Etik i finansiell ekonomi är ett växande forskningsämne och investerare är mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar än tidigare. Här uppstår problem när traditionell förståelse för hur aktier prissätts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har räknat med. Förståelsen för hur etiska överväganden påverkar kapitalmarknaden är i dagsläget bristande, i synnerhet när det kommer till oetiska aktier. I den här uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier på den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga. Vi finner överavkastning i Sverige och Finland samt för branscherna tobak, alkohol och spel. Sammantaget måste dock hypotesen om att oetiska investeringar ger överavkastning i de nordisk­a länderna förkastas, eftersom att majoriteten av urvalet inte ger överavkastning.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare förtjänar att få full information inför de investeringsbeslut de möter dagligen. Finns det fördelar eller nackdelar med att välja bort oetiska bolag från sin portfölj bortsett från att sova bättre om natten? Det finns en teori som menar att oetiska bolag överavkastar just på grund av att de väljs bort av många investerare. Olika tidigare studier har både bekräftat och dementerat att detta förhållande skulle äga rum. Studien ämnar att undersöka om något sådant samband kan påvisas som statistiskt signifikant och i så fall hur stor avkastningen är.Problemformulering: Vilken riskjusterad avkastning ger sin stocks över tid?Syfte: Studiens huvudsyfte är att granska om sin stocks runt om i världen kan generera en överavkastning. Studien har delat in detta huvudsyfte i två delsyften. Det första delsyftet är att redogöra utifrån syndfulla industrier om aktier som ses som syndfulla genererar en signifikant överavkastning. Det andra delsyftet är att undersöka vilka aktier som stora svenska institutioner väljer att inte investera i. Studien har sammansatt dessa i en gemensam Svart lista som därefter testas om dessa genererar en överavkastning.Teori: Studien behandlar teorin om riskjusterad avkastning för sin stocks överstiger avkastningen för index på grund av försummelse-effekten, dvs. att sin stocks väljs bort och således får en underprissättning.Metod: Studien har använt en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats. Aktiedata från syndfulla industrier har inhämtats mellan 1998/01/01 till 2018/12/31 för att jämföras mot index för respektive region under samma tidsperiod. Studien har utgått från att klassa industrierna alkohol, betting, tobak och vapen som syndfulla och inkluderas i urvalet. Dessa bolag blev 752 till antalet när ett världsurval motsvarande tidigare studien utförd av Lobe & Walkshäusl (2016) valts. Vidare har studien insamlat svarta listor från svenska institutionella investerare för att sammanställa till en egen sindex att jämföra dess avkastning mot index.Empiri/analys: Studiens resultat kan empiriskt påvisa ett stöd för riskjusterad avkastning i regionerna Europa och Asien. Vidare är även branschen Alkohol visat som signifikant. Världen som helhet, efter justeringar för autokorrelation, visades inte ha signifikant riskjusterad avkastning om än att Världen låg väldigt nära gränsen för påvisad signifikans. Vidare fann studien ingen signifikant riskjusterad avkastning för bolagen på svarta listan.Slutsats: Studiens resultat kan empiriskt påvisa ett stöd för riskjusterad avkastning förekommer hos sin stocks, om än inte världen som helhet. Om en investerare gjort selektiva investeringar och förhållit sig till sin stocks inom Europa, Asien eller alkoholbranschen har denne fått en överavkastning givet den undersökta tidsperioden. Vidare kan bolag som hamnar på institutioners svarta listor möjligtvis hamna där eftersom att de är syndfulla men även underpresterande gentemot sina branschkollegor som bedriver liknande verksamheter men inte har svartlistats.

This dissertation consists of three essays on the role of social values in financial markets. Chapter 1 uses geographic variation in religious concentration to identify the effect of people's gambling behavior in financial market settings. We argue that religious background predicts people's gambling propensity, and that gambling propensity carries over into their behavior in financial markets. We test this conjecture in various financial market settings and find that the predominant local religion predicts variation in investors' propensity to hold stocks with lottery features, in the prevalence of broad-based employee stock option plans, in first-day returns to initial public offerings, and in the magnitude of the negative lottery-stock return premium. Collectively, our findings indicate that religious beliefs regarding the acceptability of gambling impact investors' portfolio choices, corporate decisions, and stock returns. In Chapter 2 I examine the impact of social norms against holding certain types of stocks (e.g. "sin stocks", or stocks with lottery features) on trading decisions and portfolio performance. I argue that trades which deviate from social norms are likely to reflect stronger information. Consistent with this hypothesis, I find that the most gambling-averse institutions earn high abnormal returns on their holdings of lottery stocks, outperforming the holdings of the most gambling-tolerant institutions. An analysis of institutions' sin stock holdings provides complementary evidence using another dimension of social norms, supporting the hypothesis that trades which deviate from norms reflect stronger information. In the third essay, we conjecture that people feel more optimistic about the economy and stock market when their own political party is in power. We find supporting evidence from Gallup survey data and analyze brokerage account data to confirm the impact of time-varying optimism on investors' portfolio choices. When the political climate is aligned with their political preferences, investors maintain higher systematic risk exposure while trading less frequently. When the opposite party is in power, investors exhibit stronger behavioral biases and make worse investment decisions. Investors improve their raw portfolio performance when their own party is in power, but the risk-adjusted improvement is economically small. / text

This paper analyses the difference in risk-adjusted returns between Sin-stocks and SRI-investing for the period 2001-2021. The analysis was conducted by creating two optimally risky portfolios according to the Modern Portfolio Theory, one comprised of only Sin-stocks and one with only high ESG scoring companies. The Sin-stocks contained stocks from four different sectors, alcohol, gambling, tobacco and weapons while the companies for the SRI-portfolio was chosen from the FTSE4Good index. The regression models were chosen to follow both the CAPM, and the Fama & French three factor model and the regressions were in the end conducted with the GARCH model which showed results that both the SRI-portfolio and the Sin-portfolio had a general excess return over the market. The two portfolios were also compared with the help of Sharpe Ratio and Jensen’s Alpha. The Sharpe ratio as well as the Jensen’s Alpha showed that the Sin-portfolio had the highest risk-adjusted returns. In conclusion, the SRI-portfolio as well as the Sin-portfolio both outperformed the market during the time period 2001-2021 and they were both less volatile than the market.

