Miljömedvetenheten bland allmänheten har den senaste tiden ökat i takt med att fler och fler varningstecken kommer fram om att allt inte står rätt till. Företag har ett stort ansvar då de orsakar stora mängder utsläpp, och även med tanke på det faktum att de är den ledande kraften att skapa mer miljövänliga produkter och lösningar på diverse miljörelaterade problem. Ur ett investerarperspektiv utgör miljörelaterade nyheter en speciell typ av information att ta ställning till. Den mest tydliga problematiken är hur miljörelaterade händelser ska tolkas och värderas, och kanske framförallt hur den övriga marknaden kommer att reagera på detta. Ur denna synvinkel har studiens problemformulering växt fram: Hur påverkar offentliggörande av miljöhändelser aktiekursen för noterade företag? Som en följd av detta har syftet varit att beskriva eventuella samband mellan företags aktiekurser och offentliggörande av miljöhändelser. Metoden som vi använt oss av är en så kallad eventstudie, vars mål är at mäta effekter av en ekonomisk händelse på ett företags värde. För att djupare kunna studera detta har vi valt att undersöka eventuella samband på kort sikt (tre dagar närmast händelsedagen) och på lite längre sikt (en tidsperiod om 30 börsdagar efter händelsedagen). Den förväntade avkastningen har baserats på historisk utveckling för varje enskilt företag. Denna avkastning har sedan jämförts med den faktiska avkastningen under mätperioden varvid en avvikande avkastning har kunnat urskiljas. Det undersökta materialet är indelat i två dimensioner; dels undersöker vi om omfattningen, i form av allvarlighetsgrad på de aktuella händelserna, har betydelse för den avvikande avkastningen, och dels har vi även valt att gruppera in händelserna i en grupp som omfattar industriföretag och en grupp där samtliga händelser ingår. Den teoretiska referensram som ligger till grund för denna studie är till stor del baserad på Eugene F. Famas teorier kring olika marknaders effektivitet och hur de reagerar på ny information. När det gäller aktiemarknaden finns även en del teorier som tar sin utgångspunkt i mer sociologiska och psykologiska faktorer för att förklara rörelser i aktiepriser. Gällande tidigare forskning inom området har vi valt att presentera fyra studier som på ett eller annat sätt ansetts relevanta i förhållande till den studie vi avsett att utföra. Det uppkomna resultatet visar att inga noterbara samband förefaller existera på längre sikt eller för den minsta allvarlighetsgraden. Däremot finns det tecken på samband mellan en negativt avvikande avkastning på händelsedagen och dagen efter för de mer allvarliga händelserna, främst inom gruppen industriföretag, men att den negativt avvikande avkastningen till största del återhämtar eller ligger på samma nivå vid 30 börsdagar efter händelsedagen. De slutsatser som framkommit av undersökningen visar att det inte förefaller finnas någon anledning att gripas av ”panik” när en miljöhändelse inträffar likt den omfattning av dem som ingått i denna studie, och att en eventuell negativ avvikande avkastning under de två första dagarna förmodligen återhämtar sig eller håller sig på samma nivå under en tidsperiod efter händelsen. Däremot finns det skäl att hålla dessa företag under uppsikt då de avvikande avkastningarna varierar avsevärt från fall till fall.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka Stockholmsbörsens reaktion i samband med företagens kungörelser av börsavknoppningar enligt Lex Asea. För detta ändamål genomfördes en eventstudie för alla företag som har kungjort deras avknoppningsplaner mellan åren 2000 och 2005. Undersökningspopulationen för denna studie uppgick till 23 företag som sammantaget gjort 25 kungörelser under den studerade perioden. För beräkning av eventuella abnormala avkastningar användes marknadsmodellen, med uppskattningar baserade på den historiska utvecklingen hos OMX SPI –indexet och hos de berörda aktierna. Resultatet från studien visade att det förelåg en positiv abnormal avkastningsutveckling under det studerade eventfönstret. Den positiva utvecklingen inträdde redan 6 dagar innan själva kungörelsen för att sedan jämnas ut dagarna efter tillkännagivandet. En vidare utredning om eventuella samband mellan en viss positiv abnormal avkastning och ett specifikt motiv kunde inte identifieras. Det fanns heller inget annat som tydde på att branschtillhörighet eller att företagen knoppat av till en viss börs skulle medföra en specifik positiv abnormal avkastning. Slutsatserna för denna studie blir således: ·Kungörelser av avknoppningar mellan åren 2000 och 2005 har generellt medfört positiva priseffekter, som innebär att större delen av dessa företag har fått positiva abnormala avkastningar. ·Det finns ingenting som tyder på att branschtillhörigheten, avknoppning till