Den svenska riksdagen röstade 2018-06-07 ja till regeringens förslag om en ny spellag. Den nya spellagen innebär bland annat införandet av ett licenssystem för spelbolag verksamma på den svenska spelmarknaden. Denna studie undersöker huruvida nyheter om beviljade licenser leder till positiv avkastning hos spelbolagens aktier. För att undersöka effekten av nyheterna utförs en eventstudie med licensierade spelbolag på den svenska och norska aktiemarknaden. Eventstudien undersöker eventfönster som består av en, fem, tio och tjugo dagar där signifikansen testas genom ett t-test. Resultaten visar att den kumulativa genomsnittliga abnormala avkastningen är signifikant för eventfönster med längd av en dag, men icke-signifikant för eventfönster med längd av fem, tio och tjugo dagar.

Problembakgrund & problemdiskussion De flesta investerare vet att de finansiella marknaderna inte alltid fungerar likt vad den effektiva marknadshypotesen (EMH) förespråkar. Genom åren har det uppkommit en rad teorier som påvisar detta och i ett eget försök att undersöka om en effektiv marknad råder ämnar studiens författare att själva identifiera en egen investeringsstrategi för att lyckas uppnå abnormal avkastning på Stockholmsbörsen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det uppstår abnormal avkastning i aktiekursen för ett bolag när en nytillträdd verkställande direktör presenterar sin första kvartalsrapport. Vidare, ämnar studien att undersöka om det uppstår abnormal avkastning efter att denna kvartalsrapport presenterats vid en uppföljningsperiod. Problemformuleringar ● Uppstår abnormal avkastning den handelsdag en nytillträdd verkställande direktör presenterar sin första kvartalsrapport på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor? ● Uppstår abnormal avkastning efter att en nytillträdd verkställande direktör presenterat sin första kvartalsrapport vid en uppföljningsperiod om 252 handelsdagar på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor? Teori Den tilltänkta investeringsstrategin för studien är beroende av att Resultatmanipulering & Stålbad, Behavioral Finance och Adaptive Market Hypothesis till viss del kan förklara fluktuationer i aktiekursen, medan Efficient Market Hypothesis och Random Walk motsätter sig idén om abnormal avkastning som uppstår till följd av irrationellt beteende. Metod Genom ett deduktivt angreppssätt, objektivistisk verklighetssyn och positivistisk kunskapssyn har författarna upprättat en kvantitativ studie. Det praktiska tillvägagångssättet utgår ifrån en eventstudie mellan perioden 2007–2014, där 136 observationer inhämtats för Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor med avsikt om att upptäcka eventuell abnormal avkastning som beräknas med hjälp av marknadsmodellen. Resultat & Analys Med en signifikansnivå om fem procent kan nollhypotesen förkastas för två av de statistiska testerna, vilket betyder att abnormal avkastning uppstår för Small-Cap bolagen och den aggregerade urvalskategorins uppföljningsperiod.SlutsatsUtifrån studiens resultat är slutsatsen att en neutral monetär position i en aktie är fördelaktig under eventfönstret medan en neutral, alternativt lång, position är gynnsam vid uppföljningsperioden. Nyckelord vd-byte, aktiekursutveckling, kvartalsrapport, eventstudie, Stockholmsbörsen, abnormal avkastning.

Då ett index ändrar sin sammansättning kommunicerar leverantören information till marknaden om vilka bolag som väljs in och ut ur indexet. I ett senare skede verkställer leverantören förändringarna. I samband med annonseringen och revideringen har tidigare studier funnit att det förekommer priseffekter, på de bolag som omfattas av revideringen. Vissa studier menar att det är möjligt att generera abnormal avkastning genom att agera utefter de mönster som dessa priseffekter uppvisar. Syftet med denna studie är undersöka de kursrörelser som uppstår i samband med indexrevideringar och huruvida de kan utnyttjas av investerare för att generera abnormal avkastning. För att undersöka de kursrörelser som uppstår i samband med indexrevideringar genomförs en eventstudie. Studiens urval består av 160 bolag som ingår i 14 revideringar av OMX Stockholm Benchmark Index under perioden 2012 till 2018. Resultaten från denna studie tyder bland annat på att en investerare, till skillnad från andra studier på andra marknader, inte kan generera en abnormal avkastning under perioden mellan annonseringsdagen och bytesdagen. Dock finns tecken på att på att en investerare kan generera abnormal avkastning genom att agera i enlighet med mönster som uppkommer kring bytesdagen.

