Bakgrund: Under flera årtionden har handeln med aktier och värdepapper moderniserats och utvecklats. En investerare kan idag placera en order för att köpa en aktie över hela världen. Investerare letar alltid efter nya aktier att investera för att maximera sin avkastning dock medför detta en risk. Att analysera en investering kan göras på flera olika sätt där Sharpekvoten är en av flera sätt att analysera på. Tidigare har Sharpekvoten oftast använts vid analys av fonder och inte aktier och i tidigare forskning används Sharpkvoten flitigt men flera olika parametrar används då. Syfte: Studiens syfte är att undersöka skillnaderna i portföljer med aktier med låg risk kontra portföljer med aktier med hög risk och se vilken av dessa typer av portföljer som gett bäst avkastning, i förhållande till den risk som tagits. Sharpekvoten kommer att användas som ett nyckeltal för att svara på syftet. Metod: Studien har behandlat aktier på den Svenska, Amerikanska och Japanska marknaden och på dess Large- och Small cap marknader. Utifrån den data som har samlats in har en kvantitativ studie utförts för att sedan analyserats i förhållande med de teorier och studier som har berörts. Studien har även kompletterats med intervjuer för att bredda analysen och tänkanden kring hur investerare agerar vid hög risk aktier. Resultat: Sharpekvoten är högre på den svenska och japanska marknaden på respektive lands large cap samt 1st section. Intervjuerna som gjordes gav svaret att den bästa strategin är att differentiera sin aktieportfölj och att högrisk aktier endast bör utgöra en liten del av portföljen. I analysen framkommer det att sharpekvoten inte kan ge ett entydigt svar på förhållandet avkastning och risk, då det är vår uppfattning att avkastningen påverkas av en mängd andra faktorer.

ABSTRACT TITLEThe investors guide to hedge fund strategies – A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market. COURSEBachelor Thesis in Finance KEYWORDSHedge funds, Hedge fund strategies, Swedish hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted return The Thesis Investor’s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them. To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire. The hedge funds have been categorized after selected strategy. Furthermore a comparison between the strategies, as well as towards an independent market index has been made, using different measures of risk. The thesis show that all strategies generate less return compared to the stock-related index OMXS, on the other hand the strategies shows a lower level of risk. Fund – of – funds have the best average return and risk-adjusted return, while Multi-strategy have the lowest risk. Macro is the only strategy who achieved quarterly absolute return.

Syftet med uppsatsen ar att undersöka hur svenska pensionsfonders riskjusterade avkastning påverkas av fondförmögenheten. Detta undersöks p.g.a. att det genomförs stora förflyttningar av pensionskapitalet just nu, tack vare att man nu får göra dessa förflyttningar av sin tjänstepension. Studien har ett urval av 25 pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper hos respektive förvaltare undersöks; en aktiefond, en blandfond samt två olika räntefonder. Historisk data har tagits fram för att kunna mäta sambanden mellan riskjusterad avkastning och fondförmögenhet. Resultatet som studien kom fram till är att det endast råder ett mycket svagt positivt samband mellan fondförmögenhet och prestation hos de utvalda fonderna. Detta visar att fondförmögenheten inte har så stor betydelse i sitt pensionsval. Slutsatsen man kan dra av detta är att fondförmögenheten har olika påverkan på fondernas prestation beroende på vilken fondtyp man är ute efter. Vill man placera i exempelvis aktiefonder vid sitt pensionsval kan man tänka på att de mindre fonderna i studien har presterat något bättre än de stora och vill man placera i blandfonder behöver man inte ta någon vidare hänsyn till fondförmögenheten. / The purpose of this paper is to investigate how Swedish pension funds' risk-adjusted returns are affected by fund assets. This is because it´s implements large movements of the pension capital right now, mostly because it´s legal to move your pension right now. The survey contains a sample of 25 Swedish pension funds in seven of the major Swedish pension companies. Four fund types are used in the survey: An equity fund, a balanced fund, and two different interest funds. Historical data has been been developed to measure the relationship between risk-adjusted returns and fund assets. The results of the study concluded that there is only a very weak positive correlation between fund assets and performance of the selected funds. This shows that the fund assets is not so great significance in your choice of the pension. The conclusion we can draw from this is that fund assets have different effects on funds performance depending on what type of fund you are looking for. If you want to invest in equity funds in your choice of pension, you can have in mind that the smaller funds in the study has performed slightly better than the large ones and if you want to invest in balanced funds you don’t have to take any further account of fund assets.