en viss börs eller angivande av ett visst motiv skulle medföra en viss abnormal avkastning. / This master thesis studies the Stockholm Exchange’s reaction towards the company announcements for spin-offs, complying with Lex Asea. For this purpose an event study has been conducted, which included all the companies that made announcements regarding their spin-off plans for the period between years 2000 and 2005. The sample for this study consisted of 23 companies and 25 spin-off events. The market model was used to compute the abnormal returns on a number of selected securities. The findings of this study suggest that announcements have positive impacts on companies’ securities. These positive effects are shown as early as 6 days before the announcement day, and it tends to stabilize over the days after the announcement. Furthermore any relations between the companies’ abnormal returns and their line of businesses or their listings to a certain stock exchange cannot be identified in this study. There is no further evidence in this study that indicates any relations between a company’s abnormal returns and specific motives. The conclusions for this study are as follows: ·The spin-off announcements during the period 2000-2005 have in general contributed positive effects to the companies’ securities. ·There is no evidence whatsoever that indicates there is any correlation between a company’s abnormal returns and its line of business, spin-off listings in a certain stock exchange or specific motives.

Sammanfattning Antalet investeringsfonder och intresset för dessa har under de senaste åren ökat drama-tiskt. 94 % av den svenska befolkningen mellan 18-74 år sparar i någon form av fond. Un-der 2005 uppgick det totala fondkapitalet till ungefär 1,4 miljarder SEK. Det gör detta till ett viktigt ämne att studera vidare. Syftet med denna uppsats att analysera om det är något samband mellan förvaltningsavgif-ter, avkastning, riskjusterad avkastning och marknadsanpassad förvaltningsavgift och av-kastning i svenska aktiefonder. Vidare, skiljer sig prestationen mellan fonder beroende på om de är förvaltade av banker, listade som premiepensionsfonder eller förvaltade av andra fondbolag? För att analysera dessa frågor användes ’panel least square’ regressioner. Populationen bestod av 63 aktiefonder inom en tidsram av 20 kvartal. Dummy variabler användes för att särskilja bank- och premiepensionsfonder från den totala populationen. Observationerna visade liksom tidigare forskningen blandade resultat. Ingen relation hitta-des mellan avkastning, riskjusterad avkastning och förvaltningsavgift. Detta indikerar att fondbolagen inte tar hänsyn till den förväntade avkastningen när de fastställer sin förvaltningsavgift, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Ett negativt samband hittades emellertid mellan den marknadsanpassade avkastningen och förvaltningsavgiften. Generellt presterade banker i genomsnitt bättre än fondbolag som varken var bank- och/eller premiepensionsfonder när det gäller avkastning, riskjusterad avkastning och marknadsanpassad avkastning. Vidare, fonderna med någon avgift utöver förvaltningsavgif-ten var de med den i genomsnitt näst sämsta gällande avkastning. / The number of investmentfunds have dramatically increased in the last years and so have the interest in funds. 94% of the Swedish population between 18-74 years are investing in some kind of mutual fund. In 2005 the total fund capital was approximately 1.4 billion SEK. That makes this an important topic to investigate further. Therefore this thesis purpose is to analyse if there is any relationship between administrationfees, returns, the risk-adjusted performances. Furthermore, does the performance of the Swedish mutual funds differ dependent on whether they are managed by banks or if they are listed as Premiepensionsmyndigheten (PPM) funds, or run by other mutual fund companies? To analyse the problem a panel least square regression was used. The population consisted of 63 Swedish mutual equity funds over 20 quarters. Dummy variables were used to separate the banks- and PPM funds from the total population. The findings are mixed compared to previous research. There seem to be no relationship between the return, the risk-adjusted return and the administration fee. This indicates that the fund companies do not set their administration fee based on the expected return. However, a negative relationship was found between the market-adjusted return and administration fee. In general, the banks, on average, outperformed, the mutual fund companies that were not bank and/or PPM funds, in return, risk-adjusted return and market-adjusted return. Further, the funds with some additional fee had the on average second lowest efficiency in terms of return on the market.

