<p>ABSTRACT</p><p>TITLE The investors guide to hedge fund strategies – A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market.</p><p>COURSE Bachelor Thesis in Finance </p><p>KEYWORDS Hedge funds, Hedge fund strategies, Swedish </p><p>hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted return</p><p>The Thesis</p><p>Investor’s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them. </p><p>To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire. The hedge funds have been categorized after selected strategy. Furthermore a comparison between the strategies, as well as towards an independent market index has been made, using different measures of risk. </p><p>The thesis show that all strategies generate less return compared to the stock-related index OMXS, on the other hand the strategies shows a lower level of risk. Fund – of – funds have the best average return and risk-adjusted return, while Multi-strategy have the lowest risk. Macro is the only strategy who achieved quarterly absolute return.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel: Företagsförvärv</p><p>Seminariedatum: 2009-07-03</p><p>Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTS</p><p>Författare: Jesper Bäckmark Filipsson </p><p> André Henryson </p><p>Handledare: Bengt Kjellgren</p><p>Fem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globalisering</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv.</p><p>Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat.</p><p>Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. </p><p>Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen. Uppköpsföretagens q-värden såg vi också ett samband med likaså såg vi skillnad på inhemska och internationella förvärv. Men endast den första variabeln var signifikant skild från noll.</p>

No description available.

<p>Att ha ett sparande är ett kännetecken för en god och disciplinerad privatekonomi, där individen ger sig själv möjlighet att bestämma över hur och när den vill använda sina pengar. Aktier är den sparform som historiskt sett har resulterat i högst avkastning, men det är även en sparform som är förknippad med hög risk och volatilitet. Den historiskt överlägsna avkastningen har resulterat i att aktieandelen i den svenska befolkningens sparande har ökat avsevärt och idag uppskattas det att cirka 80 procent av det svenska folket, direkt eller indirekt, sparar i aktier. Det stora intresset för aktier har medfört att en akties avkastning är ett utav de mest frekvent förekommande områdena för studier inom ämnet finansiering.</p><p>Intresset kring en akties avkastning grundar sig bland annat i teorin om den effektiva markandshypotesen. Enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen så ska all tillgänglig och relevant information om ett företag avspeglas i kursen på den finansiella tillgången. Ny kurspåverkande information ska snabbt och korrekt inkorporeras i priset på ett värdepapper, vilket i princip betyder att det inte ska gå att läsa informationen i tidningen dagen efter och då agera på den och tjäna pengar. Om detta stämmer så skulle det vara omöjligt att göra systematiska övervinster genom att analysera historiska aktiekurser och publicerad information om ett börsföretag.</p><p>Huvudsyftet med vår uppsats är att bidra med ytterliggare forskning kring huruvida aktiemarknaden är effektiv enligt den halvstarka graden. Detta gör vi genom att undersöka om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning innan och/eller efter offentliggörandet av en förändring av ett företags ordinarie utdelning. Som en del av denna studie så har vi även som syfte att säkerställa om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning den dagen då förändring av företagets ordinarie utdelning offentliggjordes.</p><p>Uppsatsens struktur kännetecknas av att det är en förklarande studie som vi har angripit med en deduktiv ansats och där datainsamlingen till stor del har skett genom att nyttja den kvantitativa metoden. Att valet föll på ovanstående metoder beror på att de överensstämmer med vårt syfte och förenklar besvarandet av vår problemställning. Vi efterforskar sambandet mellan en förändring i den ordinarie utdelningen och aktiekursens riktning. Tonvikten ligger således i att analysera den specifika ekonomiska händelsen med hjälp av statistiska metoder, där huvudmålet är att ägna oss åt hypotesprövning genom att utgå från den befintliga teorin. Därefter är målet att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser och således antingen acceptera eller förkasta våra hypoteser på olika signifikansnivåer. Dessa slutsatser kommer slutligen att presenteras med hjälp av diagram och tabeller.</p><p>De teorier vi har utgått från i uppsatsen består av teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorin om vilken effekt en förändring av ett företags ordinarie utdelning har på aktiekursen. Vi kommer även att gå igenom en del finansiell och statistisk teori för att läsaren i så hög grad som möjlig ska kunna tillgodose sig innehållet i uppsatsen.</p><p>Efter att vi har analyserat de empiriska resultaten kan vi dra slutsatsen att en förändring av ett företags ordinarie utdelning ger upphov till en signifikant onormal avkastning i samband med offentliggörandet. Vidare kan vi konstatera att våra resultat tyder på att Stockholmsbörsen är effektiv enligt den halvstarka graden vid offentliggörandet av denna kurspåverkande händelse.</p>

