Hållbarhet har på senare tid blivit ett allt mer aktualiserat ämne där ett bra hållbarhetsarbete i företag är nödvändigt för att upprätthålla goda intressentrelationer. ESG står för environmental, social och governance och används i investeringssammanhang för att väga in hållbarhetsrisker och -möjligheter tillsammans med finansiella analyser i investeringsbeslut. Studiens syfte är att undersöka hur ESG-nyheter påverkar den kortsiktiga aktieavkastningen på den svenska marknaden. Detta för att öka förståelsen för hur investerare reagerar på nyheter inom hållbarhetsfrågor. För att undersöka de kursrörelser som uppstår i samband med annonseringen av en ESG-nyhet genomförs en eventstudie. Studiens urval består av 102 bolag som ingår i OMX Stockholm Large Cap Index. Totalt har 229 ESG-relaterade nyheter studerats under perioden 2009-2019. Studien visar indikationer på att ESG-nyheter kan påverka aktieavkastningen. Reaktionen tenderar att vara asymmetrisk, där negativa nyheter har större påverkan. Resultaten är däremot inte signifikanta och således kan inga statistiskt säkerställda slutsatser dras.

Publika företag har en informationsskyldighet enligt börsens regelverk, där reglerna är till för att minska informationsasymmetrin mellan marknadens aktörer. Kvartalsrapporter är en del av den information som företag är skyldiga att publicera till marknaden. Denna studie undersöker om det uppstår abnormal avkastning i samband med publicering av kvartalsrapporter och vad som kan förklara eventuell abnormal avkastning. Studien omfattar 53 kvartalsrapporter från företag tillhörande OMXS30 under 2018. En eventstudie genomförs för att identifiera förekomsten av abnormal avkastning, och en regressionsanalys i syfte att undersöka om abnormal avkastning kan förklaras av företagsstorlek och marknadsvolatilitet. Eventstudien visar att abnormal avkastning genereras på kort sikt vid publicering av kvartalsrapporter, och regressionsanalysen visar indikationer på ett positivt samband mellan företagsstorlek och abnormal avkastning. Vidare finner regressionsanalysen inget stöd för att marknadsvolatilitet förklarar abnormal avkastning.

The interest for funds that are considered sustainable have increased globally in recent times. This has contributed to corporations on the financial market having to adapt themselves to economical, environmental and social aspects. Environmental, social and governance (ESG) is a way for equity funds to implement sustainability aspects in their management. Previous research in this area have obtained different results regarding how sustainable funds perform in contrast to conventional funds. Since there is not any research in this area regarding the swedish market who also includes the impact of management fees, we decided to investigate the differences in performance and how management fees affects the risk adjusted return. This study investigates 42 equity funds between the time period of 2015-01-01 - 2019-12-31,  sustainable funds are identified from Swesifs sustainability profile and Morningstar's sustainability rating. The scientist in this study have calculated Sharpe ratio, Jensen's measure and Treynor performance measure to estimate performance of sustainable and conventional funds. Furthemore, a correlation analysis has been conducted to identify the extent to which management fees affect the risk-adjusted return. The results show us a difference in performance on a 10 percent significance level, since sustainable funds performance is inferior to conventional funds. In addition, a positive but weak linear relationship is identified in the correlation analysis.

Intresset och möjligheterna för att exponera sitt kapital mot fastigheter har funnits länge men ökat under de senaste årtiondena. Historiskt sett har bara direkta investeringar skapat denna exponering men idag finns andra alternativ så som fastighetsfonder och börsnoterade fastighetsbolag. På Stockholmsbörsen finns det idag 18 fastighetsbolag som har haft en varierande effektiv avkastning. Då flertalet av dessa bolag profilerar sig på ett liknande sätt kan det uppstå svårigheter att verkligen förstå vad som skiljer bolagen åt och förstå vilken risk bolagen utsätter sig för. I kombination med en viss strategi följer en riskprofil som kan vara mer eller mindre attraktiv för en investerare. För att urskilja mönster måste en analys ske på nyckeltalsnivå och det går inte att enbart rekommendera ett bolag utifrån en viss strategisk inriktning på grund av att nyckeltalen kontinuerligt förändras. Att investera i ett bolag med god direktavkastning, hög belåning och en betydande substansrabatt har historiskt visat sig vara lönsamt. Dessa tre attribut kan betraktas som en gallring för att välja ut bolag som efter historiska mönster haft en god avkastning till en attraktiv risk. Det slutliga beslutet bör ändå baseras på en fundamental analys där ledning, affärsmöjligheter och ägandet i bolaget analyseras. Det är faktorer som inte går att analysera på samma sätt som nyckeltalen och här krävs någon form utav bakomliggande kunskap.