Titel: Fonders förvaltningsavgifter vs avkastning – Lönar det sig att betala lite mer eller är det bara dumdristigt? Seminariedatum: 2008-06-04 Ämne/kurs: Magisteruppsats/ D-nivå Författare: Anna Asplund och Malin Elfving Handledare: Stig Westerdahl Nyckelord: Fonder, Förvaltningsavgifter, TKA, Avkastning Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det föreligger ett samband mellan fonders förvaltningsavgifter och dess avkastning samt om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig mellan olika fondtyper. Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats eftersom vi utgår från befintliga begrepp och teorier. Då vi ville undersöka en stor population har vi använt oss av en kvantitativ forskningsstrategi. Studien grundar sig på åren 2004-2007. För att bestämma ett samband mellan de två variablerna förvaltningsavgift och avkastning har vi använt oss av regressionsanalyser. För att undersöka om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig åt mellan de olika fondtyperna har vi använt oss av medelvärdesanalyser. Empiri: Vi har hämtat data gällande förvaltningsavgifter och avkastning på de fonder som ingår i urvalet från Morningstar som är en oberoende utgivare av fondinformation. Slutsatser: Studiens resultat visar att ett samband mellan fondernas avkastning och dess förvaltningsavgift (TKA) endast kan fastställas år 2005, då ett negativt samband föreligger. Detta år visar indikationer på att det finns skillnader i resultaten och att det inte beror på slumpen. De resterande åren kan resultaten dels bero på slumpen samt har de en dålig förklaringsgrad vilket innebär att resultaten i studien ej kan skildra verkligheten. Räntefonderna är den fondtyp som har den lägsta genomsnittliga avkastningen under den undersökta perioden, aktiefonderna har den högsta. Räntefonderna har även den lägsta genomsnittliga TKA medan den fondtyp som i denna studie har den högsta genomsnittliga TKA är fond-i-fonder. / Title: Mutual funds; administration fees vs. proceeds – Is it profitable to pay a bit more or is it just foolish? Seminar date: 2008-06-04 Course: Master Thesis/D-level Authors: Anna Asplund and Malin Elfving Advisor: Stig Westerdahl Keywords: Mutual funds, Administration fees, TKA, Proceed Purpose: The purpose of the study is to investigate if there is a connection between the administration fees of mutual funds and their proceeds. The study aims to examine different kinds of funds which invests in different kinds of markets and if there are differences between these funds. Methodology: The study is founded on a deductive research effort since we take our starting-point in existing terminology and theories. Since we wanted to examine a large population we used a quantitative research strategy. In order to determine a connection between the two variables; administration fee and proceed we have used regression-analysis. Empirical foundation: We have collected data concerning administration fees and proceed on the funds in the selection from Morningstar, which is an independent publisher of mutual fund information Conclusion: It is only for the year of 2005 the study shows a possible negative connection between the administration fees of mutual funds and their proceeds. For the unit trusts a possible connection cannot be established for any of the examined years.

