<p><strong>Uppsatsens titel:</strong> Hedgefonder som alternativ investering – Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008</p><p><strong>Ämne/Kurs:</strong> Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansiering</p><p><strong>Författare:</strong> Stefano Collén Petralia och Omar Abdirahman</p><p><strong>Handledare:</strong> Åke Bertilsson</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringar</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer är i jämförelse med aktiemarknaden, med hänsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan använda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sänka risken och höja den riskjusterade avkastningen.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen bygger på en surveyundersökning som har utgått från sekundärdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillämpa olika teorier för att mäta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgångspunkt från en deduktiv ansats där ekonomiska teorier har testats mot verkligheten.</p><p><strong>Resultat:</strong> Hedgefondernas betavärden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan många hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det går inte att säga att hedgefonderna är helt oberoende av aktiemarknaden, vilket många hedgefonder antyder att de är. Resultaten tyder på att hedgefonderna inte hade en högre avkastning än aktiemarknaden totalt sett och inte heller när aktiemarknaden var i en uppgående trend. Hedgefondernas avkastning var dock bättre än aktiemarknaden när aktiemarknaden var i en nedgående trend. Hedgefondernas risk var lägre än aktiemarknaden och genom att kombinera de olika hedgefonderna gick det att sänka risken ytterligare. Att enbart investera i enskilda hedgefonder ger inte en bättre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden, enbart när aktiemarknaden är i en nedgående trend. Hedgefonder som grupp kan dock ha högre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden totalt sett under hela undersökningsperioden. Resultaten visar även att hedgefonder som grupp kan vara ett bra komplement till marknadsportföljen för att sänka risken och öka den riskjusterade avkastningen, men att enskilda hedgefonder inte har lika positiv inverkan på portföljen.</p>

Uppsatsens titel: Hedgefonder som alternativ investering – Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008 Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansiering Författare: Stefano Collén Petralia och Omar Abdirahman Handledare: Åke Bertilsson Nyckelord: Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringar Syfte: Syftet är att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer är i jämförelse med aktiemarknaden, med hänsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan använda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sänka risken och höja den riskjusterade avkastningen. Metod: Uppsatsen bygger på en surveyundersökning som har utgått från sekundärdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillämpa olika teorier för att mäta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgångspunkt från en deduktiv ansats där ekonomiska teorier har testats mot verkligheten. Resultat: Hedgefondernas betavärden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan många hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det går inte att säga att hedgefonderna är helt oberoende av aktiemarknaden, vilket många hedgefonder antyder att de är. Resultaten tyder på att hedgefonderna inte hade en högre avkastning än aktiemarknaden totalt sett och inte heller när aktiemarknaden var i en uppgående trend. Hedgefondernas avkastning var dock bättre än aktiemarknaden när aktiemarknaden var i en nedgående trend. Hedgefondernas risk var lägre än aktiemarknaden och genom att kombinera de olika hedgefonderna gick det att sänka risken ytterligare. Att enbart investera i enskilda hedgefonder ger inte en bättre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden, enbart när aktiemarknaden är i en nedgående trend. Hedgefonder som grupp kan dock ha högre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden totalt sett under hela undersökningsperioden. Resultaten visar även att hedgefonder som grupp kan vara ett bra komplement till marknadsportföljen för att sänka risken och öka den riskjusterade avkastningen, men att enskilda hedgefonder inte har lika positiv inverkan på portföljen.

Private Equity har länge utgjort ett attraktivt tillgångsslag på grund av dess höga riskjusterade avkastning. Den historiskt höga avkastningen i kombination med dagens låga räntor och starka kapitalmarknad har bidragit till ett växande intresse för tillgångsslaget, däribland hos privatpersoner. Syftet med arbetet var att kartlägga den svenska Private Equity-marknaden och privatpersoners möjlighet till exponering mot tillgångsslaget, genom att undersöka för- och nackdelar för företag att ha med privatpersoner som investerare samt för- och nackdelar för privatpersoner att exponeras mot Private Equity. För att fastställa respektive för- och nackdelar applicerades en kvalitativ forskningsmetod bestående av semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom området.  Av studiens resultat framgick det att främst kapitalstarka privatpersoner som anses som professionella eller semi-professionella investerare har möjlighet att investera direkt i Private Equity. Det framgick även att möjligheten för mindre kapitalstarka individer att investera i tillgångsslaget är begränsad, främst på grund av lagstiftningen och högt satta lägsta investeringsgränser. Utefter studiens resultat och analys kunde slutsatsen dras att det föreligger flertalet tydliga för- och nackdelar med att ha med privatpersoner som investerare och för privatpersoner att investera i tillgångsslaget. Att ha med privatpersoner som investerare kan bidra med fördelar i form av att de kan bidra med kunskap, kompetens, erfarenhet och affärsmöjligheter. Privatpersoner utgör även en intressant källa till kapital för Private Equity-fonder och företag. Privatpersoners delaktighet innebär även nackdelar. Privatpersoner som investerare medför stora administrationskrav, en möjlig operationell risk samt utgör en osäker källa till kapital. En ytterligare nackdel med att ha med privatpersoner som investerare, sett till att enbart ha institutionella investerare, är att det kräver fler investerare för att uppnå samma nivå av kapital. Fördelarna för privatpersoner att investera i Private Equity är främst att tillgångsslaget bidrar till hög avkastning och diversifiering. Vidare kunde slutsatsen dras att investering i tillgångsslaget innebär en inlåsningseffekt som förhindrar irrationella beslut och bidrar följaktligen till högre avkastning. Nackdelarna för privatpersoner vid investering i Private Equity kunde fastställas till mindre likviditet, brist på transparens och höga förvaltningsavgifter. Komplexitet hos tillgångsslaget och individens generella kunskapsbrist påvisades även vara nackdelar som bidrar till lägre lönsamhet. / Over the past decades Private Equity has been an attractive asset class due to its high risk-adjusted return. The historically high return in combination with today's low interest rates and strong capital markets has contributed to increased interest for the asset class, including among private individuals. This study was set out to identify the Swedish Private Equity market and private individuals' access to the asset class by examining the advantages and disadvantages for companies to have private individuals as investors and the advantages and disadvantages for private individuals to be exposed to Private Equity. To determine the advantages and disadvantages, a qualitative research method was applied in which semi-structured interviews were conducted with key people within the field. The results of the study showed that mainly high-net-worth individuals who can be considered as professional or semi-professional investors have the opportunity to invest in Private Equity. It also emerged that the opportunity for less wealthy individuals to invest in Private Equity is limited, mainly due to the legislation and high minimum investment limits. From the study it could be concluded that there are several clear advantages and disadvantages with both having private individuals as investors as well as for private individuals to invest in the asset class. Having private individuals as investors can contribute with benefits in the form of knowledge, competence, experience and business opportunities. Private individuals also constitute an interesting source of capital for Private Equity funds and companies. The main disadvantages, with having private individuals as investors, concluded from the study was that their participation places great demand on administration, may pose an operational risk and that they compose an uncertain source of capital. A further disadvantage with having private individuals as investors, compared to having only institutional investors, is that a larger number of investors is needed to raise the capital that the funds require. The main advantages for private individuals to invest in Private Equity, concluded from the study, are the high returns and contribution to diversification. Furthermore, it could be concluded that investing in the asset class has a lock-in effect that prevents individuals from making irrational decisions, which in turn contributes to a higher return. The disadvantages of investing in the asset class are concluded to be less liquidity, the lack of transparency and high management fees. The complexity of the asset class and individuals general lack of knowledge are also shown to be a disadvantage that contributes to lower profitability.

