Denna studie undersöker bakomliggande motiv till aktieåterköp på den svenska marknaden och hur marknaden reagerar vid annonseringen av utnyttjande av aktieåterköp. Utifrån 154 annonseringar mellan åren 2010-2017 identifieras tre bakomliggande motiv till aktieåterköp: Förse incitamentsprogram, förändring av kapitalstruktur/distribution av överskottslikviditet och tillhandahålla aktier för förvärv av företag eller annan egendom. Studien finner att 45% av annonseringarna hade incitamentsprogram som minst ett motiv, en ökning jämfört med perioden 2000- 2009 där siffran var 33%. Även den abnorma avkastningen vid annonseringen av utnyttjande av aktieåterköp undersöks genom en eventstudie. Resultaten visar en abnorm avkastning vid annonseringstillfället på 1,341%, utan hänsyn till bakomliggande motiv. Med hänsyn till bakomliggande motiv vid annonseringen uppmätts en abnorm avkastning på 1,5% för kapitalstruktur/distribution av överskottslikviditet, 1,332% för förvärv av företag eller annan egendom och 0,915% för incitamentsprogram.

En vinstvarning är när ett företag går ut med information till allmänheten om att resultatet kommer att bli väsentligt lägre än förväntat. Denna studie undersöker marknadens reaktion vid omvända vinstvarningar, som är precis vad namnet antyder, när företag går ut med information om att resultatet kommer bli väsentligt högre än förväntat. Marknadens reaktion vid vinstvarningar tenderar att vara mer negativ då företag väljer att inte dela med sig av detaljerad information och mindre negativ då företaget väljer att vara mer transparenta och dela med sig av detaljerad information (Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010). Tidigare studier har också visat att reaktionen vid vinstvarningar är mer negativa hos små företag än stora (Jackson & Madura, 2003; Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010). Om resultat från tidigare studier som har studerat negativa vinstvarningar skulle stämma överens även vid omvända vinstvarningar betyder det att aktiekursen stiger mer hos små företag än hos stora företag vid tidpunkten för tillkännagivandet och att minskad transparens har en positiv effekt. Studien försöker därför svara på frågeställningen; Hur reagerar den svenska marknaden när företag tillkännager omvända vinstvarningar? Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie med kvantitativ ansats. Urvalet av omvända vinstvarningar är de som har hittats med hjälp av databasen Retriever Media Archive under åren 2004 – 2019. Resultaten visar att företagens storlek och vilken typ av information som finns i de omvända vinstvarningarna har betydelse för hur stark marknadsreaktionen blir. Studien undersöker även om det förekommer abnormal avkastning redan tiden innan dagen för tillkännagivandet, vilket kan tyda på informationsläckage, men detta kan inte påvisas med statistisk signifikans. Då regelverken kring huruvida företag måste vinstvarna är diffusa och öppna för tolkning kan det också diskuteras kring vilka konsekvenser det får för företagen att vara så transparenta som möjligt. Resultaten tyder på att den positiva kumulativa abnormala avkastningen är signifikant avvikande vid tillkännagivandet av omvända vinstvarningar från svenska börsnoterade bolag. Även fast så hög transparens som möjligt bör eftersträvas ur ett moraliskt perspektiv, så kan resultaten från denna studie användas till att förstå hur marknaden tar emot informationen vid tillkännagivandet av omvända vinstvarningar och därmed ge inblick i hur olika utformningar av denna information kan leda till olika marknadsreaktioner. Om en stark positiv reaktion eftersträvas så visar studiens resultat att det ger en starkare marknadsreaktion att inkludera mer detaljerad information. Små företag har också större chans att få aktiekursen att stiga vid en omvänd vinstvarning än vad stora företag har (Jackson & Madura, 2003; Bulkley & Herrerias, 2005; Church & Donker, 2010).

