Med en stark kapitalmarknad i ryggen ser vi fler börsnoteringar än någonsin i Sverige. Vi undersöker möjligheten att utnyttja känd information i samband med utgången av börsnoteringarnas blackout period i syfte att uppnå positiv marknadsjusterad avkastning. Undersökningen görs i form av en eventstudie där vi undersöker marknadsjusterad avkastning innan, under och efter utgången av blackout period. Vi finner en positiv marknadsjusterad avkastning i förhållande till jämförelseindex under en tidsperiod tio dagar innan till två dagar innan blackout periods utgång om 2,9%, men däremot är den inte statistiskt signifikant. Våra resultat tyder inte heller på att en signifikant marknadsjusterad avkastning förekommer under eller efter utgången av blackout period.

Problemformulering 1: Vilken risk-justerad överavkastning på lång sikt ger investeringar i IPO? Problemformulering 2: Vilken av de valda tidshorisonterna som investeringsstrategi genererar den högsta avkastningen när man investerar i IPO:s? Syfte: Syftet med studien är att studera huruvida det går att generera en överavkastning på lång sikt genom att investera i IPO:s, vidare är syftet med studien att ge investeraren ett bättre beslutsunderlag gällande vilken tidshorisont som är mest lönsam när man investerar i IPO: s. Teori: Den teori som denna studie baseras på är den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte är möjligt att generera en överavkastning på aktiemarknaden. Detta eftersom all tillgänglig information är inprisad i kursen. Vidare menar EMH att alla investerare är rationella och att alla har samma tillgång till information och att informationen värderas lika av alla investerare. Kritik av EMH diskuteras också. Vi har anledning att ifrågasätta denna teori. Forsättningsvis behandlar vi teorin om informationsasymmetrin och signaleringshypotesen vilket innebär att det finns en skillnad i den information som säljaren och köparen har samt att i detta fall säljaren kan signalera hur bra ett företag genom olika ageranden, respektive. Metod: Metoden för studien består i en kvantitativ metod. Urvalet efter bortfall är 248 IPO:s som har noterats på stockholmsbörsens Small, -Mid & Large Cap listor samt på First North mellan 2008– 2019. Beräkningen av avkastningarna för portföljerna och den eventuella över eller underavkastningen kommer ske genom att beräkna den faktiska avkastningen, buy hold abnormal return samt Cumulative abnormal returns. Resultat & analys: Resultatet från studien är att det går att generera överavkastning på kort sikt jämfört med jämförelseindexet. Det går däremot inte med säkerhet att säkerställa att IPO:s underavkastar på medellång och lång sikt. Vi kan med statistik säkerhet säga att det inte går att generera överavkastningar under livslängden för en IPO mellan 2008–2019. Jämförelsen mellan portföljerna visar att den högsta årliga avkastningen ges genom att investera i börsnoteringar på kort sikt, i vårt fall med en tidshorisont på tre månader. Sämst avkastning har evighetsportföljen. Slutsats: Problemformulering 1 Vilken risk-justerad överavkastning på lång sikt ger investeringar i IPO? – IPO:s på den svenska marknaden har en underprestation jämfört med det valda jämförelseindexetm Six Return Index. Problemformulering 2: Vilken av de valda tidshorisonterna som investeringsstrategi genererar den högsta avkastningen när man investerar i IPO:s? – Investeringsstrategin med en tremånaders tidshorisont ger den högsta avkastningen.

Uppsatsen studerar förvärv, mer specifikt serieförvärv, och utreder huruvida användandet av förvärv som tillväxtstrategi är ett vinnande koncept. Frågeställningen lyder: Är serieförvärv en vinnande strategi för stora, svenska bolag med ändamålet att skapa värde på aktiemarknaden? och studien fokuserar på bolagen som befinner sig på Stockholmsbörsens Large Cap-segment. Bolagens avkastning samt antal förvärv de genomfört under åren 2010-2019 är i fokus och analyseras med tidigare och vidareutvecklade teorier från främst Laamanen & Keil (2008) samt Chatterjee (2009). Bolagen delades upp i fyra grupper baserat på antal genomförda förvärv. Resultatet tyder på att serieförvärv är en framgångsrik strategi, men det talar även för att positiv aktieavkastning kan uppnås utan att förvärva. Studiens resultat indikerar att de bolag som ägnar sig åt förvärv mindre frekvent, 4-9 förvärv under en tioårsperiod, är de som presterar sämst. De mindre frekventa förvärvarna är också den enda gruppen som presterat sämre än Large Cap i helhet under samma tidsperiod. Uppsatsen bidrar därmed till att styrka tidigare forskning kring erfarenhet relaterat till förvärv samt ger insikt i hur frekvens av förvärv påverkar ett företags totala aktieavkastning.