Private equity har under lång tid varit ett attraktivt alternativ vid allokering av kapital. Under de senaste fyrtio åren har tillgångsslaget fått mer fäste i Sverige. Som en följd av detta har det genom det stigande intresset gjorts mer omfattande forskning kring ämnet och tillgångsslaget fått en mer tilltalande förknippning som investeringsalternativ. Svenska institutioner anser att tillgångsslaget har flera attraktiva egenskaper och därför idag utgör en del i flera svenska institutioners portföljsammansättning. Syftet med arbetet var att undersöka hur beslutsprocessen ser ut när institutionellt kapital allokeras i onoterade tillgångar i form av private equity. Ambitionen var att ge en mer nyanserad bild av vilka faktorer som väger tyngst vid beslutsfattandet om en placering i private equity. Utöver en förståelse bakom de avgörande argumenten fanns även en önskan om att förstå vilka de avgörande faktorerna är samt hur de vägs gentemot varandra. För att fånga dessa olika parametrar utfördes en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Argumentet bakom valet av en kvalitativ metod grundade sig i att det möjliggjorde för en mer djupgående analys. Undersökningen visade att svenska institutioner anser att private equity har väldigt goda diversifierande egenskaper som bidrar till en portföljoptimering. Då tillgångsslaget har en värderingsmetod som sker på kvartalsbasis bidrar detta till en lägre synlig volatilitet i portföljen. Genomgående eftersträvar institutioner att, genom investeringar i private equity, uppnå diversifierande effekter i portföljen men även ges möjligheter till högre avkastning i och med tillgångsslagets karaktär och de inlåsningseffekter som är ett resultat av fondens struktur vanligtvis är låst i åtta till tio år. Respondenterna poängterade även vikten av att ha förtroende för teamet bakom fonden och att de agerar i linje med de av organisationen själva uppsatta placeringsriktlinjer. En avgörande faktor som framgår från majoriteten av respondenterna är att deras placeringspolicy hindrar dem från att investera i oetiska verksamheter såsom koldioxidintensiva eller vapen. Man ser även att man genom sin allokering kan ha möjligheter att påverka affärsstrukturer dels, men även kapitalflöden i samhället. / Private equity has for a long time been an attractive alternative when allocating capital. Over the past forty years, the asset class has gained more traction in Sweden. As a result of this, due to the growing interest, more extensive research has been done on the subject and the asset class have gotten a more appealing association as a investment alternative. Swedish institutions consider the asset class to have several attractive traits which is why it constitutes to several Swedish portfolio compositions.  The aspiration of this study was to examine how the decision-making process looks when institutional capital is allocated in unlisted assets in the form of private equity. The ambition was to provide a more nuanced understanding of the key arguments that weigh the most when deciding to make an investment in private equity. In addition to an understanding behind the decisive arguments, there was also a desire to understand what the decisive factors are and how they are weighed against each other. To capture these different parameters, a qualitative survey was carried out by employing semi-structured interviews. The argument behind the choice of a qualitative method were since it allowed for a more in-depth analysis. The findings of the study revealed that Swedish institutions perceive private equity as having excellent diversification elements, contributing to portfolio optimization. The asset class has a valuation methodology, which occurs on a quarterly basis, that leads to lower visible volatility in the portfolio. Institutions consistently seek diversification effects and higher returns through private equity investments, due to the asset class´s characteristics and the lock-up effects associated with closed-end fund structures. The respondents emphasized the importance of having trust for the fund´s team and their adherence to the institution's own investment guidelines. An important factor highlighted by majority of respondents was the restriction imposed by their investment policy to avoid unethical activities such as carbon intensive or weapons, The respondents also tend to see through their allocation possibilities to influence the business structure partly, but also the capital flows in society.