Private equity har under lång tid varit ett attraktivt alternativ vid allokering av kapital. Under de senaste fyrtio åren har tillgångsslaget fått mer fäste i Sverige. Som en följd av detta har det genom det stigande intresset gjorts mer omfattande forskning kring ämnet och tillgångsslaget fått en mer tilltalande förknippning som investeringsalternativ. Svenska institutioner anser att tillgångsslaget har flera attraktiva egenskaper och därför idag utgör en del i flera svenska institutioners portföljsammansättning. Syftet med arbetet var att undersöka hur beslutsprocessen ser ut när institutionellt kapital allokeras i onoterade tillgångar i form av private equity. Ambitionen var att ge en mer nyanserad bild av vilka faktorer som väger tyngst vid beslutsfattandet om en placering i private equity. Utöver en förståelse bakom de avgörande argumenten fanns även en önskan om att förstå vilka de avgörande faktorerna är samt hur de vägs gentemot varandra. För att fånga dessa olika parametrar utfördes en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Argumentet bakom valet av en kvalitativ metod grundade sig i att det möjliggjorde för en mer djupgående analys. Undersökningen visade att svenska institutioner anser att private equity har väldigt goda diversifierande egenskaper som bidrar till en portföljoptimering. Då tillgångsslaget har en värderingsmetod som sker på kvartalsbasis bidrar detta till en lägre synlig volatilitet i portföljen. Genomgående eftersträvar institutioner att, genom investeringar i private equity, uppnå diversifierande effekter i portföljen men även ges möjligheter till högre avkastning i och med tillgångsslagets karaktär och de inlåsningseffekter som är ett resultat av fondens struktur vanligtvis är låst i åtta till tio år. Respondenterna poängterade även vikten av att ha förtroende för teamet bakom fonden och att de agerar i linje med de av organisationen själva uppsatta placeringsriktlinjer. En avgörande faktor som framgår från majoriteten av respondenterna är att deras placeringspolicy hindrar dem från att investera i oetiska verksamheter såsom koldioxidintensiva eller vapen. Man ser även att man genom sin allokering kan ha möjligheter att påverka affärsstrukturer dels, men även kapitalflöden i samhället. / Private equity has for a long time been an attractive alternative when allocating capital. Over the past forty years, the asset class has gained more traction in Sweden. As a result of this, due to the growing interest, more extensive research has been done on the subject and the asset class have gotten a more appealing association as a investment alternative. Swedish institutions consider the asset class to have several attractive traits which is why it constitutes to several Swedish portfolio compositions.  The aspiration of this study was to examine how the decision-making process looks when institutional capital is allocated in unlisted assets in the form of private equity. The ambition was to provide a more nuanced understanding of the key arguments that weigh the most when deciding to make an investment in private equity. In addition to an understanding behind the decisive arguments, there was also a desire to understand what the decisive factors are and how they are weighed against each other. To capture these different parameters, a qualitative survey was carried out by employing semi-structured interviews. The argument behind the choice of a qualitative method were since it allowed for a more in-depth analysis. The findings of the study revealed that Swedish institutions perceive private equity as having excellent diversification elements, contributing to portfolio optimization. The asset class has a valuation methodology, which occurs on a quarterly basis, that leads to lower visible volatility in the portfolio. Institutions consistently seek diversification effects and higher returns through private equity investments, due to the asset class´s characteristics and the lock-up effects associated with closed-end fund structures. The respondents emphasized the importance of having trust for the fund´s team and their adherence to the institution's own investment guidelines. An important factor highlighted by majority of respondents was the restriction imposed by their investment policy to avoid unethical activities such as carbon intensive or weapons, The respondents also tend to see through their allocation possibilities to influence the business structure partly, but also the capital flows in society.