Enligt tidigare forskning påverkar fusioner och förvärv inte enbart de direkt inblandade parterna, utan det har även visats medföra olika signalvärden till branschen i stort. Genom en eventstudie omfattande 23 uppköpsbud och 79 konkurrenter på Nasdaq Stockholm undersöker denna studie om det föreligger positiv abnormal avkastning för konkurrenter till budmottagande företag samt olika variablers påverkan under åren 2014–2019. Utifrån studiens resultat kan det inte påvisas statistiskt signifikant positiv abnormal avkastning bland konkurrenter till budmottagande företag, vilket kan bero på problematiken i att identifiera direkt jämförbara konkurrerande företag. Vidare kan valet av marknad, tidsperiod och dataurval även påverkat studiens resultat. Studien kan däremot påvisa att mindre konkurrenter i förhållande till målföretaget upplever en högre positiv abnormal avkastning medan uppköpsbud från utländska bolag påverkar konkurrenternas abnormala avkastning negativt. Resultatet är intressant och något förvånande då sambandet inte kunnat påvisats i tidigare studier och går delvis emot de rådande teorierna inom området.

In Sweden most people are keeping their savings in ordinary saving account without any interest return. In this study two investment strategies have been examined; Graham Screener and Net Nets strategy. Investigating which of these performs better on the different Swedish stock markets. The subgroups that have been investigated are Large Cap, Mid Cap and Small Cap. The focus of this study is to find out which strategy yields the highest return with risk taken into consideration. After testing the strategies over a 15-year time period the study concluded that the Graham Screener strategy is to prefer over Net Nets strategy. The results also gave a hint that the market efficiency theory could be questioned according to the calculations in this study.

Den ökade globala konkurrensen har medfört till en hög nivå av fusioner och förvärv desenaste åren. Det huvudsakliga syftet med detta är att öka tillväxten men det är inte alla somlyckas uppnå detta. Målföretaget anses generellt sett gynnas av förvärv medan det råderoenighet kring påverkan på det förvärvande företaget. Orsakerna kan vara många men enviktig faktor är vilken förvärvsmetod som genomförts. Även studier kring detta visar påoenighet. Syftet med denna studie är således att undersöka hur olika typer av företagsförvärv(horisontell, vertikal och konglomerat) påverkar det förvärvande företagets abnormalaavkastning. Studien undersöker även om företagets industritillhörighet är en betydande faktori detta. Detta genomförs med utgångspunkt från teorin om den effektiva marknadshypotesen.Undersökningen sker enligt eventstudiemetoden utifrån en kvantitativ datainsamlingsmetodför att studera ett urval på 100 stycken företagsförvärv mellan perioden 2015 till 2019. Resultatet visar att det förvärvande företagets abnormala avkastning påverkas positivt vidtillkännagivandet av förvärvet. Studien visar även att den genomförda förvärvsmetoden intepåverkar avkastningen. Resultatet för industritillhörighetens påverkan på abnormalaavkastning visar på att industritillhörigheten eventuellt kan vara en betydelsefull faktor.

Bolag har i över 100 års tid förvärvat andra bolag i en rad olika syften, vilket utgör en enorm marknad både i Sverige och internationellt. Trots detta råder det ingen tydlig konsensus kring hur värdeskapande förvärv egentligen är eller huruvida mer erfarna förvärvare skapar mer värde vid förvärv. Denna studie fokuserar på vad som händer med aktiepriset på förvärvande bolag i och med att ett nytt förvärv annonseras. Urvalet har delats upp i två grupper som jämförts; singelförvärvare i den ena, serieförvärvare i den andra. Händelsestudien som genomförts visar på att det i studiens urval skapas en överavkastning i samband med annonsering av företagsförvärv, både för singelförvärvare och serieförvärvare. I resultatet visar även att singelförvärvares förvärv generellt tas emot bättre av marknaden jämfört med när serieförvärvare genomför ett förvärv.

Företagsförvärv klassificeras in i tre olika förvärvstyper: horisontella, vertikala och konglomerade, baserat på branschtillhörighet och affärsrelation mellan förvärvande företag och målföretag. Det finns ett flertal bakomliggande motiv till företagsförvärv, vilka vanligtvis är kopplade till specifika förvärvstyper. Vidare ses de olika motiven som antingen värdeskapande, värdeneutrala eller värdeförstörande vilket bör speglas i de olika förvärvens förmåga att skapa mervärde. Syftet med studien är att undersöka hur marknaden reagerar vid offentliggörandet av att ett företagsförvärv ska ske genom att studera abnormal avkastning i det förvärvande företagets aktiekurs. Vidare undersöks om förvärvstyp har någon påverkan på den abnormala avkastningen. Studien finner signifikanta resultat som visar att det vid offentliggörandet av företagsförvärv i Sverige uppstår positiv abnormal avkastning. Vidare finner studien att de horisontella och vertikala förvärvstyperna genererar signifikant högre abnormal avkastning än de konglomerade förvärven. Inga statistiskt säkerställda resultat påvisar någon skillnad mellan de vertikala och de horisontella förvärvens abnormala avkastning.

