Under den senaste tiden har intresset för hållbarhet lett till emittering och ökad efterfrågan på gröna obligationer. Sverige emitterade sin första gröna statsobligation den 9 september år 2020 i syfte att bidra till att uppnå Sveriges klimatmål. I denna uppsats undersöks avkastningen för den gröna statsobligationen och i synnerhet om det finns någon grön premie för den gröna statsobligationen jämfört med konventionella statsobligationer. Data från totalt 58 konventionella statsobligationer och statsskuldväxlar samt en grön statsobligation används mellan perioden 9 september år 2020 till 11 mars år 2024. Resultaten visar att det finns en positiv grön premie för Riksgäldens gröna statsobligation. Storleken för den gröna premien är estimerad, och uppskattas vara runt 2 till 2,5 baspunkter. Resultatens betydelse diskuteras utifrån utgivares, beslutsfattares och investerares intressen.

Många europeiska länder har under många år präglats av en stigande statsskuld och underskott i budgetbalansen. Detta har lett till att räntor på långa statsobligationer bland länder i Europa, som under början av eurosamarbetet nästan sammanstrålades, återigen börjat spridas mot olika håll. Denna studie har studerat 25 länder i den Europeiska Unionen och deras räntor på långa statsobligationer mellan det första kvartalet 2004 och det tredje kvartalet 2016. Med hjälp av tre olika modeller; en poolad regressionsanalys, en fixed effects model och en mixed effect model, har studien empiriskt undersökt och testat vilken effekt skuldkvoten och budgetbalansen har på långa räntor och om effekterna varierar mellan länder och år. Resultatet överensstämmer med en del tidigare forskning. Det visar på att statsskuld har en positiv effekt på långa räntor, vilket även bevisats i tidigare studier. Effekten av budgetbalans stämmer dock inte alltid överens med tidigare forskning, då modellen med fixed effects inte kan visa en statisitisk signifikant effekt. Resultatet i den tredje modellen indikerar på att det finns en stor variation i effekter mellan länder och år. Dessa skillnader kan bero på många faktorer, till exempel det faktum att nästan 70 procent av länderna i studien inte självständigt kan bedriva penningpolitik. Djupare slutsatser lämnas över till fortsatt forskning.

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka om fastighetsaktier är en säker investering eller inte samt kan det vara ett alternativt sparande, istället för statsobligationer när en säker långsiktig investering efterfrågas. För att avgöra om fastighetsaktierna är säkra aktier används marknadsportföljen som referens på vad som ska anses vara en säker aktie. Genom att använda CAPM ansatsen kunde tillgångarna jämföras åt. Resultaten från analysen tyder på att det inte går att säga att fastighetsaktierna är säkrare än marknadsportföljen samt att de inte tycks vara ett bättre alternativ än statsobligationer på långsikt.</p>

Uppsatsen syfte är att undersöka om fastighetsaktier är en säker investering eller inte samt kan det vara ett alternativt sparande, istället för statsobligationer när en säker långsiktig investering efterfrågas. För att avgöra om fastighetsaktierna är säkra aktier används marknadsportföljen som referens på vad som ska anses vara en säker aktie. Genom att använda CAPM ansatsen kunde tillgångarna jämföras åt. Resultaten från analysen tyder på att det inte går att säga att fastighetsaktierna är säkrare än marknadsportföljen samt att de inte tycks vara ett bättre alternativ än statsobligationer på långsikt.

