Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle.  Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt. Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt.

Syftet med denna undersökning är att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad på fundamentalanalys, genom att sammanlänka variabler från Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara värderelevanta indikationer på företags rapporterade resultat. För att genomföra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen utökas från 9 till 12 stycken. Undersökningen genomförs med data från Stockholmsbörsen under perioden 1998 – 2012. Resultatet visar att både den utvecklade modellen och Piotroskis modell presterar en positiv marknadsjusterad avkastning under hela undersökningsperioden. Samtidigt ökar antalet investeringar i den utvecklade modellen vilket bidrar till en minskad risk och en ökad spridning.

This study investigates a method for identifying human capital and its effect on company valuation. We devise a measure for the efficiency of human capital based on the personnel cost. We include all companies listed in the financial and industry sector on Nasdaq OMX Stockholm in an attempt to examine human capital and its effect on firm valuation. Our results indicate that a higher efficiency of human capital has a positive effect on return on assets. However, we find that our measure can be interpreted in two ways; either as a firm’s level of human capital efficiency or its dependency on human capital, to achieve its net sales and revenue. We also find indications that the market is valuing firms that rely on human capital lower than firms that don’t. Although our findings are statistically significant, the regressions can only explain a small part of what return on assests is comprised of or the value the market assigns a firm.

Fondmarknaden har sett en stadig tillväxt under senare år och likaså har även den totala förmögenheten på den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar är exponerade mot sparande i fonder på något sätt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. På fondmarknaden finns det en stor mängd olika fonder, där aktiefonder är den vanligaste typen. Med tanke på det stora utbud som finns att välja på kan det vara svårt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har påvisats ha en negativ påverkan på en fonds avkastning är fondens förmögenhet. Vi undersöker därför i denna studie om förmögenheten har någon påverkan på svenska aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige. Mer specifikt undersöker vi förmögenhetens påverkan på fondernas risk-justerade avkastning.   Undersökningen genomförs i två steg. Det första steget innebär att vi skattar den risk-justerade avkastningen och exponeringen mot de riskfaktorer som är representerade i CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell. Denna skattning är gjord på fem olika portföljer som är uppdelade efter fondernas förmögenhet, rankade från låg till hög förmögenhet. Skattningen gör vi via tidsserieregressioner för hela tidsperioden. I vårt andra steg använder vi de skattade exponeringsvärdena för portföljerna för att justera fondernas avkastning och genomför sedan tvärsnittsregressioner där vi testar sambandet mellan fondernas risk-justerade avkastning och den naturliga logaritmen av en fonds förmögenhet.   Vår tidsperiod sträcker sig från januari 2001 till december 2013, vilket gör att vår studie är mycket aktuell och genomförs under år som präglats av starka upp- såväl som nedgångar. Vårt urval består av aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige som är aktiva idag och existerat mellan januari 2000 till och med december 2013. Vi använder oss av CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell för att skatta den risk-justerade avkastningen för våra portföljer. Vi finner att den risk-justerade avkastningen inte tenderar att påverkas negativt av en stor förmögenhet utan snarare att fonder med en högre förmögenhet visar en tendens till att prestera högre risk-justerade avkastningar. När vi genom tvärsnittsregressioner testat om fondernas förmögenhet påverkat deras prestation finner vi en svagt positiv påverkan från förmögenheten på fondernas risk-justerade avkastningar. När vi delar upp dessa resultat efter tidsperioder ser vi även en något mer positiv påverkan mellan åren 2001-2006 än vad vi fann under perioden 2007-2013. Dessa resultat är emellertid väldigt svaga och är ej heller statistiskt signifikanta.   Vi härleder våra resultat till att de nackdelar som funnits för förmögna fonder i andra studier inte verkar vara närvarande i samma utsträckning på dagens svenska marknad. Vidare finner vi att stora fonder tenderar att höra till stora fondbolag och att detta för med sig stordriftsfördelar som troligen eroderar de nackdelar som existerar för förmögna fonder. Vi kan således efter denna studie slå fast att investerare inte behöver dra sig för att placera i fonder med en stor förmögenhet. Tvärt om kan det i många fall vara positivt, speciellt i de fall när fonden tillhör ett fondbolag med en stor förmögenhet.

