Reporäntan är något som påverkar alla. Mycket forskning har gjorts på den amerikanska marknaden kring reporäntans effekt på aktiekursen, med varierande resultat. Syftet med studien är att undersöka om tillkännagivandet av en förändrad reporänta leder till olika abnormal avkastning beroende på skuldsättningsgrad. Studiens urval består av 4807 stycken observationer på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2009–2018. Dessa observationer fördelas i portföljer utifrån företagens skuldsättningsgrader baserat på marknadsvärden och sedan genomförs en eventstudie. Studien finner inga signifikanta samband mellan en ändrad reporänta och abnormal avkastning baserat på skuldsättningsgrad.

No description available.

Problembakgrund & problemdiskussion: Investerare förtjänar att få full information inför de investeringsbeslut de möter dagligen. Finns det fördelar eller nackdelar med att välja bort oetiska bolag från sin portfölj bortsett från att sova bättre om natten? Det finns en teori som menar att oetiska bolag överavkastar just på grund av att de väljs bort av många investerare. Olika tidigare studier har både bekräftat och dementerat att detta förhållande skulle äga rum. Studien ämnar att undersöka om något sådant samband kan påvisas som statistiskt signifikant och i så fall hur stor avkastningen är.Problemformulering: Vilken riskjusterad avkastning ger sin stocks över tid?Syfte: Studiens huvudsyfte är att granska om sin stocks runt om i världen kan generera en överavkastning. Studien har delat in detta huvudsyfte i två delsyften. Det första delsyftet är att redogöra utifrån syndfulla industrier om aktier som ses som syndfulla genererar en signifikant överavkastning. Det andra delsyftet är att undersöka vilka aktier som stora svenska institutioner väljer att inte investera i. Studien har sammansatt dessa i en gemensam Svart lista som därefter testas om dessa genererar en överavkastning.Teori: Studien behandlar teorin om riskjusterad avkastning för sin stocks överstiger avkastningen för index på grund av försummelse-effekten, dvs. att sin stocks väljs bort och således får en underprissättning.Metod: Studien har använt en kvantitativ metod samt en deduktiv ansats. Aktiedata från syndfulla industrier har inhämtats mellan 1998/01/01 till 2018/12/31 för att jämföras mot index för respektive region under samma tidsperiod. Studien har utgått från att klassa industrierna alkohol, betting, tobak och vapen som syndfulla och inkluderas i urvalet. Dessa bolag blev 752 till antalet när ett världsurval motsvarande tidigare studien utförd av Lobe & Walkshäusl (2016) valts. Vidare har studien insamlat svarta listor från svenska institutionella investerare för att sammanställa till en egen sindex att jämföra dess avkastning mot index.Empiri/analys: Studiens resultat kan empiriskt påvisa ett stöd för riskjusterad avkastning i regionerna Europa och Asien. Vidare är även branschen Alkohol visat som signifikant. Världen som helhet, efter justeringar för autokorrelation, visades inte ha signifikant riskjusterad avkastning om än att Världen låg väldigt nära gränsen för påvisad signifikans. Vidare fann studien ingen signifikant riskjusterad avkastning för bolagen på svarta listan.Slutsats: Studiens resultat kan empiriskt påvisa ett stöd för riskjusterad avkastning förekommer hos sin stocks, om än inte världen som helhet. Om en investerare gjort selektiva investeringar och förhållit sig till sin stocks inom Europa, Asien eller alkoholbranschen har denne fått en överavkastning givet den undersökta tidsperioden. Vidare kan bolag som hamnar på institutioners svarta listor möjligtvis hamna där eftersom att de är syndfulla men även underpresterande gentemot sina branschkollegor som bedriver liknande verksamheter men inte har svartlistats.

