Under den senaste tiden har intresset för hållbarhet lett till emittering och ökad efterfrågan på gröna obligationer. Sverige emitterade sin första gröna statsobligation den 9 september år 2020 i syfte att bidra till att uppnå Sveriges klimatmål. I denna uppsats undersöks avkastningen för den gröna statsobligationen och i synnerhet om det finns någon grön premie för den gröna statsobligationen jämfört med konventionella statsobligationer. Data från totalt 58 konventionella statsobligationer och statsskuldväxlar samt en grön statsobligation används mellan perioden 9 september år 2020 till 11 mars år 2024. Resultaten visar att det finns en positiv grön premie för Riksgäldens gröna statsobligation. Storleken för den gröna premien är estimerad, och uppskattas vara runt 2 till 2,5 baspunkter. Resultatens betydelse diskuteras utifrån utgivares, beslutsfattares och investerares intressen.

Fastighetsmarknaden är en högt bidragen faktor till klimatkrisen. Grön finansiering och statliga stödprogram, som det tidigare investeringsstödet och dess miljöbonus, har gjort det förmånligt att producera- och investera i Miljöcertifierade bostadsfastigheter. Vidare finns krav på hållbarhet från bostadsfastighetsaktörernas finansiella investerare. Med andra ord finns det idag en efterfrågan att investera i hållbara fastigheter. En hållbar kvalitetsstämpel som finns är miljöcertifieringar. Rapporten syftar att undersöka hur investerarna resonerar kring en grön premie för nyproducerade bostadsfastigheter med en miljöcertifiering på den svenska marknaden. Med en grön premie syftar rapporten till förmånliga skillnader för bostadsfastigheternas hyresnivåer, drift- och underhållskostnader, direktavkastningskrav samt priserna vid en transaktion. Rapporten kartlägger även den gröna premiens utveckling över tid på den svenska marknaden. En kvalitativ metod används genom en semistrukturerad intervjustudie med respondenter från fem olika aktörer marknaden. Resultatet visar att investerarna på marknaden anser att det finns mervärden med miljöcertifiering, både när det gäller finansiella fördelar samt skillnader för faktorer som bland annat antalet intressenter för en fastighet samt direktavkastningskravet, det sistnämnda är dock väldigt svårt att kvantifiera. Skillnaden i antalet intressenter gör också att grundläggande ekonomisk teori om utbud och efterfrågan används, vilken antyder att det finns en premie för priset då fastigheten är miljöcertifierad. / The real estate market is a highly contributing factor to the climate crisis. Green financing and governmental support programs, such as the previous investment support program and its environmentally based bonuses, have made it advantageous to produce and invest in certified green residential properties. Furthermore, the financial investors demand a higher degree of sustainability. In other words, there is a demand to invest in sustainable real estate. A grade in sustainability is accessed through green certifications. The report aims to examine what the real estate investors think about the existence of a green premium for newly produced residential properties with a green certification on the Swedish market. A green premium is considered throughout the report as favorable differences in the property rent levels, operating and maintenance costs, yield and transaction prices. The report also maps the development of the green premium in the Swedish market over time. A qualitative method is used through a semi-structured interview study with respondents from five different actors on the real estate market. The results show that real estate investors believe that there is value premium associated with a green certification, both in terms of financial benefits and favorable differences regarding factors such as the number of potential buyers and yield, though the latter is very difficult to quantify. The differences in the number of potential buyers resulted in further usage of the basic economic theory of supply and demand, which suggests that there is a premium for the transaction prices in case of the property being certified green.