<p>I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering:</p><p>Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben?</p><p>Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag. Syftet har uppnåtts genom att vi utfört en Event study som syftar till att jämföra den förväntade avkastningen för en aktie med den faktiska avkastningen under en specifik dag. För att prognostisera den förväntade avkastningen har ett index använts.</p><p>Det som legat till grund för den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i Famas arbeten om den effektiva marknaden. Den effektiva marknaden kan beskrivas som hur marknadens aktörer reagerar på ny information. Vidare behandlar teorin vad som sker när företagsspecifika händelser blir kända. Inom området fotboll och aktier finns det sparsamt med tidigare studier varvid vår studie tillför ny kunskap.</p><p>Resultatet av studien visar sig tydligast genom att vi kan bevisa att det förekommer positiv avvikande avkastning i samband med att managern lämnar klubben på grund av dåliga resultat. Vi kan också konstatera att det förekommer olika reaktioner för fotbollsmanagers lämnande av klubben jämfört med att VD:n lämnar företaget. I övriga kategorier kan vi se tendenser och mönster men dessa är inte statistiskt säkerställda.</p>

<p>En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva. En effektiv aktiemarknad består av korrekt prissatta aktier och all tillgänglig information är avspeglad i aktiekursen. Här antas också att alla investerare har tillgång till samma information vilket minskar möjligheten för insatta placerare att skapa abnormala avkastningar. Hur effektiv är då den svenska aktiemarknaden?</p><p>Studiens problemformulering lyder: Är aktiemarknaden effektiv vid publicering av kvartalsrapporter?</p><p>Syftet är att genom en event study studera om aktiemarknaden är semi-starkt effektiv vid publicering av ny information i form av kvartals-rapporter. Vi ska studera om marknaden anpassar sig direkt till den nya informationen eller om det finns en anpassningsperiod då aktörer på marknaden kan göra abnormala avkastningar. Vi ska även se om marknaden är effektiv under dagarna innan publiceringen av kvartals- rapporten. Vi utgår från hypotesen om effektiva marknader för att med en kvantitativ metod studera problemet.</p><p>Vi har studerat publiceringen av kvartalsrapporter under 2003 till 2006 för 30 stycken av de mest omsatta aktierna på Large Cap-listan på Stockholmsbörsen. Fyra kvartalsrapporter per år ger 480 kvartal som delas in i tre portföljer beroende på om det verkliga resultatet som publicerades i kvartalsrapporten var bättre, sämre eller ungefär lika som det prognostiserade resultatet. För aktierna har vi beräknat den kumulativa abnormala avkastningen från 10 dagar innan publiceringen av kvartalsrapporten till 20 dagar efter publiceringen och har genom statistiska test prövat hypotesen att marknaden är effektiv. De perioder vi studerar är 10 dagar efter publiceringen av kvartalsrapporten, 20 dagar efter publiceringen, publiceringsdagen och 10 dagar innan publiceringen.</p><p>Resultatet visar att aktie- marknaden ej är effektiv fullt ut för de aktier vi valt att studera. För de aktier där det verkliga resultatet var sämre än förväntat eller ungefär lika som förväntat så är marknaden effektiv för perioderna omkring publiceringen av kvartalsrapporten förutom dagen då publiceringen sker. För de aktier där kvartalsrapporten visade ett resultat som var bättre än det prognostiserade fann vi att marknaden inte är effektiv för perioden direkt efter publiceringen, den längre perioden efter publiceringen, publiceringsdagen eller perioden innan publiceringen. Detta betyder att för de aktier där resultatet var bättre än det prognostiserade så kan aktörer på marknaden göra abnormala avkastningar.</p>