I takt med att fotbollsklubbarna i Europa utvecklats och fått allt större ekonomier ökar även deras behov av kapital. Under den senaste femtonårsperioden har allt fler klubbar sökt sig till den publika aktiemarknaden för att skaffa kapital. Eftersom detta är en relativt ny företeelse finns det många outforskade delar att studera. Därför har vi valt att inrikta vår studie mot frågeställningen: Finns det ett samband mellan ett fotbollslags framgång och dess aktiekurs? Genom vårt syfte har vi begränsat oss till att studera Europacupmatcher, vilket betyder att det är turneringarna Champions League och UEFA cupen som vi kommer undersöka. Dessa matcher är intressanta att undersöka genom att de genererar stora summor pengar genom biljettintäkter tv-pengar och prispengar, samt att de är de mest prestigefyllda matcherna som spelas inom fotbollen. För att undersöka vilken påverkan denna typ av händelse har på aktiepriset använder vi en väl vedertagen metod som kallas event studie. Det är en metod med fokus på en specifik händelse och dess påverkan på aktiens pris. I vårt fall utgörs händelsen av en match och dess utgång. Efter att ha noterat matchens utgång kan vi jämföra aktiekursens förändring från dagen innan match och dagen när handel kan ske på händelsen. Denna förändring jämförs sedan mot ett utvalt index för att se om det finns någon avvikande avkastning. Studien omfattar observationer från 204 matcher. Vi har för att ytterligare skapa förståelse kring aktieprisets rörelse tittat på hur förväntningarna påverkar aktiekursen. Som indikator för förväntningarna inför matchen använder vi matchodds. Vi tittar även på förväntningarna genom att se på utfallet i den första av de två matcherna i matchserien. De resultat vi ser är att det förekommer avvikande avkastning vid matcher i de Europeiska klubblagsturneringarna. Vi ser också att resultatet är kraftigast efter den andra matchen i matchserien vilket innebär att klubben antingen avancerar eller lämnar turneringen. Reaktionen är också starkare negativ vid negativ utgång av matchen eller matchserien än vad den är positiv vid vunnen match eller avancemang. Vi ser också att det existerar ett samband mellan matchodds och den avkastning som uppstår efter matchen. Större sannolikhet för vinst ger lägre avkastning vid vinst och lägre sannolikhet för vinst ger större avkastning. Motsatt samband gäller för förluster. Denna slutsats är ny, då tidigare forskning inte kunnat säkerställa sambandet.

Problem: Genereras det en abnorm avkastning i samband med företagsförvärv? Skiljer sig resultaten från varandra i fråga om branschtillhörighet? Vilka motiv finns till att genomföra företagsförvärv? Påverkas företagens aktiekurs beroende på vilket motiv som anges för förvärvet? Syfte: Studiens syfte är att belysa och analysera förändringar i aktiekursen vid annonsering av företagsförvärv och hur dessa påverkas av branschtillhörighet och motiv angett till förvärvet. Syftet är även att undersöka vilka motiv som anges av företagen vid förvärv av ett annat bolag. Avgränsningar: Förvärven i denna undersökning har inträffat under tidsperioden 1996-2005. Valda företag är de som själva förvärvat och samtliga har varit registrerade på Stockholmsbörsens OMX-lista. Antalet företag uppgår till 40 stycken. Metod: Metoden har varit kvantitativ, då mycket hård data har bearbetats och analyserats. Valet att använda Eventstudie som metod motiveras av att denna är ett bra verktyg för att belysa specifika ekonomiska händelsers inverkan på aktiekursens förändringar. Genom att räkna ut genomsnittlig kumulativ avvikande avkastning och genomsnittlig avvikande avkastning per dag för varje företag, har förvärvet som fenomen kunnat isoleras och analyseras, utifrån händelsefönstrets 11 dagar. Teori: Den effektiva marknadshypotesen säger att all tillgänglig information på marknaden skall återspeglas i aktiekursen. Därmed bör även marknaden, i hypotesens halvstarka form, omedelbart reagera på ny information angående företagsförvärv, så att jämvikts pris uppstår. Teorin angående motiv till företagsförvärv säger att samtliga förvärv genomförs med en önskan från företagen om ökad tillväxt, som de själva inte kan uppnå organiskt. Empiri: I prövningar av nollhypotesen av CAAR och AAR har inga statistiskt signifikanta samband kunnat fastställas i något av fallen, varken när det gäller branschtillhörighet eller vilket förvärvsmotiv som angetts. Samtliga företag faller däremot inom den teoretiska ramen för vilka motiv som angetts till förvärven. Slutsatser: I denna undersökning har det framkommit att Den effektiva marknadshypotesen i sin halvstarka form inte är gällande när det kommer till reaktionerna på nyutkommen information rörande förvärv. Dessa slutsatser grundar sig i att inga signifikanta samband har stått att finna. / Challenge:  Do acquisitions generate abnormal returns? Do results differ in between various industries? What are some of the key motives for a corporate acquisition? Do different types of motives lead to diverse or similar results in terms of its affect on an acquiring company’s share price? Aim:  The aim of this paper is to highlight and analyze the changes in share prices as a result of a company´s acquisition announcement. Furthermore, the paper will shed a light on and evaluate some of the motives for an acquisition as well as the influence a company’s industry belonging has on the resulting share price changes.   