Sustainability is a common term in media and aims to take care of your own needs without compromising for future generations. ESG (environmental, social and governance) origins from CSR and SRI and is an important term in capital markets because of a new EU-directive was introduced in 2017.   The aim of this event study is to determine if the release of ESG-news have a significant impact on stock returns on companies listed on OMX30. This study includes news that were released from the year 2010 to April 2019 on the Swedish market OMX30. To test the hypothesis of this study, 199 news were selected, and the abnormal return was calculated on the event day.   The result of the hypothesis testing shows that only the environmental pillar shows a significant positive connection with return, while the social- and governance pillar does not. This study concludes that investors react strongly to negative ESG-news, and less positive to positive ESG-news. It can also be concluded that environmental news are what investors care most about.   Limitations of this study is that the selection of news was considered relatively small compared to earlier studies. If companies want to satisfy their stakeholders, extra focus should be addressed to these areas. The implication of this study is that investor care more about the environmental pillar then the other two pillars. / Hållbarhet är ett vanligt förekommande ord som syftar till att ta vara på egna behov utan att kompromissa för framtida generationer. ESG är ett viktigt begrepp inom hållbarhet och står för miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Begreppet har sin uppkomst ur CSR och SRI och är väldigt aktuell på kapitalmarknaden för att ett nytt EU-direktiv trädde i kraft 2017.   Syftet med denna studie var att genom en eventstudie studera om offentliggörandet av ESG-nyheter har en signifikant påverkan på avkastningen hos företag listade på OMX30, samt om reaktioner vid offentliggörandet av ESG-nyheter skapar en över- eller underavkastning för företagen. För undersökningen användes 199 nyheter som offentliggjordes mellan år 2010 till april 2019 på den svenska marknaden (OMX30) och den abnormala avkastningen vid eventdagen.   Resultatet av hypotesprövningen visar att det enbart är miljöpelaren som har ett signifikant positivt samband på avkastningen då investerare reagerar mer på miljönyheter än vad de gör för den andra typen av nyheter. Slutsatsen av analysen visar att investerare reagerar stark negativt till negativa ESG-nyheter och svagt positivt till positiva. För företag innebär detta att ett extra fokus bör ligga på att implementera ESG i verksamheten, framförallt miljöarbete, för att belåtna sina intressenter.   Begränsningar av studien är urvalet av nyheter som anses vara relativt litet mot tidigare studier och för fortsätta studier rekommenderar vi att göra undersökningen på ett större urval för att få ett mer precist resultat.

Ersättningar och så kallade incitamentsprogram till verkställande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremål för en offentlig debatt. Åsikterna om behållningen av incitamentsprogram går isär. Ett argument som ofta används på bolagsstämmor för att få aktieägare att godkänna bonusprogram är att dessa i slutändan kommer att gynna dem genom att de får en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det då i att bolag som lockar med bonusprogram får sina anställda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bättre än konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats är att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling utifrån specifika nyckeltal ser ut för att därigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det.Med värdeutveckling avses omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrån ett positivistiskt förhållningssätt och ett analytiskt perspektiv. Under tidsperioden 1999-2007 har 50 bolag studerats, varav 26 bolag under nioårsperioden i princip alltid haft aktierelaterade incitamentsprogram och 24 bolag i princip aldrig haft det. Medelvärden har beräknats för respektive bolagsgrupps omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital och har därefter ställts mot varandra i diagram.Kontentan av gjord undersökning är att det inte finns några tydliga samband mellan bolag med aktierelaterade incitamentsprogram, bolag utan sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling sett till omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital. Efter att ha utfört 18 hypotesprövningar har den inledningsvis ställda hypotesen förkastats. Genomförd studie visar därmed att företag som har aktierelaterade incitamentsprogram inte har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det. / Uppsatsnivå: D

<p>Studien ämnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder använder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser även att genomföra en jämförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förståelse för hur CFDs kan användas som instrument och vilka strategier som är mest lämpade beroende på mål och riskpreferenser.</p><p>Studien är byggd på det deduktiva synsättet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod används varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hämtats från flertalet källor där både artiklar, böcker och Internet har använts.</p><p>De strategier som användes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna använde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna på lågt utbud av underliggande varor samt bristande likviditet. Anledningen till varför de använde futures var de låga transaktionskostnaderna, stora utbudet av underliggande varor samt den höga likviditeten.</p>

<p>Det finns idag en mängd olika former utav sparande, från att förvara pengarna i madrassen till att använda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. Något som blivit mycket populärt de senaste tre årtionden är att spara i fonder, och står idag för nästan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget är aktiefonder och består, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet växte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder. Denna typ av fonder fick snabbt fotfäste i USA, men den första svenska hedgefonden i sitt slag introducerades inte förrän 1996 vilket blev startskottet på en blomstrande hedgefondmarknad. Statistik från fondspararnas förening visar att hedgefonder idag är det investeringsalternativ som ökar snabbast och intresset har tilltagit lavinartat de senaste åren. Då syftet med en hedgefond är att generera en god avkastning oavsett konjunktur eller börsklimat är det rimligt att förvänta sig att denna typ av fonder kommer fortsätta växa. Detta inte minst med tanke på den senaste tidens börsutveckling. Begreppet hedgefonder är något komplicerat. Det finns idag inga regleringar för vad en hedgefond skall innehålla utan begreppet inkluderar en rad olika investeringsstrategier. Det var just detta som vi ansåg vara intressant, vilket lade grund för vår problemformulering som lyder: ”<em>Skiljer sig avkastningen mellan hedgefonder beroende på vilken investeringsstrategi som används och hur presterar hedgefonderna inom de olika strategierna i förhållande till marknadsindex?”</em> Vårt syfte med studien är således att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och dess avkastningsmönster.</p><p>Vi har i vår uppsats valt att praktisera en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssätt; då vi kommer att ta ansats i inom teorin för att göra observationer, för att sedan analysera och relevanspröva dessa observationer. Vi har en positivistisk syn på kunskap där vi empiriskt vill bekräfta och verifiera. Den teoretiska referensramen består främst av en förklaring av de olika investeringsstrategierna, samt ett antal olika statistiska modeller som behövs för att undersöka trovärdigheten i urvalet. Databearbetningen av rådata har uteslutande skett i Excel samt SPSS, där rådatamaterialet tillhandahållits av MoneyMate.</p><p>De slutsatser vi kommit fram till är att de marknadsberoende och opportunistiska hedgefonderna har samma typ av avkastningsmönster, dvs. det går ej att skilja dessa åt när det gäller avkastningsmönstret. Vi kan ej dra några egentliga slutsatser kring de marknadsoberoende hedgefonderna då urvalet var för litet.</p><p> </p>

