Syfte – Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur informationen som medföljer av en revisionsberättelse signalerar investerare och deras reaktion utifrån denna information. Studien har som första delsyfte att undersöka om det är någon skillnad på effekten på aktiekursen om en revisionsberättelse innehåller en Emphasis of matter paragraph (EMP) eller en Other matter paragraph (OMP). Vidare har studien ett andra delsyfte som ämnar att undersöka om vissa former av EMP samt OMP kan visas ha växlande effekt på aktiekursen. Bakgrund – Syftet med revision kan beskrivas med Agentteorin, där revisorn ska minska informationsasymmetrin mellan företagsledningen och investerare. En revisor ska enligt 5 § Revisionslagen (SFS 1999:1079) granska ett företags räkenskaper och företagsledningens förvaltning av bolaget. Vidare enligt 6 § samma lag, ska revisorn efterräkenskapsårets slut lämna en revisionsberättelse till bolaget som inkluderas i årsredovisningen. Upplysningarna som revisorn lämnar i revisionsberättelsen ger en rimlig försäkran hur rättvisande bild företagets räkenskaper speglar verkligheten. Dessa upplysningar kan exempelvis vara av sådan väsentlig betydelse att de är fundamentala för läsarens förståelse av de finansiella rapporterna, en så kallad EMP. Vidare kan även en revisor lämna övriga upplysningar som hjälper läsaren att förstå själva revisionen, vilket benämns som en OMP i revisionsberättelsen. Med hjälp av revisionsberättelsen kan därmed revisorn signalera företagets intressenter om företagets ställning, vilket exempelvis investerare kan ta i beaktande i deras framtida finansiella beslut. Problemformulering – Tidigare forskning gällande sambandet mellan revisionsupplysningar och ett företags aktiekurs visar på ett motstridigt resultat. Vidare finns det inte någon forskning inom en svensk kontext. Därav har vi formulerat följande forskningsfråga: Finns det ett samband mellan erhållandet av en revisionsberättelse som innehåller en EMP eller en OMP och mindre svenska företags aktiekurs, i termer av abnormal avkastning och abnormal volatilitet? Metod – För att svara på studiens problemformulering använde vi oss av en kvantitativ forskningsdesign där vi undersöker företag som erhållit en EMP eller en OMP underräkenskapsåren 2017-2021. Utifrån en händelsestudie, med ett kortsiktigt händelsefönsterrunt publiceringen av årsredovisningen, avser vi att undersöka om det sker en omedelbar reaktion av investerare. Resultat – Med hjälp av t-test kunde vi konstatera att det generellt sett inte finns ett samband mellan abnormal avkastning och erhållandet av en EMP eller en OMP. Det var enbart för vissa dagar det gick att se en signifikant förändring i den abnormala avkastningen för företag som hade erhållit en OMP eller vissa typer av EMP. Gällande den abnormala volatiliteten konstaterade vi att risken i nästan samtliga fall ökade efter erhållandet av en EMP eller en OMP.

Syftet: Studien syftar till att analysera och beskriva den abnormala avkastningen på aktier inom hotellbranschen under Covid-19. Ytterligare analyseras agerandet av hotellföretagens största aktieägare under pandemin för att skapa en förståelse för hur storägarna hanterade sitt aktieinnehav.Teori: I denna studie tillämpas teorierna de effektiva marknadshypotesen och behavioral finance.Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod och för att uppfylla syftet har både en eventstudie gjorts av de 20 största börsnoterade hotellföretagen i världen under tidsperioden 24 oktober 2019 till 24 april 2020. Ytterligare har årsredovisningar för hotellföretagen 2016 och 2021 analyserats.Resultat: Resultatet visade ovanliga nedgångar på aktiemarkanden och att det förekom statistisk signifikant abnormal avkastning inom hotellbranschen under Covid-19. De största aktieägare valde att antingen behålla eller öka sitt aktieinnehav.Slutsats: Slutsatsen dras att marknaden inte var effektiv under studieperioden enligt den effektiva marknadshypotesen och behavioral finance bekräftas. Trots att branschen var hårt drabbad av pandemin, valde hotellföretagens största ägare att inte sälja av sitt aktieinnehav.

