Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, däribland fonder med en global placeringsinriktning. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, såväl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta på vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jämförelse med globalfonder. Syfte: Syftet med undersökningen är att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jämförelse med globalfonder, tillfört något mervärde för den enskilde fondspararen utifrån parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning. Metod: Studien bygger på avkastningsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femårsperioden 1 oktober 2004 – 1 oktober 2009. I syfte att utvärdera fonderna har åtta jämförelsemått använts. Eventuell skillnad i avkastning mellan globalfonder och globala fond-i-fonder har försökt säkerställas med hjälp av ett hypotestest. För att ytterligare utvärdera fondernas prestation har vi även jämfört fondernas avkastning med avkastningen i en global indexfond. Undersökningens resultat och slutsatser: Resultatet indikerar att de globala fond-i-fonderna generellt haft en bättre avkastningsutveckling än globalfonderna. Därutöver har tre av de fyra globala fond-i-fonderna haft högre avkastning än den globala indexfonden, medan endast en av globalfonderna lyckats med motsvarande bedrift. Detta har dock inte kunnat säkerställas statistiskt varpå det inte kan uteslutas att skillnaden är en tillfällighet. Vidare antyder resultaten att de globala fond-i-fonderna har en högre riskjusterad avkastning men en likartad risknivå relativt globalfonderna. Sammantaget tyder undersökningen på att globala fond-i-fonder har skapat mervärde för fondspararen vid en jämförelse med globalfonder och framstår som ett fullgott alternativ vid investering i en fond med global placeringsinriktning.

I denna studie undersöks fyra olika typer av likaviktade aktieportföljer innehållande aktierna som historiskt ingått i OMXS30 under tidsperioden 2003 - 2016. Tre av fyra portföljer vilka konstruerats i studien genererar över hela undersökningsperioden en högre ackumulerad avkastning samt högre riskjusterad avkastning än OMXS30. De tre bäst presterande portföljerna består av en enkel likaviktad portfölj och två typer av portföljer baserade på klusteranalys med momentumstrategi. Resultaten ger belägg för att välja likaviktade porföljer framför kapitalviktade, sett ur ett investeringsperspektiv. / In this study, four different types of equally weighted stock portfolios are examined containing the stocks which historically have been included in OMXS30 from 2003 to 2016. Three out of four portfolios constructed in the study generates a higher accumulated return and a higher risk-adjusted return than OMXS30. These three best-performing portfolios consist of a simple equally weighted portfolio and two types of portfolios based on cluster analysis with momentum strategy. The results provide evidence that from an investing perspective it is preferable to choose equally weighted portfolios instead of capitalization-weighted.

Forskningen om sambandet mellan fonders hållbarhetsbetyg ESG (Environmental, Social och Governance) och finansiell prestation är utbredd och mångfacetterad, men samtidigt saknas studier med svenska marknaden som studieobjekt. Sverige är ett land där fondsparande med hållbar inriktning är vanligare än någon annanstans i världen, och det är därför intressant att rikta forskningens fokus till den svenska marknaden. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka sambanden mellan svenska fonders ESG-betyg och finansiell prestation utifrån det totala ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg. Förhoppningen med studien är att bidra med nya bevis om sambanden inom en marknad som ligger i framkant, samt att ge svenska investerare en inblick i lönsamheten bakom hållbara investeringar. Syftet uppnås genom att pröva åtta hypoteser om sambanden, där hypoteserna berör det sammantagna ESG-betyget och de enskilda kriteriernas betyg samt delas upp utifrån prestationsmåtten. Hypoteserna utformades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om sambanden, samt teorier om varför sambanden existerar eller inte. Samtliga hypoteser förutspådde ett positivt statistiskt signifikant samband mellan ESG och finansiell prestation. För att pröva hypoteserna insamlades data om 70 svenskar fonder som analyserades genom fyra regressionsmodeller. Resultatet visade att inget statistiskt signifikant samband kan mätas mellan det sammanlagda ESG-betyget och avkastning respektive riskjusterad avkastning, då dessa analysmodeller inte uppnådde en korrekt signifikansnivå. Eftersom hypoteserna om det sammanlagda betyget inte fick stöd av regressionsmodellerna, drogs slutsatsen att det inte finns något samband mellan det totala betyget och finansiell prestation. Däremot utvanns statistiskt signifikanta modeller som visar sambanden mellan de enskilda kriterierna och avkastning respektive riskjusterad avkastning, men enbart två kriterier visade sig ha ett statistiskt signifikant samband med prestationsmåtten, dock inte positiva. Bolagstyrningskriteriet fastslogs ha ett negativt samband med avkastning medan det sociala kriteriet uppvisade ett negativt samband med riskjusterad avkastning. Övriga kriteriers samband fick inte stöd av modellerna. De icke-existerande och negativa sambanden kan förklaras av Friedmans aktieägarteori som säger att ett företag uppnår ekonomisk vinst genom fokus på att tillfredsställa aktieägarna, och att fokus på hållbarhet medför avkall på det fokuset. Kompromissteorin  vidareutvecklar Friedmans teori och bekräftar resonemanget då den argumenterar för att sociala och ekonomiska prestationer inte kan maximeras samtidigt, och ger också en förklaring till resultatet.