<p>Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser.</p><p>Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde. För att djupare kunna studera detta har vi valt att undersöka eventuella samband på kort sikt (tre dagar närmast händelsedagen) och på lite längre sikt (en tidsperiod om 30 börsdagar efter händelsedagen). Den förväntade avkastningen har baserats på historisk utveckling för varje enskilt företag. Denna avkastning har sedan jämförts med den faktiska avkastningen under mätperioden varvid en avvikande avkastning har kunnat urskiljas. Det undersökta materialet är indelat i två dimensioner; dels undersöker vi om omfattningen, i form av allvarlighetsgrad på de aktuella händelserna, har betydelse för den avvikande avkastningen, och dels har vi även valt att gruppera in händelserna i en grupp som omfattar industriföretag och en grupp där samtliga händelser ingår.</p><p>Den teoretiska referensram som ligger till grund för denna studie är till stor del baserad på Eugene F. Famas teorier kring olika marknaders effektivitet och hur de reagerar på ny information. När det gäller aktiemarknaden finns även en del teorier som tar sin utgångspunkt i mer sociologiska och psykologiska faktorer för att förklara rörelser i aktiepriser. Gällande tidigare forskning inom området har vi valt att presentera fyra studier som på ett eller annat sätt ansetts relevanta i förhållande till den studie vi avsett att utföra.</p><p>Det uppkomna resultatet visar att inga noterbara samband förefaller existera på längre sikt eller för den minsta allvarlighetsgraden. Däremot finns det tecken på samband mellan en negativt avvikande avkastning på händelsedagen och dagen efter för de mer allvarliga händelserna, främst inom gruppen industriföretag, men att den negativt avvikande avkastningen till största del återhämtar eller ligger på samma nivå vid 30 börsdagar efter händelsedagen. De slutsatser som framkommit av undersökningen visar att det inte förefaller finnas någon anledning att gripas av ”panik” när en miljöhändelse inträffar likt den omfattning av dem som ingått i denna studie, och att en eventuell negativ avvikande avkastning under de två första dagarna förmodligen återhämtar sig eller håller sig på samma nivå under en tidsperiod efter händelsen. Däremot finns det skäl att hålla dessa företag under uppsikt då de avvikande avkastningarna varierar avsevärt från fall till fall.</p>

<p>I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fått allt större ekonomier ökar även deras behov av kapital. Under den senaste femtonårsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta är en relativt ny företeelse finns det många outforskade delar att studera. Därför har vi valt att inrikta vår studie mot frågeställningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgång och dess aktiekurs?</p><p>Genom vårt syfte har vi begränsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det är turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka. Dessa matcher är intressanta att undersöka genom att de genererar stora summor pengar genom biljettintäkter tv-pengar och prispengar, samt att de är de mest prestigefyllda matcherna som spelas inom fotbollen. För att undersöka vilken påverkan denna typ av händelse har på aktiepriset använder vi en väl vedertagen metod som kallas event studie. Det är en metod med fokus på en specifik händelse och dess påverkan på aktiens pris. I vårt fall utgörs händelsen av en match och dess utgång. Efter att ha noterat matchens utgång kan vi jämföra aktiekursens förändring från dagen innan match och dagen när handel kan ske på händelsen. Denna förändring jämförs sedan mot ett utvalt index för att se om det finns någon avvikande avkastning. Studien omfattar observationer från 204 matcher. Vi har för att ytterligare skapa förståelse kring aktieprisets rörelse tittat på hur förväntningarna påverkar aktiekursen. Som indikator för förväntningarna inför matchen använder vi matchodds. Vi tittar även på förväntningarna genom att se på utfallet i den första av de två matcherna i matchserien. De resultat vi ser är att det förekommer avvikande avkastning vid matcher i de Europeiska klubblagsturneringarna. Vi ser också att resultatet är kraftigast efter den andra matchen i matchserien vilket innebär att klubben antingen avancerar eller lämnar turneringen. Reaktionen är också starkare negativ vid negativ utgång av matchen eller matchserien än vad den är positiv vid vunnen match eller avancemang. Vi ser också att det existerar ett samband mellan matchodds och den avkastning som uppstår efter matchen. Större sannolikhet för vinst ger lägre avkastning vid vinst och lägre sannolikhet för vinst ger större avkastning. Motsatt samband gäller för förluster. Denna slutsats är ny, då tidigare forskning inte kunnat säkerställa sambandet.</p>