<p>The main purpose of the essay was to evaluate whether investments in index-linked bonds were suitable investments for smaller investors on the international finance market. To determine whether the index-linked bonds are good investments, the variables yield, cost and risk were used to measure the index-linked bonds against investments in stocks and funds. The reason for the interest in this subject is that investments in index-linked bonds have grown furiously the last few years. With the growth of the investments the criticism of index-linked bonds has also grown stronger. The critics’ main point is the cost of the product, and they imply that investors can create their own index-linked bond and thereby avoid the bank fees.</p><p>This study used a quantitative approach, because all the data of yield, cost and risk consist of numbers. The method used is the abductive method, which means that the examination has the starting point in the results which is linked to a theory.</p><p>Data has been gathered concerning the index-linked bonds from the four biggest banks in Sweden; Nordea, SEB, Handelsbanken and Swedbank. The variables used are yield and cost. The results have been compared with the results of funds and indices on a related market to measure the performance of the index-linked bonds. These results have been analysed to evaluate and to conclude whether the index-linked bonds are good investments or not.</p><p>The results from the examination showed that the index-linked bonds gave a higher average yield than both stocks and funds. This is to some extent explained by the limited risk of loss the investor faces with index-linked bonds, as an effect of the capital protection that the index-linked bond provides. On an upturning market however, the results show that stocks and funds in a majority of these cases gave higher yields than the index-linked bonds. The result of the cost comparison shows that there is not too much of a difference. The biggest difference is that the cost of the funds depend on how the funds develop.</p><p>To build an own index-linked bond is not as easy as the critics imply. It is expensive for a smaller investor to buy the different parts of the index-linked bond and it requires knowledge about the specific markets.</p>

<p>Det stora allmänna intresset för att spara i fonder är stort i Sverige. Detta har bidragit till att mer pengar kommit in på marknaden och många fonder växt sig större.</p><p>Tidningarna skriver att det gått bäst för små, oberoende fondförvaltare som gång på gång slagit storbankerna i undersökningar om vilka fonder som lyckats slå index och som ger bäst avkastning.</p><p>Tidigare studier som gjorts om fondstorlekens betydelse för dess prestation visar en effektivitetsförlust på ett väldigt tidigt stadium då fonden växer sig större. Detta på grund av att små fonder kan vara mer flexibla än stora fonder.</p><p>Syftet med uppsatsen är att jämföra aktiefonder med varandra och se om storleken på fonden har betydelse för dess prestation. En undersökning genomförs för att se om små fonder ger bättre avkastning än stora fonder.</p><p>För undersökningen har data valts att insamlas från alla Sverigefonder på den svenska marknaden som funnits sedan 2002 fram till år 2006. En storleksindelning av fonderna har skett för att utgöra uppsatsens beräkningsunderlag. Uträkning av fondernas medelvärde och standardavvikelse har utförts för att få fram vilka fonder som ger bäst avkastning samt för att se hur avkastningen varierar. För att urskilja om samband finns mellan fondstorlek och avkastning har även korrelationskoefficienten beräknats. Tre intervjuer med olika fondbolag har genomförts för att komplettera resultatet av beräkningarna.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att stora fonder presterar bättre än små fonder. De stora fonderna har en positiv korrelation mellan avkastning och fondstorlek som kom att vara starkare ju större fonden blev. Undersökningen som genomfördes för att se om små fonder ger bättre avkastning än stora fonder visade det motsatta då flertalet av de fonder som gått sämst var små. Däremot kunde inget samband mellan fondstorlek och prestation styrkas då korrelationen var allt för låg.</p><p>Storleken är viktig att ta hänsyn till i en fonds förvaltning men är inte avgörande för avkastningen. Det är inte fondstorleken i sig som har betydelse för fondens prestation utan den strategi som används.</p>

<p>Inledning</p><p>Fondsparande är idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjärde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner står för ca 80 procent av denna.</p><p>Problemområde</p><p>Fondförmögenheten är det totala värdet av fondens tillgångar och likvida medel. När fondförmögenheten ökar kan detta innebära att fondens tidigare investeringsstrategier inte längre fungerar på grund av prispåverkan på de aktier som köps och säljs. Detta kan ha negativ inverkan på fondens avkastning.</p><p>Syfte</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och små fonder skiljer sig med avseende på förvaltningsavgift och risk.</p><p>Metod</p><p>Huvudsakligen har vi utgått ifrån en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet. Sammanlagt har 30 fonder valts ut för studien. Fonddata har hämtats från Morningstars fondregister. Data har sedan bearbetats med hjälp av Excel och Minitab.</p><p>Empiri och analys</p><p>Resultatet visade att små fonder i genomsnitt har en högre avkastning än stora fonder. I genomsnitt var standardavvikelse och förvaltningsavgifter också högre för de små fonderna. Avkastningen visade sig ha ett signifikant negativt samband med fondförmögenheten inom gruppen med stora fonder, men inte i gruppen med små fonder. Vi fann även ett signifikant negativt samband mellan fondförmögenhet och standardavvikelse. Vid regressioner av riskjusterade avkastningar, i form av sharpekvot och alfa, fann vi inga signifikanta samband med fondförmögenhet.</p>