Studien undersöker om andelen insiderhandel under återköpsprogram kan motivera signaleringshypotesen som förekommande anledning till att återköpsprogram genomförs. Studien testar först om en abnormal avkastning uppvisas under återköpsprogrammens löptid. Vidare sammankopplas återköp med andelen insiderhandel som genomförs under återköpsprogrammen, vars resultat jämförs med kontrollföretag. Studien sträcker sig över perioden 2000-03-10 – 2012-12-31, där urvalet för studien är de företag som någon gång under perioden är börsnoterade och genomför minst ett återköpsprogram. Studien visar på abnormal avkastning under återköpsprogram och visar även att insiders köper upp högre andelar av utestående aktier under återköpsprogram än i kontrollföretagen. Resultatet indikerar att andelen insiderhandel under återköpsprogram kan motivera signaleringshypotesen. / The paper examines whether patterns of insider transactions during share repurchases can motivate the signaling hypothesis as a reason for repurchases. It examines whether companies that repurchase shares show an abnormal return during the span of the program. It also examines if patterns showing increased insider transactions amongst the companies who actualized share repurchase programs exist, compared to matching firms which haven’t repurchased shares. The study includes share repurchases and insider transactions during the period 03/10/2000-12/31/2012. The study shows an abnormal return for companies repurchasing shares and also concludes that insiders tend to buy a larger share of stocks during share repurchases than in the matching firms. The result of the study indicates that the degree of insider trading during share repurchases may motivate the signaling hypothesis.

Ett börsnoterat företag som inte förväntar sig att resultatet för perioden kommer att uppnå tidigare förväntningar kan gå ut med en vinstvarning till marknaden. I samband med vinstvarningar tenderar aktiekursen att reagera kraftigt och generera en abnormal avkastning. Syftet med denna uppsats är att undersöka marknadens reaktion vid negativa vinstvarningar för svenska börsnoterade bolag, samt att undersöka bakomliggande faktorer som skulle kunna förklara vad de eventuella reaktionerna beror på. Studiens metod har en kvantitativ ansats där en eventstudie använts för att kartlägga effekterna av ett vinstvarningsmeddelande på företag noterade på Stockholmsbörsen under åren 2004-2014. För att konstatera statistisk signifikans och påverkan har urvalet behandlats med t-test och en multipel regression. Studiens förväntningar är att en signifikant skillnad i abnormal avkastning kan urskiljas i samband med effekten av en vinstvarning. Undersökningens resultat finner att en abnormal avkastning påträffats redan i samband med dagen för en vinstvarning, likaså under eventperioden före vinstvarningen, men inte med någon släpande påföljd. Resultatet visar även att företagets storlek, informationen i vinstvarningen och veckodagen för vinstvarningsutgivandet delvis förklarar reaktionen.

<p>Tidigare forskning från USA fastslår att P/E-talet och direktavkastningen fungerar som indikatorer för framtida aktieutveckling. Denna forskning sträcker sig fram till år 2000. Tanken med detta arbete är att applicera föregående forskares tankar på den svenska marknaden för åren efter 2000. Tanken med uppsatsen är att utreda ifall historiska värden på direktavkastning och P/E-tal kan leda en investerare till ett bättre investeringsbeslut under perioden 2000- 2008.</p><p>Arbetet består av två delar, en utförlig kvantitativ del och en något enklare kvalitativ del. I den kvantitativa delen genomförs tester på den datamängd som samlats in i form av regressionsanalyser. Den kvalitativa delen består främst av intervjuer av analytiker inom finansbranschen och är tänkt att fungera som ett stöd för den kvantitativa delen. Några av de intervjuade personerna har även fungerat som stöd under arbetets gång.</p><p>För mätperioden har P/E-talet fungerat som en indikator och resultaten stämmer väl överens med rådande teorier. Att bevisa att direktavkastningen har fungerat som en indikator under samma period går däremot inte och resultatet stämmer inte med befintlig teori. Något att ha i åtanke är att mätperioden är starkt influerad av IT-bubblan och även att mätperioden kan anses vara för kort.</p> / <p>Earlier research from USA concludes that the P/E-ratio and the dividend yield works well as indicators of the expected stock price. This research goes from far beyond to the year 2000. The idea with this paper is to apply recent researchers’ thoughts on to the Swedish stock market for the years after 2000. The authors of this paper want to investigate whether historical values in dividend yield and P/E ratios could guide an investor to a better investment decision during the period 2000-2008.</p><p>The paper consists of two parts, one extensive quantitative part and one more basic qualitative part. In the quantitative part, tests on the data collected are made with the help of regression analysis. The qualitative part consists mostly from interviews of analysts from financial companies; these are meant to work as a support to the quantitative part. Some of the analysts interviewed have also been a support during the writing of this paper.</p><p>For the period investigated, the P/E-ratio has worked well as an indicator and the results from the tests are in line with existing theories. To show that the dividend yield also has worked well as an indicator during same period is not possible and the results is not in line with existing theory. Something to bare in mind is that the period measured is strongly influenced by the dot-com bubble and also that the period measured might be too short.</p>