En omvänd aktiesplit minskar antalet aktier i ett företag samtidigt som värdet per aktie ökar. Företag genomför vanligen omvända aktiesplittar för att justera prisintervallet, förbättra aktiens anseende och minska transaktionskostnader. Trots dessa fördelar, och att processen i sig enbart är en redovisningsmässig åtgärd som inte påverkar värdet av företag, visar tidigare forskning att både offentliggörandet och genomförandet av en omvänd aktiesplit kan resultera i avvikande avkastning. Den avvikande avkastningen som uppstår vid offentliggörandet av omvända aktiesplittar kan förklaras av signaleringsteorin, att händelsen signalerar ny information till investerare gällande företagens förväntade oförmåga att höja aktiekursen genom egen prestation. Däremot är det anmärkningsvärt att avvikande avkastning också upptäckts vid genomförandet, eftersom marknaden redan borde ha anammat den nya informationen. Studien undersöker om avvikande avkastning förekommer vid omvända aktiesplittar på London Stock Exchange under åren 2016 till 2021, och om företagets tidigare prestation mätt i räntabilitet på totalt kapital kan påverka marknadsreaktionen vid offentliggörandet. Genom att använda eventstudier finner studien resultat som stöder att det förekommer negativ avvikande avkastning vid offentliggörandet, och att företagets tidigare prestationer kan påverka den avvikande avkastningen. Det upptäcktes dock inte signifikanta reaktioner vid genomförandet, vilket kan indikera att marknaden är effektiv i sin halvstarka form. För att säkerställa denna slutsats krävs dock ytterligare studier.

Företagsförvärv har ökat expansivt med den globala utvecklingen. Dessa förvärv genomförs med syfte att strategiskt öka ett företags konkurrenskraft med den resterande marknaden. Denna strategi har däremot historiskt visat att försämra företags resultat. Vad som gör detta ämne intressant är hur tidigare forskning visat blandade resultat angående hur företagsförvärv tas emot av marknaden. Dessa studier har utförts i olika länder, men främst etablerade ekonomier i västvärlden. Denna studie har därför formats för att se om länder med olika ekonomiska förutsättningar skapar liknande reaktioner på marknaden varav länderna Sverige och Sydafrika valdes som analysobjekt. Även egenskaperna finansieringsmetod och om landet är inhemskt eller mellan ett annat land kommer att granskas för att påvisa om det påverkar marknadens reaktion. För att genomföra studien observerades 100 företagsförvärv 50 från Sverige och 50 från Sydafrika. Dessa företagsförvärv analyserades med en kvantitativ metod och deduktiv ansats. Genom en eventstudie metodik, regression, T-stat och P-värde kunde marknadens reaktion kring företagsförvärven analyseras. Studien kom fram till att majoriteten av båda ländernas företagsförvärv inte skapade någon reaktion på marknaderna.Det visades även att båda länderna uppvisade en ineffektiv marknadseffektivitet då ett antalreaktioner inträffat före och efter förvärvets annonseringsdag. Utifrån de reaktioner som uppstod visades den svenska marknaden reagera mer positivt än Sydafrika. Varav en kontant finansieringsmetod, en finansieringsmetod med aktier och om förvärv skedde mellan ett annat land inte skapade en abnormal avkastning på båda ländernas marknader i majoriteten av fallen.