<p>The goal of this study is to examine how the market reacts when information about the exchange of a CEO becomes public. It also examines factors such as gender and whether the departure was voluntary or not, discerning if the market behaves differently concerning any of these aspects.To achieve this, the study was performed using an event study. The selection consisted of 48 companies on the Stockholm Stock Exchange, who had during the years 2005 to 2008 underwent a change in leading management. These units were submitted to hypothesis tests, to determine if an abnormal return was attained during the event window. The tests were performed on the units as a whole, and divided up after gender and whether the departure was voluntary or not.The results of the study show no statistically significant abnormal return caused by the announcement of a CEO exchange. There were however some indications of a deviation when the units were divided between voluntary and involuntary departure, though not strong enough to be considered significant. Not even when the days of the event window were divided and examined separately, did the results show any significant reaction. This can be an indication that the semi‐strong version of the Efficient Market Hypothesis is not at work.</p>

<p><strong>Uppsatsens titel:</strong> Hedgefonder som alternativ investering – Kvantitativ studie av hedgefonders prestationer för perioden 30 september 2003 till 30 september 2008</p><p><strong>Ämne/Kurs:</strong> Företagsekonomi C, kandidatuppsats, inriktning finansiering</p><p><strong>Författare:</strong> Stefano Collén Petralia och Omar Abdirahman</p><p><strong>Handledare:</strong> Åke Bertilsson</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Hedgefonder, riskjusterad avkastning, portföljteori, marknadsportföljen, alternativa investeringar</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur hedgefonders historiska prestationer är i jämförelse med aktiemarknaden, med hänsyn till dess avkastning, risk och dess korrelation med aktiemarknaden. Detta för att se om investerare kan använda hedgefonder som ett komplement i investerarnas marknadsportfölj för att sänka risken och höja den riskjusterade avkastningen.</p><p><strong>Metod:</strong> Uppsatsen bygger på en surveyundersökning som har utgått från sekundärdata i form av de olika undersökta hedgefondernas kurshistorik. Genom att tillämpa olika teorier för att mäta hedgefondernas prestationer har en kvantitativ undersökning genomförts, med utgångspunkt från en deduktiv ansats där ekonomiska teorier har testats mot verkligheten.</p><p><strong>Resultat:</strong> Hedgefondernas betavärden och korrelation med aktiemarknaden visar att det finns ett samband mellan många hedgefonder och aktiemarknaden, dock inget starkt samband. Det går inte att säga att hedgefonderna är helt oberoende av aktiemarknaden, vilket många hedgefonder antyder att de är. Resultaten tyder på att hedgefonderna inte hade en högre avkastning än aktiemarknaden totalt sett och inte heller när aktiemarknaden var i en uppgående trend. Hedgefondernas avkastning var dock bättre än aktiemarknaden när aktiemarknaden var i en nedgående trend. Hedgefondernas risk var lägre än aktiemarknaden och genom att kombinera de olika hedgefonderna gick det att sänka risken ytterligare. Att enbart investera i enskilda hedgefonder ger inte en bättre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden, enbart när aktiemarknaden är i en nedgående trend. Hedgefonder som grupp kan dock ha högre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden totalt sett under hela undersökningsperioden. Resultaten visar även att hedgefonder som grupp kan vara ett bra komplement till marknadsportföljen för att sänka risken och öka den riskjusterade avkastningen, men att enskilda hedgefonder inte har lika positiv inverkan på portföljen.</p>

<p>Följande arbete undersöker den abnormala avvikelsen på olika företags aktiekurser i samband med respektive VD avgångar. Undersökningen utförs med syfte att hitta möjliga mönster för VD avgångars påverkan på aktiekurser, där dagen för ett pressmeddelande angående en VD avgång nämns som händelsedagen. Den normala avvikelsen utgörs av standardavvikelsen mellan aktiekurs utvecklingen för varje bolag och ett generellt branschindex under ett tio dagars händelsefönster. Den abnormala avvikelsen framförs i att forma av skillnaden mellan den normala avvikelsen och standard avvikelsen för samma variabler under händelsedagen. Undersökningen delar upp de observerade företagen i två kategorier i avgränsnings syfte, dessa två typer framförs som <em>Typ av Avgång</em> samt<em> </em>bransch.<em> </em>De två undersökta typerna utgör analysobjekt som författarna analyserar utifrån välkända markandsteorier, dessa är <em>Den effektiva marknadshypotesen </em>respektive<em> Agentteorin.</em> Dessutom används tidigare forskning som jämförelseobjekt. Undersökningens resultat visar inga tydliga mönster mellan olika branschers abnormala avvikelse med händelsedagen däremot nämner författarna intressanta aspekter gällande typ av avgång. I slutdiskussionen lyser författarna upp olika potentiella orsaker till resultatet samtidigt som den ger förslag för vidare forskning.</p><p> </p>