på att Finansinspektionens åtgärd för att minska hushållens höga skuldsättning även påverkar hushållens sparande i fonder. Utöver detta visar resultaten att amorteringskravet inte har haft någon ytterligare påverkan på hushållens sparande till fastighetsfonder då resultatet inte är statistiskt signifikant. Däremot visar resultaten på att skärpningen av amorteringskravet har ett positivt samband med fastighetsfondernas kapitalflöden. Detta innebär att skärpningen av amorteringskravet har ökat hushållens sparande i fastighetsfonder. / Households' high indebtedness is something that has increased in recent years. Household indebtedness has become so high that the government has questioned financial stability and the country's growth. Several measures have been introduced to control the high level of indebtedness that can lead to financial stability risks. In 2016, Finansinspektionen introduced the amortization requirement as a measure, which means that households with a high loan-to-value ratio are forced to repay a certain percentage of their mortgage. In 2018, Finansinspektionen introduced a tightening of the amortization requirement as indebtedness was still at a high level. Low interest rates and high growth in combination with households' high debt in relation to income in Sweden meant an increased risk for the society and hence the tightening of the amortization requirement was introduced. Furthermore, savings in financial assets in Sweden have increased by 165% over the past 20 years. Of this, fund savings make up a large part. Finansinspektionen mentions that amortization is a compulsory saving in their home that can mean a reduction in other types of savings, such as fund savings. The amortization also means saving in their home, which means an investment in the real estate industry. In addition to this, the amortization requirement has also dampened housing prices, which is one reason why investors are selling real estate funds. Whether the amortization requirement and the tightening of the amortization requirement affect households' fund capital flows is an unexplored topic and this study aims to fill this research gap. Previous research has only looked at fund capital flows and their relationship with other factors and not the relationship with amortization requirements. The study examines whether the amortization requirement has had an impact on households' savings in funds. The results from the study show that the amortization requirement and the tightening of the amortization requirement have a negative relationship with fund capital flows. This means that the amortization requirement and its tightening have reduced households' savings in funds. The result finds support for the life cycle hypothesis as households' other savings are corrected as a result of forced savings through the amortization requirement. This is to optimize consumption and savings during the lifetime. The results show that Finansinspektionen's measure to reduce households' high indebtedness also affects households' savings in funds. In addition to this, the results show that the amortization requirement has not had any further impact on household savings to real estate funds as the result is not statistically significant. On the other hand, the results show that the tightening of the amortization requirement has a positive relationship with capital flows to real estate funds. This means that the tightening of the amortization requirement has increased households' savings in real estate funds.

Morningstar ratings are a popular way for investors to compare mutual funds. This thesis focuses on Swedish domestic equity funds. The relation of Morningstar ratings and fund flows was studied. Additionally, the short-term performance predictability using star ratings was investigated. This study found that top rated funds using Morningstar ratings received a higher fraction of positive fund flows compared to top rated funds ranked using past returns, Sharpe ratio, or Carhart's four-factor alpha. This provides some evidence towards Swedish investors using Morningstar ratings over other measures when selecting mutual funds. Additionally, all four measures performed poorly when used to predict one-, three- and twelve-month future fund flows, with no model being able to explain more than 7% of the variance in the data (measured in adjusted R-squared). Finally, the predictive power of Morningstar rating in respect to future outperformance (measured in Carhart's four-factor alpha) was evaluated. While all star ratings were statistically significant predictors, no model managed to explain more than 17% of the data's variance. Thus, Morningstar ratings were not found to be a good predictor of future outperformance. / Morningstar Ratings är ett populärt sätt för investerare att jämföra fonder. Denna uppsats fokuserar på svenska fonder som investerar på den svenska aktiemarknaden. Sambandet mellan Morningstar Ratings och fondflöden studerades. Även förmågan att på kort sikt förutsäga fonders prestation genom att använda deras Morningstar Rating undersöktes. Denna studie fann att topprankade fonder utifrån Morningstars prestationsmått fick en högre andel av positiva inflöden än om fonderna rankades efter tidigare avkastning, Sharpekvot eller Carharts alfa. Detta ger begränsat stöd till att svenska investerare använder Morningstar Ratings över andra prestationsmått vid val av fonder. Dessutom hade alla mått låg förklarande förmåga för framtida fondflöden över en, tre och tolv månader. Ingen modell kunde förklara mer än 7% av variansen i fondflödena (mätt i justerad R2). Till sist utvärderades förmågan att förutsäga framtida (Carharts) alfa genom Morningstar Rating. Trots att Morningstar Ratings kunde anses vara statistiskt viktiga för modellen, lyckades ingen modell förklara mer än 17% av variansen i alfa. Således kunde inte Morningstar Ratings anses vara en bra prediktor för framtida alfa.