<p>Titel: Fonders förvaltningsavgifter vs avkastning – Lönar det sig att betala lite mer eller är det bara dumdristigt?</p><p>Seminariedatum: 2008-06-04</p><p>Ämne/kurs: Magisteruppsats/ D-nivå</p><p>Författare: Anna Asplund och Malin Elfving</p><p>Handledare: Stig Westerdahl</p><p>Nyckelord: Fonder, Förvaltningsavgifter, TKA, Avkastning</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan fonders förvaltningsavgifter och dess avkastning samt om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig mellan olika fondtyper.</p><p>Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats eftersom vi utgår från befintliga begrepp och teorier. Då vi ville undersöka en stor population har vi använt oss av en kvantitativ forskningsstrategi. Studien grundar sig på åren 2004-2007. För att bestämma ett samband mellan de två variablerna förvaltningsavgift och avkastning har vi använt oss av regressionsanalyser. För att undersöka om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig åt mellan de olika fondtyperna har vi använt oss av medelvärdesanalyser.</p><p>Empiri: Vi har hämtat data gällande förvaltningsavgifter och avkastning på de fonder som ingår i urvalet från Morningstar som är en oberoende utgivare av fondinformation.</p><p>Slutsatser: Studiens resultat visar att ett samband mellan fondernas avkastning och dess förvaltningsavgift (TKA) endast kan fastställas år 2005, då ett negativt samband föreligger. Detta år visar indikationer på att det finns skillnader i resultaten och att det inte beror på slumpen. De resterande åren kan resultaten dels bero på slumpen samt har de en dålig förklaringsgrad vilket innebär att resultaten i studien ej kan skildra verkligheten. Räntefonderna är den fondtyp som har den lägsta genomsnittliga avkastningen under den undersökta perioden, aktiefonderna har den högsta. Räntefonderna har även den lägsta genomsnittliga TKA medan den fondtyp som i denna studie har den högsta genomsnittliga TKA är fond-i-fonder.</p> / <p>Title: Mutual funds; administration fees vs. proceeds – Is it profitable to pay a bit more or is it just foolish?</p><p>Seminar date: 2008-06-04</p><p>Course: Master Thesis/D-level</p><p>Authors: Anna Asplund and Malin Elfving</p><p>Advisor: Stig Westerdahl</p><p>Keywords: Mutual funds, Administration fees, TKA, Proceed</p><p>Purpose: The purpose of the study is to investigate if there is a connection between the administration fees of mutual funds and their proceeds. The study aims to examine different kinds of funds which invests in different kinds of markets and if there are differences between these funds.</p><p>Methodology: The study is founded on a deductive research effort since we take our starting-point in existing terminology and theories. Since we wanted to examine a large population we used a quantitative research strategy. In order to determine a connection between the two variables; administration fee and proceed we have used regression-analysis.</p><p>Empirical foundation: We have collected data concerning administration fees and proceed on the funds in the selection from Morningstar, which is an independent publisher of mutual fund information</p><p>Conclusion: It is only for the year of 2005 the study shows a possible negative connection between the administration fees of mutual funds and their proceeds. For the unit trusts a possible connection cannot be established for any of the examined years.</p>

<p>Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp.</p><p>Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen.</p><p>Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma. Fråga uppkommer dock om vem som har rätt till avkastningen i en rad olika situationer, såsom vid panträtt, köp, återtaganderätt. Rätten till avkastning i de olika fallen har behandlats på olika sätt av lagstiftaren. Denna uppsats behandlar hur rätten till avkastning från ett visst förmögenhetsobjekt har reglerats i svensk rätt, med utgångspunkt i en rad olika rättsförhållanden.</p><p>Inledningsvis behandlas begreppet avkastning med utgångspunkt i ekonomisk litteratur. För att avgöra vad som kan anses utgöra avkastning studerar, och diskuterar, författaren även vilka funktioner möjligheten till avkastning fyller. Därefter integreras det ekonomiska perspektivet med juridiska aspekter, i syfte att klargöra vilka inkomster som, i juridiskt hänseende, behandlas som avkastning. Författaren diskuterar härvid även samspelet mellan det ekonomiska livet och juridiken.</p><p>Efter begreppsdiskussionen behandlas hur rätten till avkastning regleras i de olika rättsförhållandena köp, panträtt, retentionsrätt samt återtaganderätt. Utifrån regleringens innehåll och de aspekter på avkastning som framkommit tidigare i uppsatsen, diskuterar författaren huruvida en enhetlig tanke står att finna bakom valet av reglering. Därefter utreds vilka intressen som bör beaktas vid bedömningen av rätten till avkastning, i de fall där lagstiftning saknas. Slutligen gör författaren en avvägning mellan dessa intressen i några rättsförhållanden för vilka lagstiftning angående rätten till avkastning saknas.</p>

