Bakgrund: Korrelation beskriver hur två tillgångar samvarierar med avseende på storlek och riktning. Tidigare forskning visar att korrelationer mellan aktiemarknader haft en uppåtgående trend under slutet av 1900-talet i och med den globalisering som skett, där kapital lättare kunnat flyttas mellan marknader. Detta är oroväckande eftersom investerare behöver låga korrelationer för att kunna diversifiera sina innehav. Det motsatta har även visat sig, där enskilda länder som Sverige år 1992 upplevde en bankkris och därmed var ensam med att ha drastiskt fallande avkastning och korrelation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns ett samband mellan aktiemarknaders korrelationsavvikelser och landsspecifika kriser. Studien avser också att, utifrån ett portföljteoretiskt perspektiv, undersöka och analysera relationen mellan korrelationsavvikelser och aktieavkastning. Metod: Uppsatsens metodansats är tvådelad, där fokus ligger på kvantitativa undersökningar av uppsatsens olika frågeställningar. Vissa frågor undersöks även kvalitativt för att få en bredd i studien och tydligare slutsatser. Slutsatser: Studien kommer fram till att nedåtgående avvikande korrelation i vissa fall medför avtagande avkastning, men inga försök görs till att kvantifiera denna avtagande avkastning. Studien kommer även fram till att landskriser har en tydlig påverkan på korrelation gentemot världsindex, genom att den tillfälligt blir nedåtgående. Påverkan är tydligast för länder med en annars stabil trend, vilket kännetecknar de utvecklade marknaderna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna. Detta har använts för att beräkna Sharpekvoten för varje fond för att med detta mått kunna jämföra dess prestationer. Resultatet vi kom fram till är att aktiefonderna och blandfonderna har högst Sharpevärde hos varje förvaltare. Detta leder till att dessa är bra placeringar främst på lång sikt. Slutsatsen som kan dras är att valet av pensionsfond är beroende av vilken risk man vill ta. Aktiefonder och blandfonder har högre risk men ger bättre avkastning medan räntefonderna är stabila placeringar på kort som lång sikt. Men i gengälld ger de en låg avkastning. / The purpose of this paper is to investigate how Swedish pension funds performed during the period 2005-01-01 to 2009-12-07. We want to investigate this when there is large transfers of pension capital in the coming period in the Swedish pension system. The survey contains a sample of 25 Swedish pension funds in seven of the major Swedish pension companies. Four fund types are used in the Survey: An equity fund, a balanced fund, and two different interest funds. Based on historical data, we have calculated the return and risk for the current period of Funds. This was used to calculate the Sharpe ratio for each fund for this measure to compare its performance. The result we reached is that equity funds and balanced funds has the highest Sharpe ratio of each company. The result is that these funds are good investments, primarily in longterm. The conclusion to be drawn is that the choice of pension funds depends on what risk you are willing to take. Equity funds and balanced funds have higher risk but gives better returns, while interest funds are stable placements for short and long term. But instead they give a low return.

Denna studie undersöker hur förvärvande företags långsiktiga aktieavkastning påverkas av att förvärva andra företag. Vilket betalningsmedel som används vid förvärvet och storleken på det förvärvande företaget är faktorer vars inverkan på avkastningen efter förvärv testas. I studiepopulationen ingår 20 förvärv som genomförts under åren 1999-2005. Genom en kvantitativ undersökningsmetod insamlas data för aktieavkastning för dessa 20 företag och förväntad avkastning skattas med hjälp av Fama-Frenchs trefaktormodell. Därefter genomförs statistiska hypotestest som jämför förväntad avkastning med faktisk avkastning för den månad som infaller två år efter att förvärvet genomförts. Resultaten tyder på att företagen ger en lägre genomsnittlig avkastning än den förväntade, men dessa resultat har inte kunnat beläggas med statistisk signifikans. / This study examines how stock returns of acquiring firms are affected by the acquiring of other firms. The means of payment and the size of the acquiring firm are elements whose impacts on stock returns are studied. Included in the study population are 20 mergers and acquisitions that took place during the years of 1999-2005. Using a quantitative research method, the author collects stock returns for the included firms and expected stock returns are estimated using the Fama-French Three Factor Model. Subsequently, statistical hypothesis tests are performed that compare expected returns to actual returns for the particular month occurring two years after each acquisition has been implemented. The results indicate that the firms on average generate lower actual returns than expected returns. However, these results have not been found statistically significant.

Uppsatsen syfte är att undersöka om fastighetsaktier är en säker investering eller inte samt kan det vara ett alternativt sparande, istället för statsobligationer när en säker långsiktig investering efterfrågas. För att avgöra om fastighetsaktierna är säkra aktier används marknadsportföljen som referens på vad som ska anses vara en säker aktie. Genom att använda CAPM ansatsen kunde tillgångarna jämföras åt. Resultaten från analysen tyder på att det inte går att säga att fastighetsaktierna är säkrare än marknadsportföljen samt att de inte tycks vara ett bättre alternativ än statsobligationer på långsikt.