Den här studien syftar till att undersöka huruvida det förekommer en abnormal avkastning när en kvinna tillkännages som ny VD samt se om det föreligger en signifikant skillnad jämfört med när en man tillkännages som ny VD. Vidare undersöks även vilka faktorer som har betydelse för den abnormala avkastningen. Studien använder en kvantitativ metod genom en eventstudie för att undersöka den påverkan som tillkännagivandet av en kvinnlig respektive manlig VD har på aktiekursen. Urvalet består av 37 tillkännagivanden av kvinnliga VD:s, vilka matchats med lika många tillkännagivanden av manliga VD:s. Studiens omfång har avgränsats till bolag som är noterade på Main Market och First North på Stockholmsbörsen. Resultaten visar att det inte föreligger en abnormal avkastning som är signifikant skild från noll för tillkännagivanden av varken manliga eller kvinnliga VD:s. Vidare visar studien att storleken på bolagen har en signifikant positiv påverkan på en abnormal avkastningen vid tillkännagivandet av kvinnliga VD:s, men inte för manliga. Slutligen fann studien inte signifikanta samband mellan abnormal avkastning och variablerna bransch och externt respektive internt tillsatt VD.

I denna uppsats undersöks huruvida momentumstrategier kan generera en abnormal avkastning på den schweiziska aktiemarknaden under perioden 2010-2019. Momentumstrategierna som testas bygger på att investera i tidigare vinnar- och förloraraktier och behålla dem i tre respektive tolv månader. Tidigare studier visar att köp som hålls över längre tidsperioder ökar avkastningen. Urvalet är taget från Swiss All Share Index som inkluderar alla noterade bolag på den schweiziska aktiemarknaden. Effektiva marknadshypotesen (EMH) utgör den teoretiska grunden i uppsatsen och strategiernas avkastning riskjusteras med Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Jensens alfa. Resultatet visar ett positivt alfa för samtliga strategier och innehavsperioder, men det är endast momentumportföljen för ena strategin som kan uppvisa en statistiskt säkerställd signifikans på femprocentsnivån. Trots att resultatet indikerar att momentumstrategier genererar en positiv abnormal avkastning, går det inte att dra en generell slutsats för hela studien. Därmed kan nollhypotesen inte förkastas och EMH anses vara effektiv i dess svaga form på den schweiziska marknaden.

Syftet med denna studie är att undersöka om aktiemarknaden reagerar annorlunda vid tillkännagivandet av en ny vd med svenskt respektive utländskt efternamn. Studien undersöker 352 börsnoterade Small Cap, Mid Cap och Large Cap-företag på Nasdaqs OMXS under perioden 2008-2018. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie och t-test. På en 5-% signifikansnivå kan studien statistiskt säkerhetsställa att tillkännagivanden av vd:ar med utländska efternamn leder till en mer negativ abnormal avkastning, jämfört med vd:ar med svenska efternamn.