Hållbarhet är en viktig fråga och många företag försöker öka sitt hållbarhetsarbete. Det finns forskning kring hur sådant arbete påverkar företags finansiella prestation men resultaten är inte entydiga. Studier har också gjorts på ESGs påverkan på finansiell prestation under finansiella kriser men även här är inte resultaten entydiga. Av denna anledning har det beslutats att undersöka ESG och avkastning under Covid-19 pandemin. Syftet för studien är att undersöka hållbarhetsmåttet ESG och dess påverkan på den finansiella prestationen hos industriföretag i Sverige under det första året av pandemin Covid-19, år 2020. Detta för att öka förståelsen för hållbarhet och finansiell prestation under finansiell kris. För att undersöka detta jämförs ESG från år 2020 för industriföretag på den svenska börsmarknaden med Sharpekvoter baserade på företagens förväntade avkastning respektive deras realiserade avkastning från år 2020 samt med differensen mellan avkastningarna, Jensens alfa. Resultatet visade att ESG har en positiv påverkan på den förväntade avkastningen men påverkade bara den realiserade avkastningen positivt om kontrollvariabeln företagsstorlek inte inkluderades i modellen. Modellerna som jämförde ESG med Jensens alfa var inte signifikant. Resultatet tyder på att ESG påverkar avkastning olika beroende på hur avkastningen mäts, vilket kan förklara de skillnader i resultat som finns hos tidigare studier.

En eventstudie har genomförts för att undersöka om det förekommer positiv onormal avkastning efter genomförda aktieåterköp på Nasdaq OMX Stockholm på kort respektive lång sikt, samt om branschtillhörighet påverkar utfallet på kort sikt. Urvalet bestod av genomförda aktieåterköp mellan åren 2004-2013 inom branscherna finans och industri. Resultaten från studien visade att det förekommer positiv onormal avkastning efter aktieåterköp på kort sikt med en statistisk signifikans på 5 %. Då marknaden reagerade utan fördröjning på kort sikt och tog hänsyn till den nya informationen tolkades det som att Stockholmsbörsen reagerade effektivt på händelsen. På lång sikt förekommer det inte en positiv onormal avkastning. Vidare visade studiens resultat att det även förekommer en viss skillnad i onormal avkastning mellan branscherna finans och industri på kort sikt där finansbranschen gav en högre onormal avkastning.

Många studier undersöker om det finns ett samband mellan förvärvande bolags förvärvsfrekvens och dess aktieavkastning. Å ena sidan belyser Drapers och Paudyals (2006) studie att företagsförvärv är en framgångsrik investeringsstrategi, givet att företaget investerar i privata bolag. Å andra sidan redogör Ismail (2008) för att serieförvärvande bolag i större utsträckning erhåller en lägre avkastning än organiskt växande bolag. Dessa motstridiga studier indikerar att det finns ett behov av att undersöka om förvärvsfrekvensen inverkar på bolags aktieavkastning. Om så är fallet är det även intressant att studera om detta samband är positivt eller negativt. Studiens hypoteser baseras på tidigare forskning, vilka författarna till övervägande del finner tala för att organiskt växande bolag genererar en högre avkastning än serieförvärvande bolag (Fuller, Netter och Stegemoller, 2002; Laamanen och Keil, 2008; Ismail, 2008). I denna uppsats studeras de högst kapitaliserade bolagen, vars aktier är noterade på de största aktiemarknaderna i nordvästra Europa. Bolagen delas upp i portföljer efter dess förvärvsfrekvens, värdering och storlek. Studien sammanställer och analyserar om och hur den faktiska och den riskjusterade avkastningen skiljer sig åt mellan bolag med låg respektive hög förvärvsfrekvens. Givet att det råder en hög proportion av privata förvärv, och en mindre andel publika förvärv, dras slutsatsen att det för lågt värderade bolag finns ett samband mellan förvärvsfrekvens och avkastning. Resultatet visar även att detta samband är positivt, trots att en kort tidshorisont studeras. Däremot är det inte statistiskt säkerställt att det finns ett samband mellan förvärvsfrekvens och avkastning för högt värderade bolag.

Tidigare antaganden om att flertalet valmöjligheter generellt sätt är överlägset färre är ifrågasatt, och effekter som informations- och valöverflöd är numera välstuderade fenomen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter som informations- och valöverflöd har på individuella investerare som handlar på de två svenska aktiemarknaderna Nasdaq OMX Stockholm och First North. Överflödet kännetecknas av att individer har begränsade möjligheter att hantera mycket information, vilket gör att beslutsfattningsförmågan försämras. Underprissättning av bolag som börsnoteras föranleder traditionellt sett hög initial avkastning första dagen, då aktiviteten och optimismen från individuella investerare på börsen är stor. När flera företag introduceras under en vecka på OMX Stockholm eller First North undanröjs underprissättningstrender då effekter av överflöd blir påtagliga för individer, som blir passiva. I enlighet med teorierna indikerar resultaten att individer på OMX Stockholm upplever informations- och valöverflöd eftersom antal investerare liksom initial avkastning är betydligt lägre för bolag som noterats under veckor med två eller fler börsnoteringar. Trots att de deskriptiva resultaten för First North tyder på underprissättning, och generellt antyder samma effekter av överflöd som för OMX Stockholm, kunde denna studie inte säkerställa resultatet statistiskt. Resultaten på OMX Stockholm ger bland annat starka indikationer på att den initiala avkastningen kan förväntas vara lägre för bolag som introducerats under samma vecka som andra bolag.