Uppsatsens syfte är att studera om chansen till högre avkastning i Sverigefonder är värd den högre risken som Sverigefonder har i förhållande till globalfonder. Metoden för detta förhållande bygger på beräkningar av Sharpe- och Treynorkvot, vilka visar förhållandet mellan avkastning och risk. Studien behandlar fonder inom kategorierna Sverigefonder och globalfonder som är utdelande och har ett samlat fondkapital på 1000 miljoner SEK eller mer. Fondernas avkastning och risk är studerade under perioden april 2003 till april 2006. Renodlade PPM- fonder och pensionsfonder har uteslutits ur studien. Fondernas avkastning, betavärden och standardavvikelse har beräknats och ställts i relation till den svenska marknadens indexutveckling. Den teoretiska basen för denna studie återfinns i Markowitz portföljteori, vilken behandlar vikten av diversifiering. Resultatet av studien visar att Sverigefonderna under den studerade perioden har haft högre Sharpe- och Treynorkvot än globalfonderna. Slutsatsen som kan dras av studien är att under den studerade perioden var det mer fördelaktigt att investera i Sverigefonder. Den högre risken som en investering i Sverigefonder innebär har således generat en högre avkastning och investeraren har fått betalt för den högre risk som investeraren tagit.

Den vanligaste sparformen idag är att placera i fonder. Unikt för Sverige är den höga andelen hushåll som sparar i fonder. Hushållen står för cirka 80 procent av fondförmögenheten. Sverige innehar världsrekord i fondsparande och fondsparandet i Sverige är väl utbrett. De flesta av spararna vänder sig till sin bank när de vill spara. Tanken med vår uppsats är att ge en bred och genomgående insyn i vad ett fondsparande innebär och ge läsaren den förståelse som krävs för att föra ett aktivt fondsparande. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken av storbankerna som har lyckats bäst som fondförvaltare samt om avkastningens storlek är beroende av vilken bank man väljer. Fokuseringen kommer att ligga på de fyra storbankerna; Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, eftersom merparten av svenska folket har sina sparade pengar där. Undersökningen har begränsats till en femårsperiod mellan åren 2001-2005. För att få fram de fonder som vår undersökning baseras på har vi valt att ta fram fonder från varje bank utifrån Morningstars kategorisystem, en fond per kategori, som är jämförbara med varandra. Därefter har vi jämfört fondernas avkastning med varandra samt med representativt marknadsindex. Våra beräkningar visar vilka fonder som gått bäst totalt sett, år för år och genomsnittlig avkastning. Fondernas avkastning, samt även beräkningar gjorda med hänsyn tagen till fondens risk, jämförs med marknadsindex. De riskmått vi beräknat är variansen, standardavvikelsen, beta, Sharpekvoten och Jensens-alfa. Resultatet av våra beräkningar visar att samtliga banker hade svårt att slå jämförelseindex. Endast en av de utvalda fonderna gav en högre avkastning än index. Totalt sett hamnade den bank som lyckats bäst i undersökningen mer än 50 procent efter index. Resultatet visade att avkastningen man får skiljer sig åt beroende på val av bank. SEB:s fondportfölj gav den bästa avkastningen och Handelsbanken den sämsta. På andra plats kom Nordea och trea blev Swedbank. Vår undersökning visade stora skillnader i avkastningen mellan storbankerna, det skiljde nästan 50 procent mellan den bästa och den sämsta banken.

The main purpose of the essay was to evaluate whether investments in index-linked bonds were suitable investments for smaller investors on the international finance market. To determine whether the index-linked bonds are good investments, the variables yield, cost and risk were used to measure the index-linked bonds against investments in stocks and funds. The reason for the interest in this subject is that investments in index-linked bonds have grown furiously the last few years. With the growth of the investments the criticism of index-linked bonds has also grown stronger. The critics’ main point is the cost of the product, and they imply that investors can create their own index-linked bond and thereby avoid the bank fees. This study used a quantitative approach, because all the data of yield, cost and risk consist of numbers. The method used is the abductive method, which means that the examination has the starting point in the results which is linked to a theory. Data has been gathered concerning the index-linked bonds from the four biggest banks in Sweden; Nordea, SEB, Handelsbanken and Swedbank. The variables used are yield and cost. The results have been compared with the results of funds and indices on a related market to measure the performance of the index-linked bonds. These results have been analysed to evaluate and to conclude whether the index-linked bonds are good investments or not. The results from the examination showed that the index-linked bonds gave a higher average yield than both stocks and funds. This is to some extent explained by the limited risk of loss the investor faces with index-linked bonds, as an effect of the capital protection that the index-linked bond provides. On an upturning market however, the results show that stocks and funds in a majority of these cases gave higher yields than the index-linked bonds. The result of the cost comparison shows that there is not too much of a difference. The biggest difference is that the cost of the funds depend on how the funds develop. To build an own index-linked bond is not as easy as the critics imply. It is expensive for a smaller investor to buy the different parts of the index-linked bond and it requires knowledge about the specific markets.

