No description available.

Insynshandel är en vanligt förekommande företeelse på den svenska aktiemarknaden. Året 2015 genomfördes 9 996 insynstransaktioner av olika karaktär. Något som för många låter som en otillåten handling har enligt tidigare forskning visat sig vara hälsosamt för marknadseffektiviteten. Tidigare litteratur beskriver vikten av insynspersonens befattning för möjligheten att generera överavkastning. Olika befattningar har tillgång till olika information samtidigt som befattningar tillsätts efter individens kompetens. Detta är faktorer som antas påverka individens investeringsbeslut. Litteraturen diskuterar även skillnader mellan män och kvinnors förmåga att åstadkomma överavkastning. Man menar att kvinnor och män har olika arbetssätt vilket påverkar förmågan att vidhålla och utnyttja information. Denna uppsats syftar till att undersöka marknadens prissättning vid publicering av genomförda insynstransaktioner. Uppsatsen baseras på den svenska aktiemarknaden för att skapa en bättre förståelse för hur marknaden resonerar kring betydelsen för insynspersoners befattning och kön. En eventstudie genomförs för att studera en eventuell reaktion på marknaden vid publicering av insynstransaktioner. För att tolka och analysera eventstudiens resultat genomförs olika hypotestester samt en multipel regressions. Författarnas ansats är deduktiv och studien har utgått från en större mängd kvantitativ data som sedan testats mot teorin. Resultaten visar inga signifikanta skillnader i marknadens reaktion då män respektive kvinnors insynstransaktioner publiceras. Studien finner liknande resultat för insynspersonernas befattning. Slutsatsen är att den svenska aktiemarknaden inte värderar insynspersonens befattning eller kön i samband med insynshandel. Studien finner inte heller några signifikanta samband mellan ackumulerad abnormal avkastning, insynspersoners kön och befattning. Således förkastas uppsatsens två hypoteser. / Insider trading is a common occurrence in the Swedish stock market. In 2015, 9 996 transactions were carried out of different types. According to previous research, something that to many sounds like an unlawful act has proven to be healthy for market efficiency. Earlier literature describes the importance of the insider’s position for the ability to generate excess return. Various positions have access to different information while positions are being appointed according to the individual's competence. These are factors that are believed to affect the individual's investment decisions. The literature also discusses differences between men and women's ability to achieve excess returns. It is believed that women and men have different working methods, which affect the ability to maintain and utilize information. The purpose of this thesis is examining market pricing when publishing insider trades. The study is based on the Swedish stock market to provide a better understanding of how the market values the insider position and gender. An event study is being conducted to study a possible reaction to the market. In order to interpret and analyze the results of the event study, various hypothesis tests and a multiple regression are performed. The authors’ approach is deductive and the study has been based on a bigger amount of quantitative data that has then been tested against the theory. The results show no significant differences in the market response when men and women’s insider trades are being published. The study finds similar results for the insider’s position. The conclusion is that the Swedish stock market does not value the insider’s position or gender in conjunction with insider trading. The study also finds no significant correlation between accumulated abnormal returns and insiders’ gender and position. Thus, the essay's two hypotheses are rejected.

Fasta ersättningar till anställda minskar till förmån för aktiebaserade incitamentsprogram. Sedan mars 2000 har det varit tillåtet i Sverige att finanserna incitamentsprogrammen genom aktieåterköp. Aktieåterköp med motivet incitamentsprogram ökar samtidigt som utrymmet i tidigare forskning är begränsat. Syftet med studien är att undersöka marknadsreaktionen på kort och lång sikt för aktieåterköp som syftar till att finansiera incitamentsprogram. En eventstudie används för att studera om det förekommer positiv anormal avkastning på kort sikt efter meddelande om att företag ska påbörja aktieåterköp med motivet incitamentsprogram. På lång sikt, upp till 12 månader, används en eventstudie för att undersöka anormal avkastning efter första återköpet i ett återköpsprogram. Studiens urval består av aktieåterköp genomförda under perioden 2000 till 2015 av företag listade på Nasdaq Stockholm. Resultatet visar att aktieåterköp med motivet incitamentsprogram i genomsnitt ger positiv anormal avkastning på 15,1 procent upp till 12 månader. På kort sikt påvisas ingen signifikant effekt i aktiepriset efter meddelande om aktieåterköp med det givna motivet. Analysen av resultatet tolkas som att det är positivt för företag att finansiera anställdas incitamentsprogram genom att utföra aktieåterköp eftersom det indikerar ge positiv kurspåverkan på lång sikt. Potentiellt är detta av intresse för företagsledningar inom näringslivet vid beslut om finansieringsmetod för att finansiera incitamentsprogram.

No description available.