<p>Uppsatsens syfte är att studera om chansen till högre avkastning i Sverigefonder är värd den högre risken som Sverigefonder har i förhållande till globalfonder. Metoden för detta förhållande bygger på beräkningar av Sharpe- och Treynorkvot, vilka visar förhållandet mellan avkastning och risk. Studien behandlar fonder inom kategorierna Sverigefonder och globalfonder som är utdelande och har ett samlat fondkapital på 1000 miljoner SEK eller mer. Fondernas avkastning och risk är studerade under perioden april 2003 till april 2006. Renodlade PPM- fonder och pensionsfonder har uteslutits ur studien.</p><p>Fondernas avkastning, betavärden och standardavvikelse har beräknats och ställts i relation till den svenska marknadens indexutveckling.</p><p>Den teoretiska basen för denna studie återfinns i Markowitz portföljteori, vilken behandlar vikten av diversifiering.</p><p>Resultatet av studien visar att Sverigefonderna under den studerade perioden har haft högre Sharpe- och Treynorkvot än globalfonderna.</p><p>Slutsatsen som kan dras av studien är att under den studerade perioden var det mer fördelaktigt att investera i Sverigefonder. Den högre risken som en investering i Sverigefonder innebär har således generat en högre avkastning och investeraren har fått betalt för den högre risk som investeraren tagit.</p>

<p>Den vanligaste sparformen idag är att placera i fonder. Unikt för Sverige är den höga andelen hushåll som sparar i fonder. Hushållen står för cirka 80 procent av fondförmögenheten. Sverige innehar världsrekord i fondsparande och fondsparandet i Sverige är väl utbrett. De flesta av spararna vänder sig till sin bank när de vill spara. Tanken med vår uppsats är att ge en bred och genomgående insyn i vad ett fondsparande innebär och ge läsaren den förståelse som krävs för att föra ett aktivt fondsparande.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken av storbankerna som har lyckats bäst som fondförvaltare samt om avkastningens storlek är beroende av vilken bank man väljer. Fokuseringen kommer att ligga på de fyra storbankerna; Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, eftersom merparten av svenska folket har sina sparade pengar där. Undersökningen har begränsats till en femårsperiod mellan åren 2001-2005.</p><p>För att få fram de fonder som vår undersökning baseras på har vi valt att ta fram fonder från varje bank utifrån Morningstars kategorisystem, en fond per kategori, som är jämförbara med varandra. Därefter har vi jämfört fondernas avkastning med varandra samt med representativt marknadsindex. Våra beräkningar visar vilka fonder som gått bäst totalt sett, år för år och genomsnittlig avkastning. Fondernas avkastning, samt även beräkningar gjorda med hänsyn tagen till fondens risk, jämförs med marknadsindex. De riskmått vi beräknat är variansen, standardavvikelsen, beta, Sharpekvoten och Jensens-alfa.</p><p>Resultatet av våra beräkningar visar att samtliga banker hade svårt att slå jämförelseindex. Endast en av de utvalda fonderna gav en högre avkastning än index. Totalt sett hamnade den bank som lyckats bäst i undersökningen mer än 50 procent efter index. Resultatet visade att avkastningen man får skiljer sig åt beroende på val av bank. SEB:s fondportfölj gav den bästa avkastningen och Handelsbanken den sämsta. På andra plats kom Nordea och trea blev Swedbank. Vår undersökning visade stora skillnader i avkastningen mellan storbankerna, det skiljde nästan 50 procent mellan den bästa och den sämsta banken.</p>

Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på aktiekursens reaktion på annonsering av förvärv. Delsyftet är att se hur aktiekursen påverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen. Teori Studien utgår från två olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillämpas är den effektiva marknadshypotesen och signalteorin. Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvärv från den svenska och amerikanska teknologibranschen. Förvärven granskas från tre olikt långa eventfönster och äger rum efter finanskrisen 2008. De bjudande bolagen har varit börsnoterade i minst 257 börsdagar. OMXS30 är det indexet som jämförs med de svenska företagen och Nasdaq-100 jämförs med de amerikanska företagen. Empiri Resultatet visar att den genomsnittliga avvikande avkastningen, AAR, har en minimal svängning och ligger väldigt nära noll. Den är signifikant på 5 procent-nivån på dagen innan händelsedagen med en AAR på -0,1771%. Den kumulativa avvikande avkastningen ligger även den väldigt nära noll. I det kortaste eventfönstret (-1,+1) är CAAR signifikant på 10 procent-nivån med -0,317%. I eventfönsterna (-2,+2) och (-3,+3) är resultatet nära noll.