Lönsamheten hos olika typer av aktier har länge intresserat både investerare och företag. Detta intresse sträcker sig även till många akademiker och forskare, där en del kunnat påvisa att så kallade värdeaktier kan generera en högre avkastning jämfört med marknaden och tillväxtaktier. Dessa värdeaktier anses vara undervärderade på marknaden och kan identifieras genom låga prismultiplar, så som P/E- och P/B-värden, till skillnad från tillväxtaktier som anses vara övervärderade på marknaden och identifieras genom höga prismultiplar. En strategi som fokuserar på att investera i värdeaktier är värdeinvestering, som har utvecklats sedan 30-talet och genererat goda avkastningar för många investerare. Under flera år har dock intresset för hållbara investeringar ökat och fått större vikt i investeringsbeslutet. Investerare är beredda att kompromissa med lönsamheten för mer hållbara investeringsalternativ, men de vill inte förlora för mycket i avkastning. Syftet med studien är därför att undersöka huruvida värdeinvestering kan vara en fungerande strategi för hållbara investeringar på en europeisk marknad, och fokus ligger på företag med höga ESG-poäng samt högt marknadsvärde under åren 2011-2018. Detta undersöks genom att jämföra prestationerna hos värde- och tillväxtaktier, samt hos ett marknadsindex utan hållbarhetsfokus som representerar den europeiska marknaden. I studien skapas fyra olika portföljer, baserade på hållbara företags låga respektive höga P/E- samt P/B-värden. Prestationen hos dessa portföljer, samt hos marknadsindexet, mäts i form av riskjusterad avkastning, och genom hypotesprövning undersöker studien ifall det finns någon signifikant skillnad i den riskjusterade avkastningen mellan dessa portföljer samt mellan portföljerna och marknadsindexet. Samtliga hypotestester visar att det inte finns någon signifikant skillnad i riskjusterad avkastning mellan de hållbara värde- och tillväxtaktierna, eller mellan de hållbara portföljerna och marknadsindexet. Detta indikerar att aktierna på marknaden är korrekt prissatta och är således varken under- eller övervärderade, i enlighet med den effektiva marknadshypotesen. Denna står i kontrast till strategin för värdeinvestering som bygger på att finna undervärderade företag på marknaden. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att värdeinvestering inte nödvändigtvis är en fungerande strategi vid hållbara investeringar i stora företag på den europeiska marknaden. Enligt studien kan inte värdeaktier anses generera en signifikant högre riskjusterad avkastning jämfört med tillväxtaktier eller den generella marknaden. Investerare kan dock välja att investera i antingen ett brett marknadsindex, eller i mer hållbara värde- eller tillväxtaktier, och förvänta sig en relativt lik riskjusterad avkastning på denna marknad oavsett vilket investeringsalternativ de väljer. Att investera mer hållbart behöver således inte innebära en lägre avkastning.

Författarens syfte med studien är att undersöka om optionsstrategin covered call, kan generera bättre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Författaren bygger den kvantitativa undersökningen på sekundärdata som inhämtats från flera leverantörer av finansiell datahistorik. Ekonomisk teori som tillämpas är teorin om effektiva marknader, finansiell beteendevetenskap samt prospektteorin. Resultatet påvisar en riskjusterad högre avkastning för covered call-strategin. Adderas uppskattade transaktionskostnader visar resultatet att covered call har lägre standardavvikelse medan avkastningen är densamma som index.

I denna studie undersöks sambandet mellan ägandeskap och företags aktieavkastning vid börsnotering på kort och lång sikt. Vi jämför förstadagsavkastning samt BHAR på 36 månader mellan en portfölj bestående av företag som genomgått en PE-finansierad börsnotering och en portfölj bestående av företag som genomgått en börsnotering utan PE- finansiering. BHAR beräknas med ett brett marknadsindex, industriindex samt referensportföljer och kontrollföretag båda matchade efter storlek och book-to-market ratio. Urvalet består av 162 börsnoteringar på OMX Stockholm och First North. Resultatet visar att PE-finansierade börsnoteringar är mindre underprissatta än icke PE-finansierade börsnoteringar och därmed har en lägre förstadagsavkastning, vilket stödjer certifieringshypotesen. Vi finner inga signifikanta resultat för att den abnormala avkastningen på 36 månader skiljer sig mellan portföljerna.

Denna studie undersöker det kortsiktiga och långsiktiga värdeskapandet av 28 respektive 26 avknoppningar på den svenska marknaden utförda mellan januari 2000 och juni 2017. Undersökningen finner att moderbolagen i genomsnitt genererar en signifikant positiv kumulativ abnorm avkastning över en tredagarsperiod vid annonsering om 4,1%. Studien undersöker även huruvida det finns en skillnad i kortsiktig abnorm avkastning beroende på graden av informationsasymmetri hos moderbolaget samt om moderbolaget knoppar av en relativt stor eller relativt liten del av verksamheten. Ingen signifikant skillnad finnes i abnorm avkastning för någon av variablerna. Den genomsnittliga abnorma avkastningen för de avknoppade bolagen upp till ett år efter avknoppningen uppgår till 30,9% och 32,7% justerat enlig Fama och Frenchs (1993) trefaktormodell respektive Carharts (1997) fyrfaktormodell. Moderbolagen finner studien inte visa någon signifikant abnorm avkastning över samma tidsperiod.