I denna studie analyserar forskarna det omtalade sambandet inom finansiering mellan riskoch avkastning på den svenska aktiemarknaden. Att investera i aktier är idag närasammankopplat till begreppet risk och för investerare har sambandet mellan risk ochavkastning en mycket viktig innebörd eftersom att man ständigt söker maximal avkastning tillen minimal nivå av risk. Den välkända finansiella modellen CAPM (Capital asset pricing model) som grundades ibörjan av 1960-talet hävdar att det finns ett positivt linjärt samband mellan riskmåttet betaoch avkastning. Trots att modellen fortfarande används i hög utsträckning idag har flertalettidigare empiriska tester kritiserat CAPM och dess effektivitet. Mängder av studier genomåren, mestadels utförda på den amerikanska aktiemarknaden har visat att något sådantpositivt samband inte existerar men det saknas empiri från den svenska aktiemarknaden. Avdenna anledning ansåg forskarna att sambandet mellan riskmåttet beta och avkastning påden svenska aktiemarknaden var intressant att undersöka. Studien har ett jämförande syfte där de tre olika branscherna teknik, sjukvård och industri påSmall, Mid och Large Cap Stockholm undersöks under tidsperioden 2015-2019. Forskarnavill även ta reda på om sambandet skiljer sig åt mellan branscherna och om lägre eller högrebetavärde påverkar detta samband. Totalt undersöks 121 aktier som delats in i 45 olikaportföljer rangordnat efter aktiens betavärde. I studien har kvantitativ metod och en deduktivforskningsansats applicerats för att besvara forskningsfrågorna. Vidare för att undersöka omdet föreligger ett statistiskt signifikant samband mellan beta och avkastning har etthypotestest samt en regressionsanalys utförts. Resultatet av studien visar att det inte föreligger något statistiskt signifikant positivt sambandmellan beta och avkastning vilket är tvärtemot det CAPM avser. Något stöd till användandetav CAPM för att beräkna förväntad avkastning går därmed inte att finna i den gjorda studien.Sambandet mellan beta och avkastning inom branschen sjukvård var negativt under denvalda tidsperioden och för branscherna teknik och industri gick det inte att observera någotsamband. / The relationship between risk and return is a fundamentally important aspect in finance.More and more people are choosing to invest in stocks and today’s stock market is closelylinked to the concept of risk. Investors who are usually risk averse according to manyfinancial models are constantly trying to achieve maximum returns at a minimal risk wheninvesting in securities. Over the years, lots of empirical tests have been made with thepurpose of trying to understand the relationship between risk and return. These tests havemainly been performed in markets outside of Europe, for example in the US stock market. Avery well-known but also criticized model in finance that tries to demonstrate this relationshipthrough the risk measure called beta is the Capital Asset Pricing Model (CAPM), invented byWilliam Sharpe in the 1960’s. Even though many economic researchers have pointed outthat CAPM has major shortcomings because the model is based on several simplifiedassumptions, the model is still used to a very large extent today for various reasons.  In this quantitative study, the researchers examine how CAPM performs on the Swedishstock market. The purpose of the study is to use CAPM to investigate the relationshipbetween beta and return in the industries technology, healthcare and industry from the stocklists Small, Mid and Large Cap Stockholm. In total, the sample consists of 121 stocks andthe three different industries are also divided into portfolios with low, medium and high risk.The researchers intend to find out whether beta can explain the return better in any of theselected industries and if the results differ between low and high beta values. In the study a hypothesis test has been made to see if there is a statistically significantrelationship between the variables beta and return on the swedish stock market. Aregression analysis has also been performed by the researchers. The result shows thatthere is nothing in this study that can support the use of the financial model CAPM forcalculating expected returns. In the healthcare industry, there is a negative relationshipbetween beta and return during the time period between 2015-2019 and no relationshipexisted in the industries technology and industry during this time period.

Uppsatsen undersöker teorin om grödors högre avkastning utanför ursprungsområdet. Data samlats in för 1971 och 2020 från Förenta nationernas databas (FAOSTAT) för grödor och animalieprodukter och jämfördes sedan med resultaten i Jennings och Cocks artikel, ”Centres of Origin of Crops and Their Productivity”, 1977. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de grödor som Jennings och Cock analyserade fortfarande har högre avkastning utanför deras ursprungsområden än inom. Undersökningen visade högre avkastning utanför ursprungsområdena för alla grödor förutom jordnötter och ris för 1971. År 2020 visade att, förutom jordnötter och ris, även bananer och maniok hade högre avkastning inom ursprungsområdet än i resten av världen 2020. Skillnaden i avkastning utanför och inom ursprungsområdet har dessutom minskat för nästan alla grödor. Datan stödjer Jennings och Cocks teori om högre avkastning utanför ursprungsområdet för år 1971 men visar att det inte alltid är fallet 2020. Spridningen av moderna jordbrukstekniker samt skadeorganismer, och ekonomisk förändring inom låginkomstländer kan ha orsakat förändringen.