This dissertation contains three essays on the non-pecuniary preferences pertaining to financial asset characteristics and their implications for asset pricing. The first essay considers the pricing implications of screens adopted by socially responsible investors. A model including such investors reconciles the empirically observed risk-adjusted sin-stock abnormal return with a systematic “boycott risk premium” which has a substantial financial impact that is, however, not limited to the targeted firms. The boycott effect cannot be displaced by litigation risk, a neglect effect, and liquidity considerations, or by industry momentum and concentration. The boycott risk factor is valuable in explaining cross-sectional differences in mean returns across industries and its premium varies directly with the relative wealth of socially responsible investors and with the business cycle. The second essay generalizes Fama (1996)’s concept of Multi-Factor Efficiency without being limited by additional random state variables that must affect future investment opportunities. Incorporating non-pecuniary preferences into a representative investor’s utility function generates multi-factor pricing implications. A representative investor chooses among expected returns, variances, and levels of characteristics according to their taste, which gives rise to an N-fund separation theorem with static characteristics. If a portfolio is built to maximize the exposure to the asset characteristics, the covariance between asset returns and this portfolio returns will be identical to the underlying characteristics. Such identity makes obsolete any attempts to distinguish between characteristics and risk exposures as the driving forces behind the cross-sectional variation in stock returns. The third essay develops a procedure for deriving systematic factors from characteristics, based on maximizing each factor’s exposure to a characteristic subject to a given level of factor variance. The resulting characteristic-mimicking portfolios (CMP) price mean asset returns identically as the original characteristics, irrespective of the underlying model. Accordingly, differences in the performance of mimicking factors and characteristics in explaining mean returns should be interpreted as an artifact of arbitrary procedural choices for generating mimicking factors. Factors and characteristics may be distinguished usefully only by determining if CMPs have significant explanatory power for the time series of returns. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

This paper investigates the impact of social norms on the performance and valuation of “controversial stocks”- publicly traded companies involved in the production of Adult Entertainment, Alcohol, Gambling, Nuclear Energy, Tobacco, Uranium, and Weapons. Their performance and valuation is directly compared with compare non-controversial stocks. The paper consider an international sample of 941 controversial stocks. Employing a multi-factor performance measure, seven countries provide a significant outperformance of controversial stocks across all relevant control factors. The valuation analysis, however, provide mixed results on a country level, but on the global market-to-book ratio provide a significant overvaluation of controversial stocks compared to comparable non-controversial stocks, which contradicts the prediction of an undervaluation.JEL classification:

Purpose: The purpose of this thesis is to analyze how different portfolio compositions on the Stockholm Stock Exchange perform in relation to its risk between the years 2008-2020. The thesis analyzes how an unethical portfolio performs in comparison with a value portfolio, growth portfolio, random portfolio and OMX30 index. Theory: This thesis is based on the effective market hypothesis, Portfolio theory, Holding Period Returns, Sharpe ratio, Fama & French's three factor model and Oparat T-test. Method: A quantitative study with a deductive approach. The study collected data between 2008-01-01 and 2020-12-31 to see what portfolio construction generated the most returns. Results: The unethical portfolio generated the worst returns in relation to its risk. The random portfolio had the highest returns, however the value portfolio generated the best returns in relation to its risk. Conclusion: The conclusion for this thesis can be seen as that it is not worthwhile to invest in Swedish unethical companies listed on Nasdaq. To increase returns, investors should review other securities to invest in as unethical stocks neither maximize profits nor contribute to a better planet. However the unethical portfolio has a higher return than the OMX30 index. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur olika portföljsammansättningar på Stockholmsbörsen presterar i relation till dess risk mellan åren 2008-2020. Där uppsatsen analyserar hur en oetisk portfölj presterar i jämförelse med en värdeportfölj, tillväxtportfölj, slumpmässig portfölj och OMX30 index.  Teori: Denna studie grundar sig i den effektiva marknadshypotesen, Portföljteori, Holding Period Returns, Sharpekvot, Fama & Frenchs tre faktors modell och Oparat T-test. Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt förhållningssätt. Forskningen har bestått av datainsamling för aktier under perioden 2008-01-01 till 2020-12-31 för att undersöka vilken portföljsammansättning som genererar högst avkastning.  Resultat: Den oetiska portföljen genererar minst avkastning i relation till dess risk. Den slumpmässiga portföljen genererar högst avkastning men värdeportföljen genererar högst avkastning i relation till dess risk. Slutsats: Slutsatsen för denna uppsats kan ses som att det inte är lönt att investera i svenska oetiska bolag noterade på Nasdaq. För att höja avkastningen bör investerare se över andra värdepapper att investera i då oetiska aktier varken vinstmaximerar eller bidrar till en bättre planet. Den oetiska portföljen har en högre avkastning än OMX30 index dock.