The inception of the economic and monetary union (EMU) in January 1999 created new conditions for government debt. By eliminating currency exchange rate risk between the member states, the hope was to achieve a more sustainable and integrated government debt market in the euro area. Even though we witnessed relative stability for several years, the financial turmoil starting in 2008 and more so the European government debt crisis starting in late 2009 led to higher and more volatile yield differentials between the member states. This thesis explores the European government bond market to find the fundamental determinants of yield spreads and to see if the impact of these determinants changed since the start of the debt crisis. Financial theory suggests that there are three main fundamental drivers of government bond yields and as such lay the framework for finding the explanatory variables. By using a fixed-effect panel regression model the empirical findings of this study show that credit risk, liquidity risk, risk aversion all play a significant role in explaining yield spreads in the euro area. Furthermore, we find evidence of increasing marginal effects of all explanatory variables except for global risk aversion since the start of the crisis. We also consider the effect of the statement by the ECB President in 2012 where the ECB committed to quantitative easing as an important reason for the decrease in yields and illustrate this by expanding our model. The contribution of this study is centered around the use of longer timeseries data that provides the significant advantage of fully incorporating the European debt crisis which is something that previous studies were lacking. / Införandet av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) i januari 1999 skapade nya villkor för statsskuldmarknaden. Genom att eliminera valutakursrisk mellan medlemsstaterna var förhoppningen att skapa en mer hållbar och integrerad statsskuldmarknad i euroområdet. Trots flera år av relativ stabilitet ledde finanskrisen 2008 och eurokrisen i slutet av 2009 till högre och mer volatila ränteskillnader mellan medlemsstaterna. Denna uppsats undersöker den europeiska obligationsmarknaden för att hitta de grundläggande determinanterna för räntespreads och för att se om effekterna av dessa determinanter har förändrats sedan skuldkrisens början. Genom att använda en “fixed-effects” regressionsmodell visar de empiriska resultaten att kreditrisk, likviditetsrisk, riskaversion spelar en viktig roll för att förklara räntespreads i euroområdet. Vidare finner vi bevis på ökande marginaleffekter för alla determinanter med undantag för global riskaversion sedan krisens början. Vi undersöker också effekten av ECB-Presidentens uttalande 2012 som indikerade en hängivenhet till kvantitativ lättnad som en viktig orsak till fallet i räntespread och illustrerar detta genom att utöka vår modell. Bidraget från denna studie är centrerad kring användandet av längre tidsseriedata som ger den stora fördelen att inkorporera den europeiska skuldkrisen vilket är något som tidigare studier ofta saknat.

Volatility is an important variable in financial markets, risk management and making investment decisions. Different volatility models are beneficial tools to use when predicting future volatility. The purpose of this study is to compare the accuracy of various volatility models, including ARCH, GARCH and extensions of the GARCH framework. The study applies these volatility models to the Swedish and American Fixed Income Market for government bonds. The performance of these models is based on out-of-sample forecasting using different loss functions such as RMSE, MAE and MSE, specifically investigating their ability to forecast future volatility. Daily volatility forecasts from daily bid prices from Swedish and American 2, 5- and 10-year governments bonds will be compared against realized volatility which will act as the proxy for volatility. The result show US government bonds, excluding the US 2 YTM, did not show any significant negative volatility, volatility asymmetry or leverage effects. In overall, the ARCH and GARCH models outperformed E-GARCH and GJR-GARCH except the US 2-year YTM showing negative volatility, asymmetry, and leverage effects and the GJR-GARCH model outperforming the ARCH and GARCH models. / Volatilitet är en viktig variabel på finansmarknaden när det kommer till både riskhantering samt investeringsbeslut. Olika volatilitets modeller är fördelaktiga verktyg när det kommer till att göra prognoser av framtida volatilitet. Syftet med denna studie är att jämföra det olika volatilitetsmodellerna ARCH, GARCH och förlängningar av GARCH-ramverket för att ta reda på vilken av modellerna är den bästa att prognosera framtida volatilitet. Studien kommer tillämpa dessa modeller på den svenska och amerikanska marknaden för statsskuldväxlar. Prestandan för modellerna kommer baseras på out-of-sample prognoser med hjälp av det olika förlustfunktionerna RMSE, MAE och MSE. Förlustfunktionernas används endast till att undersöka deras förmåga till att prognostisera framtida volatilitet. Dagliga volatilitetsprognoser baseras på dagliga budpriser för amerikanska och svenska statsobligationer med 2, 5 och 10 års löptid. Dessa kommer jämföras med verklig volatilitet som agerar som Proxy för volatiliteten. Resultatet tyder på att amerikanska statsobligationer förutom den tvååriga, inte visar signifikant negativ volatilitet, asymmetri i volatilitet samt hävstångseffekt. De tvååriga amerikanska statsobligationerna visar bevis för negativ volatilitet, hävstångseffekt samt asymmetri i volatiliteten. ARCH och GARCH modellerna presterade övergripande sett bäst för både svenska och amerikanska statsobligationer förutom den tvååriga där GJR-GARCH modellen presterade bäst.