Bakgrund: Under de senaste åren har finansmarknaderna karakteriserats av låga räntor och starka börsuppgångar. Diverse stimulanspaket med anledning av coronakrisen har medfört en kraftigt ökad penningmängd som skapat en snabbt stigande inflation. För att centralbankerna ska kunna motverka inflation erfordras högre räntor vilket kan medföra lägre värderingar på aktiemarknaden. Guld som investeringsalternativ har historiskt haft egenskapen som trygg hamn när andra tillgångsklasser har underpresterat. Det råder därför ett intresse att undersöka om en investerare på den svenska aktiemarknaden kan uppnå en högre riskjusterad avkastning över tid genom att diversifiera portföljen med guld eller guldbolag. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur en portfölj med ett svenskt aktieindex (OMXSPI) kan kompletteras med guld alternativt ett guldbolagsindex (NYSE Arca Gold BUGS Index), för att uppnå en högre riskjusterad avkastning än den svenska aktiemarknaden (OMXSPI). För att besvara syftet avser studien att undersöka vilken allokering mellan guld/guldbolagsindex och aktier som krävts under perioden 2000-01-31 ± 2022-01-31 för att uppnå den högsta möjliga riskjusterade avkastningen. Metod: Studien har med en positivistisk ansats och kvantitativ metod hämtat, bearbetat och analyserat prisdata för guld, aktier och guldbolag. Utifrån prisdata har avkastning och standardavvikelser beräknats. Därefter har backtester genomförts på två olika portföljer. Portfölj 1 består av ett svenskt aktieindex och guld, och portfölj 2 består av ett svenskt aktieindex och ett guldbolagsindex. Prestationsmåttet riskjusterad avkastning har använts för att jämföra portföljernas prestation över totalperioden och två delperioder. Slutsats: Studiens resultat kan konstatera att en investerare på den svenska aktiemarknaden kan uppnå en högre riskjusterad avkastning genom att addera guld till en svensk aktieportfölj. Guldbolagsindexet och aktieindexet har visat sig vara en mindre effektiv kombination när det gäller att reducera portföljrisken. Detta har sin grund i att guldbolagsindexet besitter en avsevärt högre enskild risk än aktieindexet. Därmed anser inte studien att det är en pålitlig diversifieringsstrategi att kombinera guldbolagsindexet med ett svenskt aktieindex för att uppnå en högre riskjusterad avkastning