Medier har i dagens samhälle möjlighet att snabbt nå ut till allmänheten med sina nyheter, och som konsekvens får företagsskandaler stor uppmärksamhet. Hur offentliggörandet av företagsskandaler påverkar aktiekurser har studerats sedan många år tillbaka, men en inriktning på den svenska marknaden har inte gjorts i någon bredare omfattning. Vidare begränsar majoriteten av tidigare forskning, som berör ämnet företagsskandaler och dess effekt, sitt fokus till rent illegala handlingar. Denna studie utgår från en bredare definition av företagsskandaler genom att även inkludera handlingar av mindre allvarlighetsgrad. Studiens syfte är att undersöka huruvida publikationen av företagsskandaler påverkar aktiekursen hos företag noterade på den svenska marknaden. För att besvara detta genomförs en kvantitativ eventstudie som inkluderar 76 event i enlighet med MacKinlays (1997) marknadsmodell. Vidare utförs ett ensidigt t-test för att avgöra om en signifikant reaktion kan avläsas. Studiens resultat indikerar att aktiekursen sjunker i samband med offentliggörandet av företagsskandaler.

Hållbarhet har fått allt större betydelse i samhället, inte minst inom näringslivet. Detta har letttill att såväl företag som investerare tvingas se hållbarhet som en betydande faktor. Företagshållbarhetsrapportering har därmed blivit ett verktyg som företag kan använda sig av för attskapa konkurrensfördelar. Tidigare forskning har undersökt sambandet mellan företagskvalitet på hållbarhetsrapportering och förväntad avkastning. Syftet med denna studie är attundersöka förhållandet mellan kvalitet på hållbarhetsrapportering och förväntad avkastningsamt täcka det forskningsgap som råder på den svenska marknaden Stockholm Large ochMid Cap. Undersökningen sker genom en deduktiv ansats med kvantitativ metod. En hypotesformuleras och testas sedan med hjälp av en regressionsanalys. Resultatet av undersökningenindikerar att det inte råder något signifikant samband mellan hållbarhetsrapporterings-kvalitetoch förväntad avkastning. Det innebär att resultatet inte är i linje med stora delar av tidigareforskning.

In all listed companies, there are people who have close ties to the business, either as employees or directors, or indirectly through relationships with the company. Such individuals are usually named as insiders and often have information about the company's prospects that has not yet been made public or reflected in the stock's price. This information asymmetry between insiders and external investors can create a signal value when insiders trade in the company's stock. The interpretation and valuation of insider trading by external investors can then affect the share price, both positively or negatively depending on the type of trade.Previous studies show different results regarding whether insider trading generates abnormal returns or not. Some studies have shown that there is no systematic profitability in following insider trading, while others have shown that it can generate an abnormal return.The purpose of this study is to investigate whether insider trading generates abnormal returns and to investigate whether the abnormal return differs depending on position, year and transaction type. The study is conducted in the form of an event study to investigate the effect that insider trading has on a company's share price. The results of this study show that insider trading does not generate any abnormal return for the event period or for the event day, but that there are significant differences in CAAR between buy and sell transactions. The result also shows that there is no difference in abnormal returns between different positions or between different years.

Uppsatsen undersöker huruvida det finns signifikanta skillnader i avkastning hos bolag som noterats av riskkapitalbolag, samt huruvida det finns signifikanta skillnader i avkastning hos bolag som noterats av dess grundare. Vidare undersöker även uppsatsen huruvida det finns signifikanta skillnader i avkastning hos bolag där olika typer av ankarinvesterare åtagit sig att teckna aktier i samband med en IPO. Uppsatsen har angripit frågeställningarna via ett kvantitativt tillvägagångsätt där data över ägarstrukturer före IPO:n, insynsägande samt ankarinvesterares teckningsåtaganden insamlats från respektive bolags prospekt. Bolagen som ingår i datamaterialet har avgränsats till bolag som genomfört en IPO på Stockholmsbörsen under perioden 1 januari 2018 till 31 december 2022. Uppsatsens resultat antyder att bolag som börsnoterats av riskkapitalbolag genererar lägre avkastning än marknadsportföljen. Vidare redovisar uppsatsen att bolag som noterats av dess grundare genererar högre avkastning än marknadsportföljen, samt att det inte verkar finnas ett samband mellan antalet ankarinvesterare och aktiens avkastning.