Utdelningspolitiken har länge varit ett omdiskuterat och omstritt ämne och har på senare fått ett än större fokus då investerare söker efter alternativ till en stabil avkastning när räntemarknaden har blivit en mindre attraktiv plats för detta. Huruvida utdelningspolitik är något som företag kan använda sig av för att signalera till marknaden råder det inte konsensus om. Syftet med denna uppsats är att försöka ge ett svar på detta och se huruvida utdelningsförändringar påverkar företagets marknadsvärde. För att försöka besvara denna fråga har studien genomfört en eventstudie med marknadsmodellen som utgångspunkt. Studiens population består av samtliga företag som var noterade på Stockholmsbörsens Mid- och Largecap lista mellan åren 2010-2019. Urvalskriterierna som varit nödvändiga för studiens syfte resulterade i ett totalt urval om 136 observationer av avvikande utdelningsförändringar. Eventstudien visar att det förekommer en signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av en höjd utdelningsnivå. Vid en sänkt utdelningsnivå förekommer dock ingen signifikant abnormal avkastning. Vidare kan studien statistiskt säkerställa att det föreligger skillnad mellan en höjd utdelning och en sänkt utdelning. Av resultaten att döma har slutsatsen av studien blivit att avvikande förändringar i företagets utdelningspolitik påverkar företagets värde vid höjning men inte vid sänkning. Således ger studiens resultat svaret att signalvärdet vid en höjd utdelning är effektivt och överensstämmer med teori och tidigare forskning, däremot påvisar sänkning inte ett starkt signalvärde, då marknaden av empirin att döma inte reagerar på denna information.

I grunden är aktiesplittar endast en kosmetisk förändring av hur företag uttrycker sitt marknadsvärde på eget kapital. Denna studie undersöker om abnormal avkastning uppkommer till följd av annonsering av aktiesplittar på den svenska aktiemarknaden och vad som kan förklara den potentiellt förekommande abnormala avkastningen. En eventstudie genomförs på 132 aktiesplittar under perioden 1996–2019 för att undersöka förekomsten av abnormal avkastning. Genom regressionsanalys undersöks om annonserad splitfaktor, företagsstorlek och B/M-kvot kan förklara abnormal avkastning. Resultaten från eventstudien fastställer att abnormal avkastning på annonseringsdagen och efterföljande handelsdag förekommer på Stockholmsbörsen. Vidare fastställer regressionsanalysen ett statistiskt signifikant negativt samband mellan företagsstorlek och abnormal avkastning respektive ett positivt samband mellan B/M-kvot och abnormal avkastning. Inget statistiskt säkerställt samband observeras mellan annonserad splitfaktor och abnormal avkastning. Studiens slutsats är att abnormal avkastning förekommer i samband med annonsering av aktiesplittar på Stockholmsbörsen och att företagsstorlek och graden av aktieundervärdering är två förklaringar av abnormal avkastning.

Studien syftar till att undersöka om investerare anser att kvinnliga verkställande direktörer (VD) tillför värde till företaget genom att studera marknadsreaktionen när kvinnliga VD:ar tillkännages. Studien undersöker även om VD:ns erfarenheter och egenskaper, enligt Upper Echelons Theory, har en effekt på studerad marknadsreaktion. Studien avgränsas till den svenska marknaden där företag på Nasdaq Stockholm samt First North inkluderas, där urvalet består av 49 företag. Marknadens reaktion vid tillkännagivande av nya, kvinnliga VD:ar operationaliseras till den abnormala avkastningen vid eventdagen enligt marknadsmodellen, och tas fram för tio dagar innan tillkännagivandet till och med tio dagar efter. Resultatet visar att investerare är positivt inställda till kvinnliga VD:ar och anser de värdeskapande då signifikant positiv abnormal avkastning kan utläsas. Avseende antaganden om att VD:ns erfarenheter och egenskaper har effekt på marknadens reaktion finner studien inga signifikanta resultat och gör att hypoteserna varken kan förkastas eller accepteras.

Hållbarhetsfrågor blir allt mer aktuellt inom företagande samtidigt som företagsförvärv under de senaste årtiondena blivit en mer förekommande strategi för expandering och utveckling hos företag. Den här studien undersöker hur ESG-faktorer i svenska företagsstrategier påverkar marknadens reaktion vid tillkännagivande av företagsförvärv. En eventstudie genomförs för att undersöka den abnormala avkastningen där undersökningen avgränsas till svenska börsnoterade bolag som genomfört ett eller fler företagsförvärv mellan 2010 och 2020. Studien framför signifikanta resultat som indikerar att företagsförvärv genererar positiv genomsnittlig abnormal avkastning vid tillkännagivande av företagsförvärv. Vid jämförelse av företag med ESG-poäng över medianvärdet respektive under medianvärdet påvisas att företag med lägre ESG-poäng i genomsnitt genererar högre positiv abnormal avkastning. Vidare konstateras att ESG-poäng och även den sociala faktorn (S) har en svagt negativ inverkan på företags kumulativa abnormala avkastning.