Ljudet av surrande insekter har blivit mer sällsynt på senare år och det finns en risk att det kommer bli en betydlig minskning av det i framtiden. Det menar i alla fall oroande forskarrapporter. En stor del av insekterna kan var utrotningshotade och det innebär i sin tur en risk för hela ekosystemet. Ekosystemtjänsterna kopplade till det svenska jordbruket från pollinerare är försörjande och reglerande. Kulturella tjänster från pollinerare finns också, i form av friluftsliv och bärplockning bland annat. Några viktiga pollinerare i Sverige är steklar och mer specifikt humlor och bin. Av de 299 vilda biarterna i Sverige är en tredjedel hotade. Jordbruket är i behov av pollinering för de grödor där självpollinering inte kan ske, dessa är till stor del frukt och grönsaker men även raps. Raps är till viss del självpollinerande, forskningen pekar på att skörden mognar jämnare och avkastningen blir bättre vid en högre närvaro av pollinerare. Detta är av stor vikt för att det ska vara lönsamt att bedriva jordbruksverksamhet därför bör dessa värna om denna ekosystemtjänst som pollinerare bidrar till. Denna rapport tar upp situationen för pollinerare i Sverige och hur de bidrar till olika ekosystemtjänster, fokus ligger på rödlistade arter och dess hot och problematik. Hur närvaron av pollinerare påverkar skörden och avkastningen av raps undersöks för att försöka uppskatta det ekonomiska värdet av pollinerare. En mindre fallstudie genomfördes för att vidare se hur förutsättningarna ser ut för pollinerare i ett begränsat område. En litteraturstudie har legat som grund för denna studie och har begränsats till den data som finns. För pollinerare har det funnits information om steklar (humlor och bin), en geografiskbegränsning till Öland och ett område utanför Gårdby gjordes. I fallstudien framkom det att observationerna av pollinerare skedde sporadiskt och att det finns kunskapsluckor i det valda området. Därför är det viktigt att vidare öka intresset och kunskapen om hur människor varje dag påverkar och nyttjar ekosystemtjänster från pollinerare. Hoten och problematiken identifieras ett av dem var förändrad markanvändning, i form av att förutsättningarna för att överleva inte längre är de samma. Det kan ta sig formen av ett intensifierat jordbruk där tillgången på en varierad föda inte längre finns men också att boplatser växer igen. En lösning till den hastiga förändringar i markanvändningen är att odla mer ekologiskt och ta tillvara på de naturliga områden då de bidrar till en hög biodiversitet. Detta motverkar även intensifieringen av jordbruket som idag går mot att bestå av stora monokulturer. Det andra hotet var insektsmedel generellt, då det har visats att det kan ha en negativ påverkan på pollinerare då främst på deras larver och ägg. Därtill är rekommendationerna för produkttester väldigt korta vilket resulterar i att de fullständiga effekterna alltid syns. Problematiken med insektsmedel har två lösning, en där odling i större utsträckning sker ekologiskt och att genomföra längre tester. Övriga potentiella hot är den överhängande klimatförändringen, sker det en snabb förändring förändras förutsättningarna drastiskt. Även inplantering av odlade pollinerare kan potentiellt vara ett hot då de kan konkurrera ut de vilda pollinerarna. / The sound of buzzing insects have become more scarce in the last several years and there is an overhanging risk that There will be a major decrees of them in the future. There is some scientific research that claims so, and that is worrying. A big part of the insects could be endangered and that would mean that the existence of ecosystems is at great risk. Farming in Sweden relies on several ecosystem services from pollinators, mainly provisioning and regulating. There are some cultural services from pollinators as well, that mostly affects outdoor life and the picking of berries among others. Some of the important pollinators are bumblebees and bees. Out of the 299 wild species that live in Sweden a third is threatened. Farmers are in need of pollination of the crops that don't self-pollinate, these crops are mainly fruit and vegetables but also oilseed rape. Oilseed rape is to some extent self-pollinating, but research shows that the yield ripens more evenly and the turnover of the crop is increased by a higher level of presence in the field by pollinators. This is of great interest for the farmers to make their business profitable, therefore they should work to preserve the ecosystem services that pollinators contribute with. This report attends the situation of pollinators in Sweden and how they contribute to ecosystem services, it's focused on red-listed species and their threats and problems. Also how the presence of pollinators affects the yield of rapeseed oil is investigated to try to estimate the value of pollinators. A smaller case study was conducted to further see how the conditions for pollinators are in a limited area. A literature study has laid the path for this study and it has been limited to the data available. for pollinators information about bees and bumblebees have been available, and a geographic limitation to Öland and to an area outside Gårdby was made. A small case study was conducted to further show the condition of pollinators in a limited area. It was shown that the observations of pollinators were sporadically conducted and there was a lack of knowledge in the chosen area. Therefore it's important to further increase the interest and knowledge about how humans affects and uses the ecosystem services from pollinators every day. The identified threats was a change in land use, to such an extent that it affects the conditions of surviving. It could be caused by intensified farming were the access to sufficient food is no longer available to pollinators. Increased land use changes the natural habitats where pollinators build their nests, either because they overgrow or they are exploited to uninhabitable ground. A solution to this is ecological farming where natural regions contribute to a greater biodiversity in the landscape are seen as a resource and preserved. The increased intensification of farming land will decrease if a large part of the farming is done ecologically. The second threat was pesticides in general, it has been shown that it could have a negative impact on pollinators, and mostly the larva’s and eggs. In addition to that, the recommendation on how long to test for the effects of a pesticide is very short. These problems with pesticides have two solutions, one was an increase in ecological farming and also to conduct longer test periods for pesticides. Other potential threats that were identifies was the overhanging climate change, conditions would drastically change. A presence of domesticated pollinators could be rival to native pollinators and lead to a decrease of native pollinators.

FNs hållbarhetsdeklaration är ett initiativ som innefattar 17 globala mål för en hållbar utveckling, vilket världens länder antog i september 2015. Hållbarhet är ett aktuellt ämne som påverkar företagsvärlden allt mer. Uppsatsens syftar således att undersöka om den nordiska aktiemarknaden reagerar vid publicering av hållbarhetsnyheter, där urvalet består av 32 företag inkluderade i OMX Nordic 40. Totala antalet nyheter för studien är 159 nyheter, varav 86 stycken har en negativ klassificering och 73 stycken en positiv klassificering. Utifrån en eventstudie studeras den avvikande aktieavkastningen för respektive nyhet. Resultaten tyder på att den nordiska aktiemarknaden reagerar på hållbarhetsnyheter, i synnerhet negativa nyheter.