Att ha ett sparande är ett kännetecken för en god och disciplinerad privatekonomi, där individen ger sig själv möjlighet att bestämma över hur och när den vill använda sina pengar. Aktier är den sparform som historiskt sett har resulterat i högst avkastning, men det är även en sparform som är förknippad med hög risk och volatilitet. Den historiskt överlägsna avkastningen har resulterat i att aktieandelen i den svenska befolkningens sparande har ökat avsevärt och idag uppskattas det att cirka 80 procent av det svenska folket, direkt eller indirekt, sparar i aktier. Det stora intresset för aktier har medfört att en akties avkastning är ett utav de mest frekvent förekommande områdena för studier inom ämnet finansiering. Intresset kring en akties avkastning grundar sig bland annat i teorin om den effektiva markandshypotesen. Enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen så ska all tillgänglig och relevant information om ett företag avspeglas i kursen på den finansiella tillgången. Ny kurspåverkande information ska snabbt och korrekt inkorporeras i priset på ett värdepapper, vilket i princip betyder att det inte ska gå att läsa informationen i tidningen dagen efter och då agera på den och tjäna pengar. Om detta stämmer så skulle det vara omöjligt att göra systematiska övervinster genom att analysera historiska aktiekurser och publicerad information om ett börsföretag. Huvudsyftet med vår uppsats är att bidra med ytterliggare forskning kring huruvida aktiemarknaden är effektiv enligt den halvstarka graden. Detta gör vi genom att undersöka om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning innan och/eller efter offentliggörandet av en förändring av ett företags ordinarie utdelning. Som en del av denna studie så har vi även som syfte att säkerställa om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning den dagen då förändring av företagets ordinarie utdelning offentliggjordes. Uppsatsens struktur kännetecknas av att det är en förklarande studie som vi har angripit med en deduktiv ansats och där datainsamlingen till stor del har skett genom att nyttja den kvantitativa metoden. Att valet föll på ovanstående metoder beror på att de överensstämmer med vårt syfte och förenklar besvarandet av vår problemställning. Vi efterforskar sambandet mellan en förändring i den ordinarie utdelningen och aktiekursens riktning. Tonvikten ligger således i att analysera den specifika ekonomiska händelsen med hjälp av statistiska metoder, där huvudmålet är att ägna oss åt hypotesprövning genom att utgå från den befintliga teorin. Därefter är målet att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser och således antingen acceptera eller förkasta våra hypoteser på olika signifikansnivåer. Dessa slutsatser kommer slutligen att presenteras med hjälp av diagram och tabeller. De teorier vi har utgått från i uppsatsen består av teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorin om vilken effekt en förändring av ett företags ordinarie utdelning har på aktiekursen. Vi kommer även att gå igenom en del finansiell och statistisk teori för att läsaren i så hög grad som möjlig ska kunna tillgodose sig innehållet i uppsatsen. Efter att vi har analyserat de empiriska resultaten kan vi dra slutsatsen att en förändring av ett företags ordinarie utdelning ger upphov till en signifikant onormal avkastning i samband med offentliggörandet. Vidare kan vi konstatera att våra resultat tyder på att Stockholmsbörsen är effektiv enligt den halvstarka graden vid offentliggörandet av denna kurspåverkande händelse.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en eventstudie undersöka om marknaden värderar horisontella och vertikala förvärv olika. Samtliga förvärv som ingår i studien har ägt rum på Stockholmsbörsen under perioden 1996 – 2004. Förvärven klassificeras som horisontella eller vertikala. Efter klassificeringen jämförs de båda gruppernas onormala avkastning relativt varandra samt gentemot Affärsvärldens generalindex. De två mått som har använts för att undersöka om det föreligger någon skillnad i hur marknaden har värderat horisontella och vertikala förvärv är daglig onormal avkastning och kumulativ onormal avkastning. Arbetet visar att marknaden inte har värderat horisontella och vertikala förvärv olika. Däremot finner jag vissa belägg för att ett generellt förvärv uppvisar en positiv onormal avkastning jämfört med marknadens avkastning.

The goal of this study is to examine how the market reacts when information about the exchange of a CEO becomes public. It also examines factors such as gender and whether the departure was voluntary or not, discerning if the market behaves differently concerning any of these aspects.To achieve this, the study was performed using an event study. The selection consisted of 48 companies on the Stockholm Stock Exchange, who had during the years 2005 to 2008 underwent a change in leading management. These units were submitted to hypothesis tests, to determine if an abnormal return was attained during the event window. The tests were performed on the units as a whole, and divided up after gender and whether the departure was voluntary or not.The results of the study show no statistically significant abnormal return caused by the announcement of a CEO exchange. There were however some indications of a deviation when the units were divided between voluntary and involuntary departure, though not strong enough to be considered significant. Not even when the days of the event window were divided and examined separately, did the results show any significant reaction. This can be an indication that the semi‐strong version of the Efficient Market Hypothesis is not at work.