Moreover, the aim is also to identify the divers motives companies have stated as a reason for acquiring another company. Delimitation: The acquisitions in the study have taken place during the period 1996-2005. The acquiring companies have been registered on the Swedish stock exchange (OMX-list). The sample studied in the paper is limited to 40 companies. Method: The method used has been quantitative analysis. Results have been accumulated through the process of an event study. The method provides suitable tools for highlighting and analyzing economical events that influences a company´s share price. For the purpose of this study the acquisitions has been isolated by an event window of 11 days. First the cumulative average abnormal return (CAAR) and the average abnormal return (AAR) are calculated for the 11 days, the values are then aggregated. The aggregated result is then tested by using the null hypothesis test. Statistical conclusions have then been drawn from the end results i.e. accepted or rejected. Theory: The theory of efficient markets describes markets, who fully reflect all of the available information. As new information is provided, the share prices should change to a level where no arbitrages are possible.  In the semi strong form of the hypothesis, the market should immediately react and prices should fluctuate to its new equilibrium.  The theory concerning motives for acquisitions says that all acquisitions are made through a wish for economical growth. Through acquisition a company can i.e. acquire market shares or expand in to new markets faster than through organic growth. Results: The null hypothesis test did not find any statistical relation between the factors examined. Either the test of CAAR or AAR has provided a positive or negative relation within the categories industry belonging or motive for acquisition. All of the stated motives for acquisition have fallen within the frames of the theory. No new motive was found. Conclusions: To conclude, the study shows that the semi strong form of the efficient market hypothesis is not applicable in this study as the results shows that there could not be found any statistical relation between the announcement of acquisitions and the market’s reaction.

Purpose:        The intention of this study is to distinguish if there is a correlation between mutual funds administration fee and their return. The study will also observe if there is a difference regarding the return between active and passive management fees. Method:        The study is founded on a deductive approach because the study is based on existing theories. Quantitative research based on statistical data has been used. A correlation analysis has been applied to determine if there is a correlation between the chosen variables. Conclusion:   The conclusion of the study is that active management of funds mainly do not give a higher return than passive management funds. Neither is the administration fee dependent on the risk a fund has.

Purpose: The main objective of this thesis is to study if acquiring companies’ shareholders on the Swedish market earn abnormal returns after an M&A and further to examine possible differences in the abnormal return depending on whether the M&A is announced during a period with high level of merger activity or low level of merger activity. Method: This thesis uses a quantitative research method and an event study to examine abnormal returns. The abnormal return is obtained by calculating the difference between the actual return and the normal return. Stock prices for the thirty companies in the sample have been collected; fifteen M&As from periods characterized by high merger activity and fifteen M&As from periods of low merger activity. The event window consists in total of eleven days, five days before the announcement day and five days after. Day minus six is used as an index. Finally, the results have been tested with t-statistics for further analyzing. Conclusion: Our findings regarding the Swedish market in this thesis is not consistent with most of the previous research. Earlier research claims negative abnormal returns for the acquiring companies’ shareholders. In our study we have found that the Swedish acquiring companies’ shareholders actually earn positive abnormal returns after an M&A. Moreover, the abnormal returns are higher for M&As announced during times with high level of merger activity on the market compared to the abnormal returns for M&As announced when the level activity of merger is low. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om förvärvande företags aktieägare på den svenska marknaden uppnår onormal avkastning efter ett företagsförvärv. Studien undersöker även skillnader i onormal avkastning till det förvärvande företaget beroende på om förvärvet genomförts under en tidsperiod med hög respektive låg aktivitet av företagsförvärv på marknaden. Metod: Denna uppsats använder sig av en kvantitativ forskningsmetod samt en eventstudie för att undersöka onormal avkastning. Den onormala avkastningen erhålles genom att beräkna skillnaden mellan den faktiska avkastningen efter ett företagsförvärv med den normala avkastningen om förvärvet inte genomförts. Aktiepriset för de trettio företagen i urvalet har samlats in, hälften av urvalet är hämtat från en period med hög förvärvsaktivitet och resterande från en period med låg förvärvsaktivitet. Händelsefönstret består av elva dagar, fem dagar före och fem dagar efter tillkännagivandet av företagsförvärvet. Dag minus sex används som index. Slutligen har resultatens testats med t-test för vidare analys. Slutsats: Våra resultat gällande den svenska marknaden är inte samstämmiga med de flesta av de presenterade tidigare forskningarna. Enligt mycket tidigare forskning erhåller förvärvande företagens aktieägare negativ onormal avkastning medan vår studie av svenska företag visar positiv onormal avkastning till följd av ett företagsförvärv. Dessutom är den onormala avkastningen högre för företagsförvärv som genomförs i perioder med hög aktivitet av förvärv på marknaden jämfört med den onormala avkastningen för företagsförvärv som genomförs när aktivitetsnivån på förvärv är låg.