The construction and real estate industry accounts for a large share of the global energy consumption. Thus, an onerous responsibility is resting on the shoulders of the property owners and developers to alleviate the emissions derived from the real estate sector. With the escalating necessity for undertaking measures aimed at averting additional negative impact on the climate, a rising level of engagement from governmental as well as private stakeholders emerges. As a consequence of the negative development in the sector, and with tenants willing to pay rentalpremiums to be seated in premises in buildings certified as green, the issuance of green certifications have surged. The purpose of this study is to examine whether the distance from the city center has an impact on the green sales premiums for commercial office properties on the Swedish property market, to be able to compose more accurate calculations of green investments. This is investigated ona national level, as well as for cities exceeding 200,000 inhabitants. The study is a quantitative study which uses hedonic regression models to answer the research questions. The data used is collected through a transaction database provided by Cushman & Wakefield Sweden, with additional data from Sweden Green Building Council and Statistics Sweden, among others. The results conclude an incremental green premium of 14.80% at the 1 km mark from the city center for the country level data set, and 31.92% for the larger cities, at the 10%, respective 1% level of significance. However, some coefficients are inconsistent and the author highlights potential deficiencies within the course of action. / Bygg- och fastighetssektorn står idag för en stor del av den globala energiförbrukningen. Därmed vilar ett tungt ansvar på fastighetsutvecklare, förvaltare och andra aktörer i branschen för att minska utsläppen från fastighetssektorn. Med det ökande behovet av att vidta åtgärder för att undvika ytterligare negativ påverkan på klimatet, har även engagemanget från både offentliga och privata aktörer tilltagit. Som en konsekvens av den negativa utvecklingen inom sektorn och att hyresgäster är villiga att betala en premie för att husera i byggnader som är miljöcertifierade, har utfärdandet av gröna certifikat ökat markant. Syftet med denna studie är att undersöka om avståndet från centrum har en inverkan på den gröna försäljningspremien för kommersiella kontorsfastigheter på den svenska fastighetsmarknaden, för att kunna göra mer exakta investeringskalkyler gällande investeringar i miljöcertifierade fastigheter. Detta undersöks på dels nationell nivå, och dels för städer med över 200 000 invånare. Studien är en kvantitativ studie som använder hedoniska regressionsmodeller för att besvara forskningsfrågorna. Dataseten komponeras med hjälp av en transaktionsdatabas som tillhandahålls av Cushman & Wakefield Sweden, tillsammans med ytterligare data från bl.a. Sweden Green Building Council och Statistiska centralbyrån. Resultatet indikerar en ökande grön premie om 14,80% vid 1 km från stadens centrum för datasetet på nationell nivå, och 31,92% för de större städerna, vid 10% respektive 1% signifikansnivå. Vissa koefficienter är dock inkonsekventa och författaren lyfter fram potentiella brister i handlingsförloppet.

The primary objective of the thesis is to investigate whether there exists a price premium for LEED-certified buildings in Sweden's commercial property market. Furthermore, the thesis investigates the inflation-hedging potential of commercial real estate in Sweden, aiming to determine if LEED-certified buildings are a more effective hedge against inflation. The thesis aims to contribute to the existing body of knowledge on ESG and sustainability practices, offering valuable insights to investors, occupiers, and other stakeholders to make more informed decisions. To determine these relationships, the thesis employed a quantitative approach and constructed four hedonic regression models in R-Studio. One model examines the price premiums of LEED-certified buildings, while the other model focuses on the price growth of these buildings in relation to inflation. Transactional data was obtained from Cushman & Wakefield Sweden, consisting of 412 observations ranging from the second quarter of 2013 to the first quarter of 2024. Data has been collected from various sources, including MSCI Property Intel, the U.S. Green Building Council, and the SCB Statistical Database. According to the results, there is a significant price premium of 40.1% for LEED-certified buildings in Sweden's commercial property market. In addition, buildings with a Platinum-level command a price premium of 103%, while those with a Silver-level carry a price premium of 80%. Buildings with a Gold-level did not demonstrate any statistical significance. Additionally, the findings indicate that LEED-certified buildings outperform non-certified ones in terms of price growth during inflationary periods, at 5.8% per 1% increase in CPIF. The latter is more in line with the CPIF, indicating that LEED-certified buildings may serve as a more efficient inflation hedge in