As a consequence of a turbulent financial market with recurring recessions, the Basel regime was developed, an institutional change with the purpose to create enhanced financial stability through increased capital requirements and increased scrutiny of internal procedures. The Basel regime is an often recurring element in social debates where various aspects are discussed, one of which is whether it maintains its purpose to secure financial stability or whether it is cost effective, and if not, who gets affected by these potential costs. The majority of previously conducted research within this area agrees with the opinion that changes in the regulatory framework within the financial markets, such as the Basel regime, has led to reduced risk of bankruptcy for the banks which has contributed to increased global financial stability. However, research illustrates that these types of changes in the regulatory framework impose a financial burden leading to contradictions in the division of these costs between costumers and shareholders. This dissertation has been conducted from a shareholders perspective, out of which the study ́s three hypothesis has been created from. The data in this study is built upon the stock price from the three largest available banks’ shares (based on total assets), in the 26 countries which are represented in the Basel committee from (2007) to (2013). Calculations of the shares’ systematic risk (beta-value), return, and risk-adjusted return (Treynors ratio) throughout a period of time have been conducted in order to later be tested and lead to statistically significant results and thereby display whether the hypotheses were valid or not. The result of the study indicated that the systematic risk of these shares have declined from (2007) to (2013), which is a confirmation that the Basel regime has fulfilled its purpose in reducing the risk within the banks. However, the study has not been able to show that the return or risk-adjusted return had been condensed, a result which suggests that it is not the banks’ shareholders who carries the costs for alterations of the regulations within financial markets. / Till följd av en turbulent finansiell marknad med återkommande finanskriser utvecklades Baselregimen, en institutionell förändring med syftet att skapa ökad finansiell stabilitet genom bland annat ökade kapitalkrav och skärpta tillsynskrav av interna processer. Baselregimen är ofta förekommande i samhälleliga debatter där olika aspekter diskuteras, så som huruvida den lyckas uppfylla sitt syfte om att skapa ökad finansiell stabilitet eller om huruvida den är kostsam och vem som i så fall drabbas av eventuella kostnader. Majoriteten av tidigare forskning är överens om att regelförändringar inom finansiella marknader, så som Baselregimen, lett till minskad konkursrisk i banker vilket bidragit till ökad global finansiell stabilitet. Dock påvisar forskningen att denna typ av regeländringar är kostsamma, vilket leder till motsägelser kring hur kostnadsfördelningen mellan kunder och aktieägare ser ut. Valet föll i denna uppsats på att studera aktieägarnas perspektiv, vilket studiens tre hypoteser skapats utifrån. Datan har i denna studie utgjorts av aktiekurser från tre av de tillgängliga största bankernas aktier (baserat på totala tillgångar), i de 26 länder som finns representerade i Baselkommittén från år (2007) till år (2013). Beräkningar av bankaktiernas systematiska risk (betavärde), avkastning och riskjusterade avkastning (Treynors kvot) över tiden har genomförts för att sedan testats och leda fram till statistiskt signifikant påvisbara resultat och därmed huruvida hypoteserna förkastas eller inte. Studiens resultat påvisar att den systematiska risken i bankaktierna har sjunkit från år (2007) till år (2013), vilket är en bekräftelse på att Baselregimen uppnått sitt syfte om att sänka risken i bankerna. Dock har inte studiens resultat kunnat påvisa att bankaktiernas avkastning eller riskjusterade avkastning sjunkit, ett resultat som tyder på att det inte är bankernas aktieägare som får bära kostnaden för regelförändringar inom finansiella marknader.

Background: Since the early 60’s, the CAPM or Capital Asset Pricing Model, has been an invaluable tool for assessing an asset's expected return, assuming that the asset is added to an already well-diversified portfolio of assets. CAPM theory assume that the unsystematic risk can be diversified and that the systematic, market-specific, risk is determined by the Beta value, from the Greek β. An investor who takes big risks expect higher returns. One of the CAPM’s basic assumptions is that disruption in the market is not taken into account. This assumption may lead to results that do not correspond to reality. Objective: This study examined the relationship between systematic risk, and return on a stable and volatile market. Methodology: The study was performed using a quantitative research with secondary data, in which 30 companies listed on the OMX 30 on the Stockholm stock exchange was studied. The investigation period was from 2003 to 2012 and was divided into three parts. Using the statistics program SPSS and Excel the data required to answer the purpose of the essay was calculated. Results: The analysis of the first time period between 2003 and 2007 showed that there was a statistically significant relationship between beta value and the average return for the period. The second time period between 2008 and 2012, which was characterized by an extremely volatile stock market, showed different results. The result of this period showed no statistical relationship existed when the market was characterized by high volatility. The third and final period between 2003 and 2012, which was a combination of a stable and a volatile market. The results for this period showed no significant association between beta value and average returns. The conclusion of this study is therefore that the CAPM model to assess an asset's return fails when the market is unstable, e.g. due to a financial crisis. To compensate for this error that is built into the model, one should therefore use alternative models, or revised versions of the CAPM, if the aim is to produce data in a realistic way that can be used as basis for investment decisions. / Bakgrund: Sedan början av 60-talet har CAPM, eller Capital Asset Pricing Model, varit ett ovärderligt instrument för att bedöma en tillgångs förväntade avkastning, där man antar att tillgången läggs till i en redan väldiversifierad portfölj av tillgångar. CAPM teorin antar vidare att den osystematiska risken diversifieras bort samt att den systematiska, marknadsspecifika, risken bestäms med hjälp av Beta-värdet, från grekiskans β. En investerare som tar stora risker förväntar sig högre avkastning. Ett av CAPM:s grundantaganden är att störningar på marknaden inte tas hänsyn till. Detta antagande kan leda till resultat som inte stämmer överens med verkligheten.   Syfte: I denna studie undersöktes sambandet mellan systematisk risk, samt avkastning på en stabil respektive volatil marknad. Metod: Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsmetodik med sekundära data där 30 bolag noterade på OMX30 på stockholmsbörsen studerades. Undersökningsperioden var mellan 2003 till 2012 och delades upp till tre delar Med hjälp av statistikprogrammet SPSS samt Excel beräknades nödvändiga data för att svara på uppsatsens syfte. Resultat: Analysen av den första tidsperioden mellan 2003-2007 visade att det förelåg ett statistiskt signifikant samband mellan betavärdet och den genomsnittliga avkastningen för perioden. Den andra tidsperioden mellan 2008-2012, som kännetecknades av en mycket volatil aktiemarknad, visade annorlunda resultat. Resultatet av denna tidsperiod visade att inget statistiskt samband förelåg när marknaden kännetecknades av en hög volatilitet. Den tredje och sista och perioden mellan 2003-2012, som alltså var en kombination av en stabil och en volatil marknad. Resultatet för denna tidsperiod visade inget signifikant samband mellan betavärdet och den genomsnittliga avkastningen. Slutsatsen av denna studie blir därmed att CAPM som metod för att bedöma en tillgångs avkastning fallerar när marknaden är ostabil, t.ex. beroende på en finanskris. För att kompensera för detta fel som är inbyggt i modellen bör därför alternativa modeller, eller justerade versioner av CAPM, användas om syftet är att ta fram data som på ett verklighetstroget sätt kan vara underlag för investeringsbedömningar.

The shareholder is supposed to be indifferent if one share costs 100 SEK, or 10 shares cost 10 SEK each. In an efficient market, shares should be valued directly to new expectations as a result of the announcement of the reverse split. We investigate whether abnormal returns incur surrounding reverse split and if owner structure change. One reason for the reverse share split is that most companies have plans to imple-ment other company’s specific events in order to survive rather than to change the price range to a more attractive level. We found a negative return in the ex-day at 8,1 per cent. When the ex-day is pure enough from other price driving information should the outcome be a reaction to how the market perceives changes in future divi-dends after the reverse split. In consideration of stock ownership of votes accounted for a reduction of individual owners, and increasing institutional owners, more in companies with low Market to Book. This may suggest that the institutional share-holders have increased their share of votes to increase their power in the companies.

Trots att finanskrisen 2008 tog sin början i USA till följd av en övervärderad och överbelånad bostadsmarknad, kritiserades många bolagsstyrelser världen över för krisens breda spridning och utveckling. På grund av kritiken skapades nya riktlinjer inom bolagsstyrningen, vilket också medförde klara förbättringar i bland annat företags riskhantering vid större investeringsbeslut. Krisen ledde även till att aktieägare blev mer medvetna och försiktiga i deras investeringar, vilket gjorde att allt större fokus i företagen lades på att skapa värde för dem.Tidigare studier pekar på att företag ofta genomför företagsförvärv som av marknaden upplevs som värdeförstörande, då det största värdet faller i händerna hos aktieägarna i det uppköpta företaget. De nya riktlinjerna och de klara förbättringarna i bolagsstyrningen ger indikationer på att företag efter finanskrisen istället genomför förvärv som skapar värde åt det förvärvande företaget och deras aktieägare. Denna studie jämför därför värdeskapandet av företagsförvärven i perioden före och efter finanskrisen genom en eventstudie. Resultatet indikerar på att företagsförvärv som är genomförda efter finanskrisen är mer värdeskapande än de som genomförts innan, både dagen för offentliggörandet men också på kort sikt efter.

Antalet hållbara fonder har ökat i Sverige och det har blivit vanligare att investera i de hållbara alternativen. Enligt portföljteorin borde däremot de hållbara fonderna generera en lägre avkastning än de traditionella fonderna, på grund av deras placeringsrestriktioner. Den tidigare forskningen visar på blandade resultat gällande skillnader i fondernas riskjusterade avkastning och få studier har gjorts på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka om den riskjusterade avkastningen skiljer sig åt mellan hållbara och traditionella fonder i Sverige. Studien undersöker 18 hållbara och 18 traditionella fonder mellan 2013 och 2017. Sharpekvot, Jensens alfa och Treynorkvot används för att beräkna den riskjusterade avkastningen. Resultatet visar att de hållbara fonderna i Sverige har en lägre riskjusterad avkastning än de traditionella fonderna. Däremot visar studien inte på några signifikanta resultat vilket leder till att det inte går att dra några slutsatser om den undersökta populationen.

Background and problem: Underpricing has been examined and determined on multiplefinancial markets around the world, but there is no consensus concerning what exactlydrives it. The phenomenon creates possibilities to identify attractive investment strategiesthat may generate abnormal returns. Therefore, we have chosen to study potential driversof underpricing as well as evaluate two investment strategies in an attempt to find asuperior one. Purpose: The purpose of this study is to investigate which of the following investingstrategies “Subscribe and Sell” and “Buy and Hold” that achieves the highest abnormalreturn on the Swedish IPO-market. This will be examined over an investment horizon upto five months, with five different record dates. Furthermore, the study intends toinvestigate which potential variables that drives the underpricing and stock returns onSwedish IPOs. Method: The study applies a quantitative approach in which we, in line with earlierreference studies, practice T-test to examine which of the strategies “Buy and hold” and“Subscribe and Sell” that is the most successful. Multiple regressions will be applied toexplain the initial underpricing as well as the continued stock returns on IPOs. Ourresearch questions are phrased as hypothesis to simplify the implementation of statisticaltests as well as the interpretation of the results. Theories explaining underpricing of IPOshave been approximated as variables to measure their effect on the IPO. Conclusion: The results from the study states the existence of abnormal returns on theSwedish IPO-market between the years 2012 and 2017. Furthermore, the study confirmsthe “Buy and Hold” strategy to be more successful than the “Subscribe and Sell” strategyover an investment horizon of five months. With premises from the results of the multipleregressions, three out of five variables showed significance, which approximated the theories the Bandwagon effect, the Small Firm Effect and Ex-Ante Uncertainty. Keywords: IPO, underpricing, abnormal return / Bakgrund och problem: Underprissättning har länge studerats och fastställts på flertaletfinansiella marknader runtom i världen, men det råder ingen konsensus om vad som exaktligger till grund för den. Fenomenet skapar möjligheten till att identifiera attraktivainvesteringsstrategier, som potentiellt kan generera en abnormal avkastning. Motbakgrund av detta har vi valt att studera potentiella drivare av underprissättning ochfortsatt aktiekursutveckling samt utvärdera två investeringsstrategier i ett försök av atthitta en överlägsen strategi. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken av investeringsstrategierna “Teckna-Sälj” och “Buy and Hold” som uppnår högst abnormal avkastning på den svenska IPOmarknaden. Detta görs under en investeringshorisont på upp till fem månader, medavstämningsdagar vid fem tillfällen. Vidare ämnar uppsatsen att undersöka vilkapotentiella variabler som driver underprissättning och aktiekursutveckling på svenskabörsnoteringar. Metod: Studien applicerar ett kvantitativt tillvägagångssätt där vi, i linje med tidigarereferensstudier, tillämpar T-test för att undersöka vilken av investeringsstrategierna “Buyand Hold” och “Teckna-Sälj” som är mest överlägsen. Vidare tillämpas även multiplaregressioner för att förklara den initiala underprissättningen samt fortsattaaktiekursutvecklingen på börsnoteringar. Frågeställningarna har formulerats somhypoteser för att förenkla genomförandet av de statistiska testen samt tolkning avresultaten. Teorier som förklarar fenomenet underprissättning har approximerats somvariabler för att mäta deras påverkan på börsnoteringen. Slutsats: Studiens resultat fastställer en existens av abnormal avkastning förbörsnoteringar mellan åren 2012–2017 på den svenska IPO-marknaden. Vidarebekräftas att investeringsstrategin “Buy and Hold” är mer överlägsen “Teckna-Sälj”under en fem månaders investeringshorisont. Med utgångspunkt i resultaten av demultipla regressionerna visade sig tre av de fem variablerna vara signifikanta, vilkauppskattade teorierna bandwagoneffekten, småbolagseffekten samt ex-ante osäkerhet. Nyckelord: IPO, underprissättning, abnormal avkastning