<p>Bakgrund: Korrelation beskriver hur två tillgångar samvarierar med avseende på storlek och riktning. Tidigare forskning visar att korrelationer mellan aktiemarknader haft en uppåtgående trend under slutet av 1900-talet i och med den globalisering som skett, där kapital lättare kunnat flyttas mellan marknader. Detta är oroväckande eftersom investerare behöver låga korrelationer för att kunna diversifiera sina innehav. Det motsatta har även visat sig, där enskilda länder som Sverige år 1992 upplevde en bankkris och därmed var ensam med att ha drastiskt fallande avkastning och korrelation.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns ett samband mellan aktiemarknaders korrelationsavvikelser och landsspecifika kriser. Studien avser också att, utifrån ett portföljteoretiskt perspektiv, undersöka och analysera relationen mellan korrelationsavvikelser och aktieavkastning.</p><p>Metod: Uppsatsens metodansats är tvådelad, där fokus ligger på kvantitativa undersökningar av uppsatsens olika frågeställningar. Vissa frågor undersöks även kvalitativt för att få en bredd i studien och tydligare slutsatser.</p><p>Slutsatser: Studien kommer fram till att nedåtgående avvikande korrelation i vissa fall medför avtagande avkastning, men inga försök görs till att kvantifiera denna avtagande avkastning. Studien kommer även fram till att landskriser har en tydlig påverkan på korrelation gentemot världsindex, genom att den tillfälligt blir nedåtgående. Påverkan är tydligast för länder med en annars stabil trend, vilket kännetecknar de utvecklade marknaderna.</p>

<p>Aktier var utan tvekan 1900-talets bästa sparform. En stor del i detta hade dock de kraftiga uppgångarna på aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Dessa decennier var i särklass de två bästa årtiondena på den svenska aktiemarknaden under 1900-talet. Utvecklingen på den reala sidan av ekonomin uppvisade inte alls samma imponerande utveckling som den på aktiemarknaden. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara den kraftiga börsuppgången som ägde rum i Sverige under 1980- och 1990-talen. Uppsatsen har även i syfte att öka förståelsen för aktiemarknaden som annars allmänt sett brukar uppfattas som något svårbegriplig. Det finns flera olika orsaker till den enorma utvecklingen på den svenska aktiemarknaden under 1980- och 1990-talen. Den främsta orsaken var att intresset för svenska aktier ökade enormt under perioden, både från inhemska och utländska investerare och stora mängder kapital strömmade till börsen. Även kapitalandelen i BNP ökade under framför allt 1980-talet vilket för gynnsamt för kursutvecklingen. De svenska exportföretagen uppvisade en mycket hög lönsamhet under perioden vilket ytterligare drev upp aktiekurserna, framför allt på grund av den amerikanska ekonomins starka tillväxt. Även snedfördelningen av generalindex med ett fåtal företag i dominerande ställning bidrog till börsuppgången. Även vissa psykologiska faktorer inverkade positivt på utvecklingen på aktiemarknaden, framför allt i slutet av 1990-talet. Den höga värderingen i slutet av 1990-talet berodde på en kombination av lägre avkastningskrav och en tro om högre framtida vinsttillväxt.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>TITLE The investors guide to hedge fund strategies – A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market.</p><p>COURSE Bachelor Thesis in Finance </p><p>KEYWORDS Hedge funds, Hedge fund strategies, Swedish </p><p>hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted return</p><p>The Thesis</p><p>Investor’s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them. </p><p>To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire. The hedge funds have been categorized after selected strategy. Furthermore a comparison between the strategies, as well as towards an independent market index has been made, using different measures of risk. </p><p>The thesis show that all strategies generate less return compared to the stock-related index OMXS, on the other hand the strategies shows a lower level of risk. Fund – of – funds have the best average return and risk-adjusted return, while Multi-strategy have the lowest risk. Macro is the only strategy who achieved quarterly absolute return.</p>