Sweden's commercial property market. The results suggest that the null hypothesis for both models can be rejected and the alternative hypothesis can be accepted. / Det primära syftet med avhandlingen är att undersöka om det finns en prispremie för LEED-certifierade byggnader på den svenska kommersiella fastighetsmarknaden. Dessutom undersöker avhandlingen inflationssäkringspotentialen hos kommersiella fastigheter i Sverige, med målet att avgöra om LEED-certifierade byggnader är ett effektivare skydd mot inflation. Avhandlingen syftar till att bidra till den befintliga kunskapen om ESG och hållbarhet praxis, vilket ger värdefulla insikter till investerare, ockupanter och andra intressenter för att fatta mer informerade beslut. För att fastställa dessa relationer använde avhandlingen ett kvantitativt tillvägagångssätt och konstruerade fyra hedoniska regressionsmodeller i R-Studio. En modell undersöker prispremier för LEED-certifierade byggnader, medan den andra modellen fokuserar på prisökningen av dessa byggnader i förhållande till inflationen. Transaktionsdata erhölls från Cushman & Wakefield Sverige, bestående av 412 observationer som sträckte sig från det andra kvartalet 2013 till det första kvartalet 2024. Data har samlats från olika källor, bland annat MSCI Property Intel, U.S. Green Building Council och SCB statistikdatabas. Enligt resultaten finns det en signifikant pris premie på 40,1% för LEED-certifierade byggnader på den svenska kommersiella fastighetsmarknaden. Vidare erhåller byggnader med en Platinum-nivå en prispremie på 103%, medan de med en Silver-nivå erhåller en prispremie på 80%. Byggnader med Guld-nivå visade ingen statistisk betydelse. Dessutom visar resultaten att LEED-certifierade byggnader överträffar konventionella byggnader avseende prisökning under inflation, med 5,8% per 1% ökning i KPIF. Det senare är mer i linje med KPIF, vilket tyder på att LEED-certifierade byggnader kan fungera som en effektivare inflationssäkring på den svenska kommersiella fastighetsmarknaden. Resultaten tyder på att nollhypotesen för båda modellerna kan förkastas och den alternativa hypotesen kan accepteras.

The purpose of this thesis is to investigate the impact that the energy performance certificate rating and the energy consumption has on the transaction price on detached housing in Sweden during 2023. Additionally, the thesis researches whether there is a regional disparity in the premium based on municipality size and if the premium varies depending on which energy zone the dwelling is located in. To answer these questions a quantitative method with a hedonic pricing model was used with transactions from the entirety of Sweden. To capture the effect of the energy premia three models were constructed including locational and individual traits of the dwellings. The first model compares the housing with A-C rating to those with D-G. The second model tested every rating against the omitted D rating. Finally, the third model tested for energy consumptions impact on transaction price of housing. These models were then also tested to see if there was a regional disparity using SKR’s definition on municipality size and if the energy zones in Sweden impacted the premium. The results of the study indicate the existence of a premium for energy efficient housing, a price increase of 12,3% for housing with an energy rating of A-C on the national level. The study also finds an existence of a regional disparity in the premium, with the smallest municipalities having the highest premiums. Lastly, it’s found that the highest premium for green buildings when measuring on energy zones is found in the northern regions of Sweden. / Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan energideklarationer och energiförbrukning har på transaktionspriset för villor i Sverige under 2023. Dessutom undersöker uppsatsen om det finns regionala skillnader i en eventuell prispremie baserat på kommunstorlek och om premien varierar beroende på vilken energi-zon bostaden är belägen i. För att besvara dessa frågor användes en kvantitativ metod med en hedonisk prismodell som appliceras på data med transaktioner i hela Sverige. För att mäta effekten av en möjlig prispremie konstruerades tre modeller som inkluderade lokala och individuella egenskaper hos bostäderna. Den första modellen jämför bostäder med A-C betyg med de med D-G betyg. Den andra modellen testade varje betyg mot det uteslutna D-betyget. Slutligen testade den tredje modellen energiförbrukningens inverkan på transaktionspriset för bostäder. Dessa modeller testades sedan också för att se om det fanns regionala skillnader med hjälp av SKR:s definition på kommunstorlek och om elområdet som huset finns i påverkade premien. Resultaten av studien indikerar existensen av en premie för energieffektiva bostäder, en prisökning på 12,3% för bostäder med ett energibetyg på A-C på nationell nivå. Studien finner också att det finns en regional skillnad i premien, med de minsta kommunerna som har de högsta premierna. Slutligen fanns det att den högsta prispremie för byggnader, när man mäter vid energizoner, finns i de norra regionerna av Sverige.