Syfte: Vinstvarningar är offentliggöranden som börsnoterade bolag enligt lag måste utfärda om resultatet förväntas skilja sig mot det förväntade. En negativ vinstvarning innebär att ett företag går ut med information om att resultatet kommer att bli kraftigt försämrat mot marknadens förväntan och en omvänd vinstvarning syftar till att resultatet istället förväntas bli högre. Denna studie fann dessa två fenomen intressanta och valde att undersöka fenomenet närmare. Studiens syfte var att undersöka och jämföra marknadens reaktion till de två typer av vinstvarningar på den svenska aktiemarknaden. Metod: En eventstudie har genomförts för att undersöka hur marknaden reagerar till den företagsspecifika händelsen i form av vinstvarning. Studiens andra syfte var att undersöka veckodagar och bolagsstorlek som bakomliggande faktor till hur marknaden reagerar. Vinstvarningar är insamlade mellan åren 2010–2021. Totalt fann studien 83 omvända och 151 negativa vinstvarningar. Urvalet bestod av bolag noterade på Stockholmsbörsen, First North Market och Spotlight (aktietorget). Resultat och slutsats: Studien finner en tydlig abnormal avkastning vid utfärdandet för både negativa och omvända vinstvarningar vilket går i linje med tidigare forskning. Vid jämförelsen tyder resultatet på att marknaden reagerar kraftigare på den negativa nyheten än den positiva. För att analysera effekten av de bakomliggande faktorerna exekverades två multipla regressionsanalyser. Studier finner ett svagt samband mellan fredagar och den abnormala avkastningen för negativa vinstvarningar men ej för omvända. Resultatet indikerar också på att bolagsstorleken har en betydelse för marknadens reaktion vid omvända vinstvarningar men ej vid negativa. Examensarbetets bidrag: Om bolag vill reducera den abnormala avkastningen vid en negativ vinstvarning bör den offentliggöras på en fredag enligt denna studie. Det empiriska materialet för vinstvarningar har också utvidgats genom denna studie och kan användas för framtida forskning.   Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning skulle kunna jämföras marknadsreaktionen mellan olika börser i Sverige. Omvända vinstvarningar är ett relativt ostuderat fenomen vilket skulle kunna undersökas vidare. Denna studie är av kvantitativ karaktär och det skulle vara intressant göra en kvalitativ studie för att mer djupgående ta reda på hur företagsledningen resonerar kring vilken veckodag vinstvarningar bör utföras på.

En alternativ börsintroduktion genom ett Special Purpose Acquisition Company (SPAC) har på senare år blivit allt mer utbrett och omdiskuterat. Trots att tidigare forskning indikerar att SPAC underpresterar mot traditionella IPO:s på den amerikanska marknaden, ökar likväl intresset för SPAC bland privatinvesterare. Frågan är vad det kan bero på. Hur ser möjligheten att generera positiv abnormal avkastning för en privatinvesterare på den amerikanska marknaden ut i en SPAC i jämförelse med en traditionell IPO? För att möjliggöra ytterligare beslutsunderlag för framtida SPAC-investeringar undersöks dessutom betydelsen av de förvärvade företagens sektortillhörighet. Studien finner, i kontrast mot majoriteten av tidigare forskning, att privatinvesterare kan uppnå en högre positiv abnormal avkastning vid investeringar i SPAC än vid investeringar i traditionella IPO:s på 5% signifikansnivå. Resultatet visar däremot att den abnormala avkastningen hos SPAC endast kan säkerställas på 5% signifikansnivå för förvärv inom den högteknologiska sektorn, och inte för förvärv inom sjukvårds- och industrisektorn.

Tidigare har det varit frivilligt för företag att ge ut en hållbarhetsrapport, men från och med 2017 infördes ett lagkrav där hållbarhetsrapportering blev obligatorisk för företag som uppfyller storlekskriterier som berör antal anställda, nettoomsättning och balansomslutning. Tidigare forskning har etablerat ett samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och förväntad avkastning. Det som motiverat utförandet av denna studie är att undersöka om liknande samband finns på den svenska marknaden. Syftet med denna studien är att genom en kvantitativ metod undersöka bolag som är noterade på Nasdaq Stockholm Large Cap och studera om det finns ett negativt samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och den underliggande tillgångens förväntade avkastning. Studien definierar kvalitet genom att summera befintliga mått (ESG Reporting Scope & GRI) och förväntad avkastning har estimerats genom CAPM. Studien finner inget statistiskt signifikant samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och förväntad avkastning, vilket går emot studiens hypotes och tidigare forskning.