Sambandet mellan P/E-tal och avkastning har undersökts flertalet gånger förut. Forskare världen över har erhållit varierande resultat och ingen enighet gällande sambandet har uppnåtts.Avkastning framhålls som det primära intresset för investerare på aktiemarknaden då det kan ses som belöningeninvesterarenerhåller för att bidra med riskkapital till aktiebolaget.Med det sagt tar studienuppett aktuellt problem,investerare och sparare som betalar förvaltningsavgifter till kapitalförvaltare och kopplar detta till att testa om det går via investeringsstrategi grundad på enkel fundamental analys uppnå en högre avkastning.Med utgångspunkt från Famas hypotes om effektiva marknader undersöker studien förhållandet mellan P/E-tal och avkastning för aktier på den svenska aktiemarknaden Stockholmsbörsen och de 100 aktierna med högst börsvärde, under tidsperioden 2011–2018.Avsikten är att besvara frågeställningen enligt följande: På vilket sätt kan nyckeltalet P/E användas i investeringssyfte, ett test av den effektiva marknadshypotesen på den svenska aktiemarknaden.Avkastning testas primärt mot P/E-tal men även beta testas mot avkastning. Studien förhåller sig till en kvantitativ metod som grundar sig i sekundärdata som erhålls från Thomson Reuters databas Eikon. För att besvara hypoteser har vi tillämpat statistiska modeller i form av enkel linjär regressionsanalys. Avkastning är den beroende variabeln och som oberoende variabel har vi P/E-tal och beta.Resultatet visar inte på att ett samband existerar mellan avkastning och P/E-tal. Hypotesprövningen visar på att vi kan förkasta nollhypotesen för att det inte finns ett samband mellan beta och avkastnings. Avkastning förknippas alltså inte med P/E-tal. Tidigare forskning är tudelad gällande sambandet men denna studiens erhållna resultat styrker Famas hypotes om effektiva marknader. Resultatet bidrar till att klargöra hur komplext detta område är och att oenigheten uppenbarar sig även på den svenska aktiemarknaden

I Sverige har fonder länge varit en populär sparform, där åtta av tio svenskar investerat i fonder. Det råder dock oklarheter när det kommer till vilken form av fonder som är bäst att investera i om man söker hög avkastning. Det finns studier som visar på att aktivt förvaltade fonder inte kan överprestera index i längre perioder och det finns studier som också visar på motsatsen i kortare perioder. Den effektiva marknads hypotesen, modern portföljvalsteori och andra teorier är diskuterade som bakgrund i denna studie. Den här studien studerar svenska aktivt förvaltade fonder och ett jämförande index vid uppgångar och nedgångar, det vill säga kortare perioder av nedgång eller uppgång på marknaden. Beta och sharpekvoten är två prestationsmått tas fram för att jämföra aktivt förvaltade fonder med SIXRX indexet. Syftet med studien är att se om de aktivt förvaltade fonderna har en högre riskjusterad avkastning än SIXRX i nedgångar, respektive uppgångar på den svenska marknaden. Studien visar ett resultat som tyder på att fonder i de tre nedgångs perioderna har bättre avkastning än index, både vad det gäller beta och sharpekvot. När det däremot kommer till uppgångarna som står för resterande fyra perioder är resultatet blandat. Betavärdet tyder på att fonderna under uppgångar inte presterat bättre än jämfört index, men enligt sharpekvoten har de aktivt förvaltade fonderna en högre riskjusterad avkastning i alla uppgångar. / In Sweden, funds have long been a popular form of savings, with eight out of ten Swedes investing in funds. However, when it comes down to what kind of funds is best to invest in if you are looking for high returns it's hard to know what kind is the best. There are studies that show that hedge funds cannot outperform indexes for longer periods and there are studies that can show the opposite in shorter periods. The effective market hypothesis, mean variance theory and other theories are discussed as background in this study. This study studies Swedish actively managed funds and a price index for upturns and declines on the market. Beta and the Sharpe ratio are two performance metrics to compare actively managed funds with the SIXRX index. The purpose of the study is to see if the active management of the funds has a higher risk-adjusted return than SIXRX in downturns and upturns in the market. The study shows a result that indicates that the three downturn periods have better returns than the index, both in terms of beta and Sharpe ratio. When that comes to the periods when the index has a positive return that account for the remaining four periods, the result is mixed. The beta value indicates that the funds during upturns did not perform better than the Price Index, but according to the Sharpe ratio the active managed funds have a better Sharpe ratio during these periods of time.