<p>I en pågående globalisering, skapas fler och fler unioner eller liknande handelsavtal, där syftet är att främja den egna regionen och dess markand. Möjligheterna är enorma för företagen inom dessa regioner, då alla barriärer är borta och landsgränserna utsuddade. Detta skapar även hårdare konkurrens och aktörer från andra delar av världen vill komma in på dessa marknader och ta del av vinsterna. Det snabbaste och enklaste sättet att ta sig in på marknaderna är genom förvärv, då befintliga etablerade företag köps upp. Frågan är huruvida dessa regioners marknader reagerar, då ett företag som kommer utifrån regionen köper upp ett företag inom regionen eller om förvärvet sker inom regionen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon mätbar skillnad i den abnormala avkastningen vid gränsöverskridande förvärv, som kan härledas till uppköparens ursprung. Fokus ligger på skillnaden mellan företag från den Europeiska Unionen och företag utanför gemenskapen. Vidare skall denna uppsats undersöka lönsamhetsutvecklingen efter genomfört uppköp.</p><p>Den metoden som har valts för att studera problemet är en eventstudie, som anses vara det mest lämpade vid undersökning av den abnormala avkastningen. En intervju har även genomförts, för att få mer djup i undersökningen och en lönsamhetsundersökning, för att utläsa effekterna hos budföretaget efter förvärvet. I lönsamhetsundersökningen har tre nyckeltal undersökts avkastning på eget kapital, P/E-talet och avkastning på totala tillgångar.</p><p>Resultatet utav studien visade på att avkastningen hos målföretagen som hade köpare från ett land utanför den Europeiska Unionen var störst. Detta betyder även att de förväntas generera högre lönsamhet enligt den effektiva markandshypotesen. En anledning till att gruppen med icke-EU företag genererade en större överavkastning kan vara att de ”delar med sig” av de förväntade framtida vinsterna i större utsträckning varpå deras budpremie var högre. Vid gränsöverskridande företagsförvärv konkurrerar fler potentiella köpare om företaget vilket driver upp budpremien. Att Sverige inte ingår i eurosamarbetet kan vara en anledning till att färre företag inom unionen konkurrerar om att köpa svenska företag varpå premien och därmed överavkastningen i denna grupp är lägre.</p><p>Lönsamhetsundersökningen visade på att gruppen med företag från den Europeiska Unionen upplever en minskning av alla de tre nyckeltalen efter det genomförda förvärvet. Gruppen med företag från utanför unionen å andra sidan upplever en ökning av både avkastning på eget kapital och avkastning på totala tillgångar i perioderna efter förvärvet, vilket visar på att förvärvet varit mer lönsamt för dem. Resultatet från lönsamhetsundersökningen stödjer resultatet från evenstudien då gruppen med företag utanför unionen lyckats generera den största lönsamheten varpå den högre premien från dessa företag var berättigad.</p>

<p><strong>Problem: </strong>Genereras det en abnorm avkastning i samband med företagsförvärv? Skiljer sig resultaten från varandra i fråga om branschtillhörighet?</p><p>Vilka motiv finns till att genomföra företagsförvärv? Påverkas företagens aktiekurs beroende på vilket motiv som anges för förvärvet?</p><p><strong>Syfte: </strong>Studiens syfte är att belysa och analysera förändringar i aktiekursen vid annonsering av företagsförvärv och hur dessa påverkas av branschtillhörighet och motiv angett till förvärvet. Syftet är även att undersöka vilka motiv som anges av företagen vid förvärv av ett annat bolag.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Förvärven i denna undersökning har inträffat under tidsperioden 1996-2005. Valda företag är de som själva förvärvat och samtliga har varit registrerade på Stockholmsbörsens OMX-lista. Antalet företag uppgår till 40 stycken.