Investment in hedge funds is a relatively new phenomenon for investors compared with other forms of savings. In recent years, the interest has increased among investors in investing their money in hedge funds, given the protection against declines in the market they are aiming for. Their main purpose is to generate a high return at a low risk regardless of market trends. This they can achieve by having fewer restrictions that offer more flexible investment strategies and freer investment opportunities. The purpose of this paper is to identify how the selected hedge fund strategies have performed during the recent economic downturn. We also want to clarify the claim that hedge funds exhibit a positive absolute return regardless of what the market is performing. In order to answer the purpose of the essay and its problems, we have used a quantitative method with a deductive approach in the processing of data. Our observations are thus linked to the theory in order to examine the relationships. We have analyzed our results using various financial and statistical measures. A comparison has been made between the different strategies' performance against each other and against a market index during a five year period, which includes the recent financial crisis in 2008. We have also studied the hedge funds in terms of returns, various risk measures, performance measures, correlation and regression. The statistical measurements have been used to comprehensively examine the study's credibility. We came to the conclusion that all hedge funds are not able to generate positive absolute returns, but it is of importance which strategy to investigate. Our examination showed that the market depending hedge funds had a strong correlation with the market. Thus, they failed to perform as well as the other strategies, which had a minor connection to the market during the period of study. / Placering i hedgefonder är ett relativt nytt fenomen för investerare i jämförelse med andra sparformer. Under de senaste åren har intresset bland investerare ökat i att placera sina pengar i hedgefonder, med tanke på det skydd mot nedgångar på marknaden som de strävar efter. Deras huvudsakliga syfte är att till en låg risk generera en hög avkastning oberoende av marknadsutvecklingen. Detta kan de uppnå genom att de har färre restriktioner som erbjuder mer flexibla investeringsstrategier och friare placeringsmöjligheter. Denna undersökning syftar till att kartlägga prestationen av utvalda hedgefondstrategier under den senaste konjunkturnedgången. Vi vill även klargöra påståendet att hedgefonder uppvisar en positiv absolut avkastning oavsett vad marknaden presterar. För att uppsatsens syfte och frågeställningar skall kunna besvaras har vi använt oss utav en kvantitativ metod med en deduktiv ansats vid bearbetningen av data. Våra observationer har därmed kopplats till teorin för att undersöka sambanden. Vi har analyserat våra resultat med hjälp av olika finansiella och statistiska mått. En jämförelse har gjorts mellan de olika strategiernas prestation mot varandra och mot ett marknadsindex över en femårsperiod, som innefattar den senaste finanskrisen år 2008. Vi har även studerat hedgefonderna i form av avkastning, olika riskmått, prestationsmått, korrelation och regression. De statistiska måtten har använts för att på ett övergripande sätt kunna granska studiens trovärdighet. Slutsatsen vi kom fram till är att alla hedgefonder inte lyckas generera en positiv absolut avkastning utan det är av betydelse vilken strategi som man undersöker. Vår undersökning visade att de marknadsberoende hedgefonderna hade ett starkt samband med marknaden. Således lyckades de inte prestera lika bra under den studerade tidsperioden som de övriga strategierna som hade en mindre koppling till marknadsutvecklingen.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparare Metod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra. Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden.