Denna studie undersöker hur aktivt förvaltade BRIC-landsfonder (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) som erbjuds på den svenska fondmarknaden har presterat i förhållande till respektive jämförelseindex (MSCI) utifrån avkastning och riskjusterad prestation under perioder av upp- och nedgångar 2006 till 2011. Vidare undersöker vi hur BRIC-landsfondernas prestationer har hållit i sig jämfört med index och varandra över tiden. Vi finner att majoriteten av Brasilien-fonderna slår index i både upp- och nedgång, samt håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index två av tre perioder. Ryssland-fonderna slår index i uppgång, men inte i nedgång. Fonderna håller dock inte i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna generellt sett under index, framförallt i perioder av nedgång. Indien-fonderna slår index i nedgång, men inte i uppgång. Fonderna håller inte i prestationerna över tid och underpresterar index på riskjusterad basis i perioder av nedgång. Slutligen finner vi att Kina-fonderna slår index i både upp- och nedgång, men att de inte håller i prestationerna över tid. Riskjusterat presterar fonderna över index i uppgång, men inte i nedgång.

Denna studie syftar till att undersöka vilken effekt fondavgiften har för fondens avkastning samt för den riskjusterade prestationen. Dessutom tas hänsyn till om fonden är en aktiefond eller räntefond, samt ifall det har någon betydelse ifall fondens placeringsinriktning är i Sverige eller i utlandet. Genom statistisk dataanalys med såväl korrelations- som regressionsanalys studeras därmed sambandet mellan fondens avgiftsnivå och den genomsnittliga avkastningen under en 3-årig och 10-årig period.  Den teoretiska grunden utgörs av portföljvalsteori samt den effektiva marknadshypotesen. Avgiften anges av TER och Sharpekvoten mäter den riskjusterade prestationen i uppsatsen. Studien uppvisar blandade resultat som både talar för samt emot den tidigare forskningen inom området. På kort sikt återfinns ett negativt samband mellan avgiften och avkastningen vilket är i enlighet med litteraturen inom området. På längre sikt uppvisar resultaten dock ett positivt samband, det vill säga att en högre avgift har viss betydelse för avkastningen samt för den riskjusterade prestationen, vilket inte har framgått i tidigare forskning. Anmärkningsvärt är att det föreligger stora skillnader mellan aktie- och räntefonder. Räntefonder har överlag gått betydligt bättre än aktiefonder under bägge perioder vilket är förvånande då aktiefonder har haft en betydligt högre avgiftsnivå. På liknade vis har svenska fonder gått bättre än utländska fonder, trots att utländska fonder generellt sett tagit ut en högre avgift. Vidare belyser studien vilka konsekvenser olika avgiftsnivåer får över tid, varför kritik riktas till fonder som inte kan leverera en avkastning i paritet till avgiften. Att inte aktiefonder under någon av de studerade perioderna kunnat prestera bättre än räntefonder trots en ansenligt högre avgiftsnivå utgör en varningssignal för fonder med höga avgifter.

I en pågående globalisering, skapas fler och fler unioner eller liknande handelsavtal, där syftet är att främja den egna regionen och dess markand. Möjligheterna är enorma för företagen inom dessa regioner, då alla barriärer är borta och landsgränserna utsuddade. Detta skapar även hårdare konkurrens och aktörer från andra delar av världen vill komma in på dessa marknader och ta del av vinsterna. Det snabbaste och enklaste sättet att ta sig in på marknaderna är genom förvärv, då befintliga etablerade företag köps upp. Frågan är huruvida dessa regioners marknader reagerar, då ett företag som kommer utifrån regionen köper upp ett företag inom regionen eller om förvärvet sker inom regionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon mätbar skillnad i den abnormala avkastningen vid gränsöverskridande förvärv, som kan härledas till uppköparens ursprung. Fokus ligger på skillnaden mellan företag från den Europeiska Unionen och företag utanför gemenskapen. Vidare skall denna uppsats undersöka lönsamhetsutvecklingen efter genomfört uppköp. Den metoden som har valts för att studera problemet är en eventstudie, som anses vara det mest lämpade vid undersökning av den abnormala avkastningen. En intervju har även genomförts, för att få mer djup i undersökningen och en lönsamhetsundersökning, för att utläsa effekterna hos budföretaget efter förvärvet. I lönsamhetsundersökningen har tre nyckeltal undersökts avkastning på eget kapital, P/E-talet och avkastning på totala tillgångar. Resultatet utav studien visade på att avkastningen hos målföretagen som hade köpare från ett land utanför den Europeiska Unionen var störst. Detta betyder även att de förväntas generera högre lönsamhet enligt den effektiva markandshypotesen. En anledning till att gruppen med icke-EU företag genererade en större överavkastning kan vara att de ”delar med sig” av de förväntade framtida vinsterna i större utsträckning varpå deras budpremie var högre. Vid gränsöverskridande företagsförvärv konkurrerar fler potentiella köpare om företaget vilket driver upp budpremien. Att Sverige inte ingår i eurosamarbetet kan vara en anledning till att färre företag inom unionen konkurrerar om att köpa svenska företag varpå premien och därmed överavkastningen i denna grupp är lägre. Lönsamhetsundersökningen visade på att gruppen med företag från den Europeiska Unionen upplever en minskning av alla de tre nyckeltalen efter det genomförda förvärvet. Gruppen med företag från utanför unionen å andra sidan upplever en ökning av både avkastning på eget kapital och avkastning på totala tillgångar i perioderna efter förvärvet, vilket visar på att förvärvet varit mer lönsamt för dem. Resultatet från lönsamhetsundersökningen stödjer resultatet från evenstudien då gruppen med företag utanför unionen lyckats generera den största lönsamheten varpå den högre premien från dessa företag var berättigad.

Purpose: The main objective of this study is to research whether an announcement of an acquisition generates positive/negative abnormal short-term return towards the buying company’s shareholders. The secondary purpose is to research whether any differences could be due to selected factors: firm size and industry. Method: The study is quantitative in nature where the research aims at the stock price movement around the announcement of an acquisition. The sample size includes 30 companies between the years 2000-2010. The abnormal return is investigated by an Event Study. Conclusion: Our study shows that the publication gives a positive abnormal return in comparison to the respective sector indexes. The result is statistically significant, so we can conclude that an announcement of an acquisition is a positive investment on average. We also found that our selected factors have a significant impact on price performance. Medium-sized industrial companies show positive abnormal returns while smaller IT companies shows a very low abnormal return and large finance companies fluctuates slightly more than other variables, but the value changes are minimal. We also found that the market does not work effectively because of the strange movements before and after the event date.

<p>Sammanfattning</p><p>Antalet investeringsfonder och intresset för dessa har under de senaste åren ökat drama-tiskt. 94 % av den svenska befolkningen mellan 18-74 år sparar i någon form av fond. Un-der 2005 uppgick det totala fondkapitalet till ungefär 1,4 miljarder SEK. Det gör detta till ett viktigt ämne att studera vidare.</p><p>Syftet med denna uppsats att analysera om det är något samband mellan förvaltningsavgif-ter, avkastning, riskjusterad avkastning och marknadsanpassad förvaltningsavgift och av-kastning i svenska aktiefonder. Vidare, skiljer sig prestationen mellan fonder beroende på om de är förvaltade av banker, listade som premiepensionsfonder eller förvaltade av andra fondbolag?</p><p>För att analysera dessa frågor användes ’panel least square’ regressioner. Populationen bestod av 63 aktiefonder inom en tidsram av 20 kvartal. Dummy variabler användes för att särskilja bank- och premiepensionsfonder från den totala populationen.</p><p>Observationerna visade liksom tidigare forskningen blandade resultat. Ingen relation hitta-des mellan avkastning, riskjusterad avkastning och förvaltningsavgift. Detta indikerar att fondbolagen inte tar hänsyn till den förväntade avkastningen när de fastställer sin förvaltningsavgift, vilket överensstämmer med tidigare forskning.</p><p>Ett negativt samband hittades emellertid mellan den marknadsanpassade avkastningen och förvaltningsavgiften.</p><p>Generellt presterade banker i genomsnitt bättre än fondbolag som varken var bank- och/eller premiepensionsfonder när det gäller avkastning, riskjusterad avkastning och marknadsanpassad avkastning. Vidare, fonderna med någon avgift utöver förvaltningsavgif-ten var de med den i genomsnitt näst sämsta gällande avkastning.</p> / <p>The number of investmentfunds have dramatically increased in the last years and so have the interest in funds. 94% of the Swedish population between 18-74 years are investing in some kind of mutual fund. In 2005 the total fund capital was approximately 1.4 billion SEK. That makes this an important topic to investigate further.</p><p>Therefore this thesis purpose is to analyse if there is any relationship between administrationfees, returns, the risk-adjusted performances. Furthermore, does the performance of the Swedish mutual funds differ dependent on whether they are managed by banks or if they are listed as Premiepensionsmyndigheten (PPM) funds, or run by other mutual fund companies?</p><p>To analyse the problem a panel least square regression was used. The population consisted of 63 Swedish mutual equity funds over 20 quarters. Dummy variables were used to separate the banks- and PPM funds from the total population.</p><p>The findings are mixed compared to previous research. There seem to be no relationship between the return, the risk-adjusted return and the administration fee. This indicates that the fund companies do not set their administration fee based on the expected return.</p><p>However, a negative relationship was found between the market-adjusted return and administration fee.</p><p>In general, the banks, on average, outperformed, the mutual fund companies that were not bank and/or PPM funds, in return, risk-adjusted return and market-adjusted return. Further, the funds with some additional fee had the on average second lowest efficiency in terms of return on the market.</p>

People with insight are known as insiders and they often have access to information which have not yet been publiched. Previous research show that insiders can use their information leverage to assimilate abnormal returns. The purpose of this study is to examine whether insiders in a company can generate abnormal returns by trading shares in their own company. A quantitative methodology has ben practiced in order to achieve the desired result. Data has been collected through Finansinspektionen about the insider trades on the Swedish stock market. We have further used an event study to calculate both the expected and also the abnormal return in order to answer our research issue. The results given from this study show significant abnormal returns when insiders trade with shares in their own company. / Aktier medför ett placeringsalternativ med en viss risk och ger investerare möjligheten att generera en avkastning på sin portfölj. Personer som anses ha tillgång till förtrolig samt kurspåverkande information inom ett företag betecknas som insynspersoner. Tidigare forskning visar att insynspersoner kan utnyttja detta informationsövertag i sin egen vinning för att tillgodogöra sig överavkastning. Syftet med denna studie är att granska huruvida insynspersoner kan generera en viss överavkastning gentemot andra aktörer på marknaden. I denna forskning har en kvantitativ metod tillämpats med en deduktiv ansats. Via Finansinspektionens insynslista kan vi detektera transaktioner genomförda av insiders för att sedan, med användandet av en eventstudie, besvara forskningsfrågan, om insynspersoner kan generera en överavkastning. Hypotesprövningar ligger sedan till grund för att bedöma huruvida resultatet påvisar signifikans. Utifrån denna studie kan vi dra slutsatsen om att nollhypotesen bör förkastas, således menar vi att det förekommer en signifikant överavkastning i samband med att insynspersoner bedriver handel på värdepappersmarknaden.

Bakgrund: Thomsen och Pedersen (2007), Abrahamson och De Ridder (2014), Fama och Jensen (1983), Gilson (2006) samt Michel et al. (2013) kommer samtliga fram till att ett bolags ägarstruktur samt att en kontrollägare har en direkt positiv påverkan på ett bolags prestation och dess avkastning. Detta kan förklaras genom den agentproblematik som existerar i ett bolag. Eftersom det vid börsintroduktioner ofta sker stora ägarförändringar är studier av ägarstrukturens påverkan på avkastningen, särskilt intressanta just vid börsintroduktioner samtidigt som det saknas fördjupade studier gällande hur ägarstrukturen påverkar avkastningen i svenska bolag.     Syfte: Syftet med studien är att förklara hur ägarstrukturen påverkar avkastningen för IPO:s.   Metod: Studien omfattar ett urval om totalt 47 bolag, som introducerats på den svenska börsen under åren 2006 - 2013. Urvalet har kategoriserats efter intervall avseende ägarandelar och sedan analyserats. Korrelations-tester har använts för att se ifall det existerar ett samband mellan variablerna  samt regressionsanalyser har genomförts för att se hur den riskjusterade avkastningen förhåller sig till ett bolags ägarstruktur.  Med hjälp av buy-and-hold abnormal return (BHAR) har regressionstesterna genomförts, som kontrollerats med inklusive och exklusive företagsspecifika kontrollvariabler.   Resultat: Våra resultat visar att ägarstrukturen har en viss men begränsad påverkan på avkastningen. I intervallet 20 – 80 procent finns dock en tydlig positiv påverkan på avkastningen. / Title: The ownership structure’s impact on revenue of IPOs – an analysis of the Swedish market   Background: Thomsen and Persson (2007), Abrahamson and De Ridder (2014), Fama and Jensen (1983), Gilson (2006) and Michel et al. (2013), all front that company's ownership structure and that a controlling shareholder has a direct positive impact on a company's performance and its returns. This can be explained by the agentproblem that exist in a company. As it often happens big changes in ownership at IPOs (Initial Public Offerings) are studies of ownership structure's impact on performance, particularly interesting just at IPOs. There are also no in-depth studies on how ownership structure affects the return of Swedish companies.   Purpose: The purpose of this study is to explain how the ownership structure affects revenue for IPOs.   Method: This study looks at a total of 47 corporations, all of which were introduced to the Swedish market between 2006 - 2013. The selection of corporations has been categorised based on a range of ownership shares and then thoroughly analysed. Correlation tests have been completed in order to find a causal link between variables and also regression analysis to see how the risk adjusted return is related to a company's ownership structure. Through a Buy-and-Hold Abnormal Return (BHAR) regressiontests has been made, and verified by including and excluding corporation-specific control variables.   Result: Our results suggest that the ownership structure has certain but limited effect on revenue. It does, however, indicate that ownership shares within 20-80 percent will have a positive impact on revenue.

Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp. Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen. Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma. Fråga uppkommer dock om vem som har rätt till avkastningen i en rad olika situationer, såsom vid panträtt, köp, återtaganderätt. Rätten till avkastning i de olika fallen har behandlats på olika sätt av lagstiftaren. Denna uppsats behandlar hur rätten till avkastning från ett visst förmögenhetsobjekt har reglerats i svensk rätt, med utgångspunkt i en rad olika rättsförhållanden. Inledningsvis behandlas begreppet avkastning med utgångspunkt i ekonomisk litteratur. För att avgöra vad som kan anses utgöra avkastning studerar, och diskuterar, författaren även vilka funktioner möjligheten till avkastning fyller. Därefter integreras det ekonomiska perspektivet med juridiska aspekter, i syfte att klargöra vilka inkomster som, i juridiskt hänseende, behandlas som avkastning. Författaren diskuterar härvid även samspelet mellan det ekonomiska livet och juridiken. Efter begreppsdiskussionen behandlas hur rätten till avkastning regleras i de olika rättsförhållandena köp, panträtt, retentionsrätt samt återtaganderätt. Utifrån regleringens innehåll och de aspekter på avkastning som framkommit tidigare i uppsatsen, diskuterar författaren huruvida en enhetlig tanke står att finna bakom valet av reglering. Därefter utreds vilka intressen som bör beaktas vid bedömningen av rätten till avkastning, i de fall där lagstiftning saknas. Slutligen gör författaren en avvägning mellan dessa intressen i några rättsförhållanden för vilka lagstiftning angående rätten till avkastning saknas.

Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under åren 2000-2004. De fyra branscher som undersökts är telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgångspunkt i en rapport från 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kännetecken ifråga om avkastning på totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsättningshastigheter. Syftet med denna studie har varit att studera om våra utvalda branschers kännetecken än idag stämmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 år har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var också att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vår studie. För att lösa vår uppgift föll metodvalet på surveyundersökningen, som lämpat sig väl för de stora mängder kvantitativa data som vi hämtat ur företagens årsredovisningar. Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gäller än idag. Telekommunikation och verkstadsindustrin är fortfarande två kapitaltunga branscher, dvs. två branscher som binder mycket kapital. Livsmedelsbranschens siffror visar att branschen fortfarande dras med låga vinstmarginaler och lever på sin höga kapitalomsättning för att uppnå en acceptabel avkastning. Detaljhandeln uppvisar den klart högsta avkastningen i undersökningen, och är den bransch som skiljer sig mest från Selling och Stickneys studie. Riskbedömningen som gjorts visar att alla företagen inom verkstadsindustrin och livsmedelsbranschen kan klassificeras som lågriskföretag, då de alla haft en stabil avkastning under perioden 2000-2004. Företagen inom telekommunikation och detaljhandeln har visat stor spridning i avkastningen under perioden 2000-2004, och detta gör att de flesta företagen inom dessa branscher kategoriserats som högriskföretag.

Huvudsyftet med uppsatsen är att se hur ett företags annonsering om återköp av aktier påverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer även en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig från den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen beräknas. En intervju utförs för att bekräfta resultatet. Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning på 0,57 %. Det visade även att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion på en annonsering av ett återköp. Sveriges reaktion jämförs bäst med Storbritanniens som har en abnormal avkastning på 1,14 % än med USA som har en abnormal avkastning på 3,5 %. / The purpose with this study is to examine how a company’s announcement of a repurchase of stocks affect the stock price in Sweden. There will also be an investigation about how the reaction differ between branches and if the reaction found here in Sweden is different than the ones that has been found in USA and the United Kingdom. The examination has been carried out with an event study where the abnormal return has been calculated. An interview has been performed to confirm the result. The result showed a cumulative abnormal return with 0,57 %. It also showed that there is a difference in reaction between branches. Sweden is more comparable with the United Kingdom who has an abnormal return with 1,14 % than it is with USA which has an abnormal return with 3,5 %.