</p><p><strong>Metod: </strong>Metoden har varit kvantitativ, då mycket hård data har bearbetats och analyserats. Valet att använda Eventstudie som metod motiveras av att denna är ett bra verktyg för att belysa specifika ekonomiska händelsers inverkan på aktiekursens förändringar. Genom att räkna ut genomsnittlig kumulativ avvikande avkastning och genomsnittlig avvikande avkastning per dag för varje företag, har förvärvet som fenomen kunnat isoleras och analyseras, utifrån händelsefönstrets 11 dagar. <strong></strong></p><p><strong>Teori: </strong>Den effektiva marknadshypotesen säger att all tillgänglig information på marknaden skall återspeglas i aktiekursen. Därmed bör även marknaden, i hypotesens halvstarka form, omedelbart reagera på ny information angående företagsförvärv, så att jämvikts pris uppstår. <strong></strong></p><p>Teorin angående motiv till företagsförvärv säger att samtliga förvärv genomförs med en önskan från företagen om ökad tillväxt, som de själva inte kan uppnå organiskt.</p><p><strong>Empiri: </strong>I prövningar av nollhypotesen av CAAR och AAR har inga statistiskt signifikanta samband kunnat fastställas i något av fallen, varken när det gäller branschtillhörighet eller vilket förvärvsmotiv som angetts. Samtliga företag faller däremot inom den teoretiska ramen för vilka motiv som angetts till förvärven. <strong></strong></p><p><strong>Slutsatser:</strong> I denna undersökning har det framkommit att Den effektiva marknadshypotesen i sin halvstarka form inte är gällande när det kommer till reaktionerna på nyutkommen information rörande förvärv. Dessa slutsatser grundar sig i att inga signifikanta samband har stått att finna.</p> / <p><strong>Challenge:  </strong>Do acquisitions generate abnormal returns?<strong> </strong>Do results differ in between various industries? What are some of the key motives for a corporate acquisition? Do different types of motives lead to diverse or similar results in terms of its affect on an acquiring company’s share price?</p><p><strong>Aim:  </strong>The aim of this paper is to highlight and analyze the changes in share prices as a result of a company´s acquisition announcement. Furthermore, the paper will shed a light on and evaluate some of the motives for an acquisition as well as the influence a company’s industry belonging has on the resulting share price changes.   Moreover, the aim is also to identify the divers motives companies have stated as a reason for acquiring another company.</p><p><strong>Delimitation: </strong>The acquisitions in the study have taken place during the period 1996-2005. The acquiring companies have been registered on the Swedish stock exchange (OMX-list). The sample studied in the paper is limited to 40 companies.</p><p><strong>Method: </strong>The method used has been quantitative analysis. Results have been accumulated through the process of an event study. The method provides suitable tools for highlighting and analyzing economical events that influences a company´s share price. For the purpose of this study the acquisitions has been isolated by an event window of 11 days. First the cumulative average abnormal return (CAAR) and the average abnormal return (AAR) are calculated for the 11 days, the values are then aggregated. The aggregated result is then tested by using the null hypothesis test. Statistical conclusions have then been drawn from the end results i.e. accepted or rejected.<strong> </strong></p><p><strong>Theory: </strong><em>The theory of efficient markets</em> describes markets, who fully reflect all of the available information. As new information is provided, the share prices should change to a level where no arbitrages are possible.  In the semi strong form of the hypothesis, the market should immediately react and prices should fluctuate to its new equilibrium. </p><p>The theory concerning motives for acquisitions says that all acquisitions are made through a wish for economical growth. Through acquisition a company can i.e. acquire market shares or expand in to new markets faster than through organic growth.</p><p><strong>Results: </strong>The null hypothesis test did not find any statistical relation between the factors examined. Either the test of CAAR or AAR has provided a positive or negative relation within the categories <em>industry</em> <em>belonging</em> or <em>motive for acquisition</em>.</p><p>All of the stated motives for acquisition have fallen within the frames of the theory. No new motive was found.</p><p><strong>Conclusions: </strong>To conclude, the study shows that the semi strong form of the <em>efficient market hypothesis</em> is not applicable in this study as the results shows that there could not be found any statistical relation between the announcement of acquisitions and the market’s reaction.<strong> </strong></p>