Bakgrund: Kontroversiella företag är företag verksamma i branscher som anses skada samhället och individer. Det kan därför vara motsägelsefullt för dessa att vara socialt ansvarsfulla som företag och kan även påstås vara omöjligt att vara socialt hållbar. Det finns även socialt hållbara företag och studier som visar att deras socialt hållbara arbete leder till ökat företags värde, samtidigt finns det studier som visar att kontroversiella företag ger en abnormt högre avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall det finns ett samband mellan högt rankade hållbara företag och högre avkastning. Detta för att ta reda på ifall hållbara företagens CSR – arbete har en påverkan på avkastningen. Metod: Denna studie använder sig av en kvantitativ metod där sambandet mellan avkastning och hållbarhet undersöks. Hållbarheten bestäms genom Folksams index för hållbara företag och en regressionsanalys görs över åren 2009–2013. Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att kontroversiella företag presterar bättre än hållbara företag.

No description available.

Denna studie berör aktierekommendationers påverkan på abnormal avkastning. Studien undersöker rekommendationer utgivna under 2017 av professionella analytiker för aktier på Stockholmsbörsen och diskuterar skillnader mellan positiva och negativa rekommendationer, samt skillnader mellan marknader med olika stor konkurrens bland analytiker. Studien visar att abnormal avkastning uppstår på publiceringsdagen för både positiva och negativa rekommendationer. Den abnormala avkastningen som uppstår vid publicering av positiva rekommendationer halveras inom 20 dagar efter publicering, i enlighet med prispresshypotesen, medan den är beständig för negativa rekommendationer. Betydande skillnader i informationsinnehåll konstateras således utifrån om rekommendationerna har ett positivt eller negativt innehåll. Inga betydande skillnader kan konstateras mellan rekommendationers påverkan på Stockholmsbörsen och resultat från amerikanska studier, trots en förväntan om större svårigheter för analytiker att identifiera felvärderade aktier på den lägre konkurrensutsatta Stockholmsbörsen.

Inom den ekonomiska forskningen finns en tydlig diskrepans gällande synen på private equitybolags inverkan på avkastningen efter en börsintroduktion. Denna studie tar sin utgångspunkt ur detta och syftar till att vidare analysera den långsiktiga avkastningen för private equity-ägda börsintroduktioner på den svenska marknaden. Den svenska börsen är intressant då få vetenskapliga studier har genomförts där med aktuell frågeställning. Studien sker med en kvantitativ metod där t-test och regressionsanalys används för att jämföra avkastningen mellan private equity-ägda och icke private equity-ägda börsintroduktioner under en treårsperiod. Datainsamling görs från 65 bolag som introducerats på Stockholmsbörsen mellan åren 2000-2014. Studien finner inga vetenskapliga belägg för någon skillnad i avkastning mellan icke private equity- och private equity-ägda börsintroduktioner. Däremot finns indikationer på att private equity-ägda börsintroduktioner istället genererar en sämre avkastning under en treårsperiod. Studiens resultat indikerar vidare att ett private equity-ägande bidrar till en mer positiv avkastning under de första sex månaderna efter börsintroduktionen relaterat icke private equity-ägda introduktioner. Denna positiva effekt övergår sedan till en mer negativ avkastning när private equity-ägandet minskas i bolaget.