Sustainable investments have become the fastest growing investment trend that has been observed for several years. However, the opinions on whether a sustainable investment - in addition to being better in terms of sustainability - also generates higher returns or not, differs. In the light of this discussion this thesis intends to test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when a sustainability rating is launched and the funds in question receive a high rating, using historical data of returns from Swedish small company equity funds. The thesis will also test the null hypothesis that the abnormal fund return is zero when the news about the launch of the sustainability rating takes place, to see if the advertising has any effect on the fund returns. Any abnormal returns in conjunction with the news from February 2016 and the obtaining of the rating in August 2016 are examined for both the individual funds and for the funds together. Based on these two events, two event studies have been conducted with three different event windows each. The results for the news announcement show negative, but non-significant, abnormal returns for the individual funds across all event windows and significant negative abnormal returns for the funds together across all event windows. Thus, the null hypothesis can not be rejected at a 5% significance level for the individual funds, but it can be rejected for the funds together at a 5% significance level. The results from the actual launch of the sustainability rating, on the other hand, show positive but non-significant abnormal returns for the individual funds in all event windows and non-significant positive abnormal returns for the funds together in the two longer event windows. However, significant positive abnormal returns were shown for the shortest event window regarding the funds together. The null hypothesis for the individual funds and for the funds together in the two longer event windows can thus not be rejected at a significance level of 5%, while the null hypothesis for the funds together in the shortest event window can be rejected at a 5% significance level. / Hållbara investeringar har kommit att bli den snabbast växande investeringstrenden som har observerats på flera år. Det råder dock delade meningar om huruvida en hållbar investering, utöver att vara bättre i hållbarhetsaspekt, även genererar högre avkastning. Mot bakgrund av detta avser denna uppsats att, med hjälp av avkastningsdata från svenska småbolagsaktiefonder, testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när ett hållbarhetsmått lanseras och fonderna i fråga erhåller ett högt hållbarhetsbetyg. Uppsatsen kommer även att testa nollhypotesen att den abnormala fondavkastningen är noll när nyheten om lanseringen av hållbarhetsmåttet sker för att se om annonseringen har någon påverkan på fondernas avkastning. Eventuell abnormal avkastning i samband med nyheten från februari 2016 samt i samband med erhållandet i augusti 2016 undersöks för såväl de enskilda fonderna som för fonderna tillsammans. Med utgångspunkt i dessa två händelser har två eventstudier genomförts med tre olika respektive eventfönster i fokus, från vilka resultaten för nyhetsannonseringen visar på negativa, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna över alla eventfönster och signifikant negativa abnormala avkastningar för fonderna tillsammans över alla eventfönster. Nollhypotesen går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå för de enskilda fonderna, men går att förkasta för fonderna tillsammans på 5% signifikansnivå. Resultaten från själva lanseringen av måttet visar i sin tur på positiva, men icke-signifikanta, abnormala avkastningar för de enskilda fonderna i samtliga eventfönster samt icke-signifikant positiva abnormala avkastningar för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren. Dock uppvisades signikfikant positiv abnormal avkastning för det kortaste eventfönstret avseende fonderna tillsammans. Nollhypotesen för de enskilda fonderna och för fonderna tillsammans i de två längre eventfönstren går således inte att förkasta på 5% signifikansnivå, medan nollhypotesen för fonderna tillsammans i det kortaste eventfönstret går att förkasta på 5% signifikansnivå.

Företagsförvärv kan vara en vital del i ett företags livscykel. Vilken finansieringsmetod företagen väljer vid förvärv utgör därför en betydande del av hur förvärvet utvecklas. Denna studie undersöker vilken påverkan valet av finansieringsmetod har på det förvärvande bolagets avkastning vid och runt dagen för företagsförvärv. Studien undersöker företagsförvärv genomförda på den svenska aktiemarknaden mellan åren 2010–2019. Utifrån en eventstudie baserad på 100 observationer beräknas den genomsnittliga abnormala avkastningen. Statistiska modeller i form av t-test och regressionsanalys används för att besvara studiens frågeställning. Resultatet indikerar att det finns en skillnad i den abnormala avkastning beroende på företagens finansieringsmetod. Aktiefinansierade förvärv har en högre men insignifikant avkastning jämfört med kontantfinansierade. Dock påvisar resultatet att val av finansieringsmetod inte har en signifikant påverkan på företagens abnormala avkastning under studiens eventfönster.