Detta kandidatarbete handlar om de börsnoterade fastighetsbolagens lönsamhet; mer specifikt om de 17 på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small Cap-listor vid årsskiftet 2010-2011 noterade fastighetsbolagens avkastning på totalt och eget kapital. Syftet var att jämföra företagen och se vilket eller vilka som hade högst av de nämnda avkastningarna under de fem senaste åren, samt att upptäcka udda trendavvikelser av olika slag i jämförelsen mellan företagen under samma tidsperiod. Arbetet utfördes genom att hämta data från årsredovisningar och sammanställa och bearbeta dem i Excel, och sedan med hjälp av samma program illustrera informationen på linje- och stapeldiagram som illustrerade utvecklingen under de fem senaste åren på ett sätt som gjorde det möjlig att hitta svar på frågeställningarna. Slutsatserna var att inget av företagen har haft högst avkastning konsekvent under alla fem år men Catena har haft högst snittlig avkastning på totalt kapital (10,4%) och Balder har haft högst snittlig avkastning på eget kapital under de fem senaste åren (20,7%).

Utbudet av börshandlade investeringsprodukter och finansiella instrument har utökats kraftigt under de senaste åren. Många av dessa är relativt nya och det skapas ständigt nya, komplexa produkter och instrument. År 2010 skapades i Sverige en ny kategoriseringsstandard för börshandlade investeringsprodukter som indelar produkterna i följande fyra kategorier: hävstångsinstrument, deltagandeinstrument, avkastningsförbättrande instrument och kapitalskyddade instrument. Investeringsprodukternas komplexitet innebär att det kan vara svårt att beräkna den totala avkastningen både före och efter avgifter, för många av de nya produkterna. Det är viktigt att investerare har kunskaper och är medvetna om att kostnader och priser för olika produkter kan variera under löptiden, beroende på likviditeten eller underliggande tillgång för instrumentet. Även extrema marknadsförhållanden påverkar prissättningen bland dem. Hävstången är något som kan variera beroende på emittenten för produkten. Det kan handla om en daglig eller dynamisk hävstång där den dynamiska hela tiden följer totala avkastningen hos underliggande tillgång och den dagliga baseras på dagliga avkastningen hos underliggande tillgång. Investeringssyftet kan skilja mycket beroende av produkttyp och även avkastning kan variera väldigt mycket för olika produkter, även om underliggande tillgång är densamma. Detta beror just på produkternas individuella egenskaper och uppbyggnad. Vissa finansiella instrument och produkter är mer lämpliga för investerare med aktiv investeringsprofil medan andra passar bättre för passiva investerare. Eftersom risken mellan de olika instrumenten kan variera kräver vissa instrument och produkter ibland mer välutvecklade kunskaper hos investeraren. Ett genomförande av ett fiktivt investeringsscenario för olika produkter med en och samma underliggande tillgång är ett bra sätt att visa hur avkastning och risk kan skilja sig beroende på produkttyp. Efter att studien genomförts stärktes teorin om att det krävs en mer djupgående inblick och kunskap för vissa börshandlade investeringsprodukter och instrument, då deras funktion och struktur skiljer sig från de mindre komplexa produkterna.

Hävstångsprodukter på den finansiella marknaden har blivit en populär investeringsform bland investerare. Två av dessa produkter som kan användas för att få hävstång på investeringar är warranter och optioner. Dessa produkter liknar varandra men skiljer sig åt i pris och hur de handlas. En investerare i form av en småsparare är inte alltid påläst på hur dessa produkter prissätts och om det är någon skillnad i avkastningen mellan de två produkterna. För att orientera investerare i valet mellan warranter och optioner har en kvantitativ undersökning samt två intervjuer genomförts kring de två produkterna. Huvudsyftet är att kunna visa på om den ena produkten ger bättre avkastning än den andra och även studera vad som ligger till grund för prisskillnaden mellan produkterna. Den kvantitativa undersökningen baseras på åtta olika aktier som underliggande tillgång till warranter och optioner under fyra månader där data är hämtad från ett tradingprogram vid namn Infront. Med stöd av den kvantitativa undersökningen och de två intervjuer som har genomförts kan denna rapport visa att optioner nästintill ger dubbelt så hög avkastning som warranter, men också att spreaden är betydligt mindre i warranthandeln jämfört med optionshandeln. Rapporten visar även att den parameter som främst till grund för prisskillnaden mellan de två produkterna är volatiliteten.

Med en stark kapitalmarknad i ryggen ser vi fler börsnoteringar än någonsin i Sverige. Vi undersöker möjligheten att utnyttja känd information i samband med utgången av börsnoteringarnas blackout period i syfte att uppnå positiv marknadsjusterad avkastning. Undersökningen görs i form av en eventstudie där vi undersöker marknadsjusterad avkastning innan, under och efter utgången av blackout period. Vi finner en positiv marknadsjusterad avkastning i förhållande till jämförelseindex under en tidsperiod tio dagar innan till två dagar innan blackout periods utgång om 2,9%, men däremot är den inte statistiskt signifikant. Våra resultat tyder inte heller på att en signifikant marknadsjusterad avkastning förekommer under eller efter utgången av blackout period.