Syftet med denna studie är att undersöka om investerare på den svenska kapitalmarknaden är mindre uppmärksamma på värderelevant information på fredagar. För att studera detta, undersöker vi kortsiktiga marknadsreaktioner vid publicering av delårsrapporter på fredagar i förhållande till övriga handelsdagar. I studien tillämpas en kvantitativ forskningsmetod i form av en eventstudie, där marknadsreaktionerna mäts i onormal avkastning. Eftersom förtida reaktioner till kvartalsrapporter minskar reaktionerna under publiceringsdagen, kontrollerar vi för händelser som kan tänkas ge upphov till sådana reaktioner innan fredagsrapporterna publiceras. Urvalet består av delårsrapporter tillhörande företag som varit listade på OMXS30 under perioden mellan 2017-01-01 till 2019-12-31. Resultatet indikerar att marknadsreaktionerna, givet en viss nivå av oväntat resultat, är 32% lägre för fredagar än andra handelsdagar. Eftersom resultatet saknar statistisk signifikans, kan dock inga generella tolkningar eller slutsatser dras. Vi finner heller inget stöd för att eventuella underreaktioner till fredagsrapporter skulle kunna förklaras av förtida reaktioner. Studien lämnar dock utrymme för spekulationer kring eventuella oregelbundenheter i responsiviteten till oväntat resultat hos svenska investerare, och utgör därmed en intressant utgångspunkt för vidare forskning. / This paper aims to investigate if Swedish investors are less attentive to value-relevant information on Fridays. To study this, we compare the short-term market reactions to quarterly reports published on Fridays to other trading days. This paper applies an event study, where market reactions are measured in abnormal returns. Since premature reactions to quarterly reports reduce reactions on the day the reports get published, we control for events that can give rise to such reactions before Friday reports are published. This study focuses on quarterly earnings reports belonging to companies that have been listed on OMXS30 between 2017-01- 01 and 2019-12-31. The results indicate that market reactions to unexpected earnings are 32% lower for Fridays than other trading days. However, in lack of statistical significance, no concrete conclusions can be drawn. We also find no support for the possibility of events causing negative expectations among investors explaining underreactions on Fridays. However, the study leaves room for speculation about possible irregularities in the responsiveness to unexpected earnings among Swedish investors, and thus constitutes an interesting basis for future studies.

INLEDNINGI varje börsnoterat bolag finns det personer som är nära relaterade till verksamheten, antingendirekt via anställning alternativt medlemskap i bolagsstyrelsen, eller indirekt genom närståenderelationer. Dessa personer kallas för insynspersoner. Många gånger kommer insynspersoner attinneha information om bolagets framtida värde som ännu inte är känt för allmänheten och hellerinte återspeglas i aktiekursen. På grund av den informationsasymmetrin som förekommer mellaninsynspersoner och utomstående investerare kan det uppstå ett signalvärde när insynspersonerhandlar med bolagets aktier. Beroende på hur utomstående investerare tolkar och värderarsignalerna från insynshandeln kan det ha en påverkan på aktiekursen.Det finns anledning att tro att effekten som insynshandel har på aktiekurser skiljer sig mellannormala och volatila marknadsförhållanden. I volatila perioder på börsen, där osäkerheten ärhögre, förekommer ett förändrat investerarbeteende som en följd av investerarnas uppfattning avrisk och förväntad avkastning. Tidigare forskning har påvisat att investerare reagerar starkare tillnyheter under volatila marknadsförhållanden, exempelvis gällande ett företags utdelningspolicy.Därför bör även marknadens reaktion till insynshandel skilja sig under perioder med volatilamarknadsförhållanden jämfört med en normal period. Under volatila perioder ökar ävenflockbeteendet på aktiemarknaden. Detta innebär att investerare i högre utsträckning bortser frånegen information och analys för att i stället följa folkmassan i tro om att deras information är mervärdefull. Även detta bör leda till att marknadens reaktioner till rapporterad insynshandel ökarunder en volatil period jämfört med en normal period. Denna studie syftar till att identifieraeventuella skillnader mellan dessa perioder, vilket är något som ingen tidigare forskning harstuderat. Studien syftar även till att undersöka om effekterna från insynshandel skiljer beroende påbolagsstorlek.Denna studie använder sig av en kvantitativ forskningsmetod och studerar bolag frånStockholmsbörsens Large Cap och Small Cap listor. Perioden som representerar normalamarknadsförhållanden inkluderar insynshandel från år 2019 där marknadsvolatiliteten var lägre ändet 10-åriga genomsnittet. Den volatila perioden sträcker sig från 2020-03-11 till 2021-03-11 därmarknadsvolatiliteten var betydligt högre än genomsnittet på grund av covid-19 pandemin.Resultaten från denna studie påvisar att insynshandel genererar abnormal avkastning påStockholmsbörsen på publiceringsdagen av insynshandeln. När det gäller insynsförvärv finns detingen skillnad mellan perioderna. Däremot påvisas en skillnad för avyttringar där abnormalavkastning enbart finns i den normala perioden. Resultaten talar för att signalvärdet för förvärvinte skiljer sig mellan perioderna och att signalvärdet för avyttringar minskar med en högremarknadsvolatilitet.

Recent research has highlighted the puzzling phenomenon of overnight stock returns vastly outperforming day returns. The anomaly has been fairly well documented but the underlying factors are still debated. This paper explores earnings announcements on the Nasdaq Stockholm stock exchange and the announcements effects on the overnight returns for individual stocks. Data from the stock price index OMXSPI and the OMXS30 constituents provide the empirical basis for our research. We hypothesize that earnings announcements have a positive contribution to overnight returns for individual stocks. Our quantitative regression study supports the hypothesis that the overnight returns are particularly strong during days when earnings reports are announced. These encouraging results provide motivation for extending the research to other markets where the phenomenon has been observed.