Tidigare forskning är inte helt enig om ett offentliggörande av ett företagsförvärv skapar mervärde för det förvärvande företagets ägare. Framför allt tycks det råda delade meningar kring om den abnormala avkastningen skiljer sig mellan offentliggöranden av inhemska förvärv och gränsöverskridande förvärv. Studien syftar därför till att undersöka om abnormal avkastning uppstår när ett svenskt företag offentliggör ett inhemskt förvärv och om avkastningen skiljer sig från svenska gränsöverskridande förvärv inom Norden. Genom en eventstudie innehållandes 84 förvärvsannonseringar mellan 2015–2019 på Stockholmsbörsen undersöks marknadens reaktion. Studien finner att det uppstår abnormal avkastning vid offentliggörandet av inhemska förvärv. Vidare finner studien vissa belägg att inhemska förvärv genererar högre abnormal avkastning än gränsöverskridande förvärv.

Ett horisontellt företagsförvärv kännetecknas av att det förvärvande företaget och målföretaget verkar inom samma bransch. Motiven bakom ett horisontellt förvärv är många, men handlar ofta om förhoppningar att sammanslagningen av företagen ska medföra synergiska effekter och även utöka förvärvande företags marknadsandelar. Vid tillkännagivandet av ett förvärv kommer marknaden att reagera olika starkt beroende på vilka förhoppningar som finns för förvärvet. För att undersöka marknadens reaktion, och om reaktionerna skiljer sig beroende på branschtillhörighet, genomförs en eventstudie innehållande 65 inhemska förvärvsannonseringar. De 65 observationerna är fördelade mellan sjukvårdsbranschen, industribranschen och konsumentvaru- och tjänstebranschen. Studien finner att hela urvalet,oberoende av branschtillhörighet, genererar signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av de horisontella förvärven. Vidare redogör studiens resultat för signifikanta branschskillnader, där konsumentvaru- och tjänstebranschen genererar signifikant högst abnormal avkastning och industribranschen genererar signifikant lägst.

Denna studie avser besvara frågan hur den svenska aktiemarknaden reagerar till information om indragen utdelning under en pandemi. Detta undersöks i en eventstudie för 32 företag noterade på stockholmsbörsen. Deras kursutveckling mäts i samband med att dessa har kommunicerat att utdelning år 2020 uteblir motiverat av osäkerheter som orsakats av COVID-19. Teorier angående företags utdelningspolicy hävdar att en sänkning av utdelningsbeloppet under normala marknadsförhållanden förorsakar en negativ kursreaktion. Studiens analys intresserar sig av hur resultatet förhåller sig till tidigare studier som har undersökt signalvärdet av nytillkommen information under normala marknadsförhållanden. För att analysera hur marknaden justerar prissättningen av en aktie i relation till den nytillkomna informationen har två eventfönster omfattande 11 respektive 7 handelsdagar tillämpats. Dessa mäter företagets kursutveckling under dagarna som föregår samt efterföljer den dag då de kommunicerat om indragen utdelning. Genom framställandet av den abnormala avkastningen fastställs den del av en akties avkastning som ej förklaras av allmänna marknadsrörelser. Vidare har valet av beräkningsmetod för den abnormala avkastningen för avsikt att reflektera den marknadsvolatilitet som orsakats av COVID-19. Motiverat av detta har den abnormala avkastningen beräknats med både marknadsmodellen och den justerade marknadsmodellen. Dessa har beräknats för respektive eventfönster och omfattar samtliga företag från urvalet. Den abnormala avkastningen har sedan kumulerats för att representera den sammanlagda kursutvecklingen för aktien under eventdagarna.  Vi finner endast ett statistiskt signifikant värde på 3,69% under en 11-dagarsperiod för den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen mätt med den justerade marknadsmodellen för företagen i urvalet. Med detta resultat går det att konstatera att den svenska marknaden reagerade negativt på nyheten om företagens indragna utdelning under en pandemi. Jämfört med motsvarande studier som noterat en betydligt högre abnormal avkastning mätt under normala marknadsförhållanden konstateras vårt resultat vara lågt. Vidare finner vi inget statistiskt belägg för de övriga beräkningsmetoderna och eventfönster som styrker att marknaden reagerat negativt till företagens indragna utdelning.