Då företag beslutar att genomföra företagsförvärv kommuniceras detta till marknaden. Tidigare forskning har visat att aktieavkastningen är avtagande i takt med att fler förvärv annonseras. Undantaget är när det första förvärvet mottas negativt av marknaden, då en positiv trend har observerats vid efterföljande annonseringar. Syftet med studien är att undersöka om dessa mönster kan iakttas på den nordiska marknaden. Urvalet består av 95 serieförvärvare som sammantaget annonserat 552 förvärv under perioden 1988 till ​2020. Genom en händelsestudie visar vi att marknaden i genomsnitt mottar tillkännagivande av förvärv positivt, men att en avtagande trend existerar. I de fall det första förvärvet genererade negativ avkastning observeras istället en ökande trend. Resultatet stöds av kompletterande regressionsanalys och kan delvis förklaras av inlärningshypotesen.

Den här uppsatsen syftade till att undersöka om insynshandel på den svenska marknaden genererar abnormal avkastning. Det syftades även till att undersöka vilken påverkan variablerna bolagsstorlek i form av stort och litet, insynspersonens befattning och transaktionstyp har på marknadens reaktion, mätt i abnormal avkastning. De allra flesta tidigare studier som har gjorts på ämnet konstaterar att insynshandel genererar abnormal avkastning. Förvärv förväntas sända positiva signaler och därmed generera abnormal avkastning och avyttringar det omvända. Teorierna om informationsasymmetri och informationshierarkier talar för att olika befattningar ska generera olika marknadsreaktioner. Mindre bolag genererar högre abnormal avkastning än stora vilket hänger ihop med både transaktionskostnader och likviditet. Den effektiva marknadshypotesen talar emot att insynshandel genererar abnormal avkastning eftersom all information är prissatt av marknaden. Studien använde sig av kvantitativ metod, med deduktiv ansats. För att undersöka marknadens reaktion användes eventstudier. Hypoteser användes för att vidare undersöka resultatet av eventstudierna och för att kunna testa variablernas påverkan på marknadens reaktion. Resultaten av studien visar att insynshandel som helhet inte genererar abnormal avkastning. Däremot fanns bevis för att marknaden reagerar positivt på att en insynsperson köper och negativt på att en insynsperson säljer. Insynshandel i små bolag genererar positiv abnormal avkastning och i stora bolag genereras negativ abnormal avkastning. Skillnader i abnormal avkastning mellan befattningar påvisades. Det konstateras att strategin som ger högst abnormal avkastning är att ta rygg på styrelseledamöter och närstående i små bolag när de köper aktier.

Tidigare forskning om nyemissioner och hur bolag som genomför dessa presterar på marknaden finns det gott om. Överlag är alla ense om att ett bolag som genomfört en nyemission kan väntas generera lägre avkastning under de kommande åren jämfört med bolag som inte sett detta behov. Vad som däremot inte visat sig självklart är huruvida branschen som det emitterande bolaget verkar på har en signifikant påverkan på substansen av denna underprestation. Således är syftet med denna studie att analysera huruvida emittenter skiljer sig från icke emitterande bolag och om bolagets rådande bransch påverkar dessa eventuella skillnader. För att undersöka detta har en eventstudie genomförts baserat på 94 emissioner utbrett på tre olika branscher. Statistiska tester har utförts på kursdatan för dessa emitterande bolag samt tre matchningsbolag, ett för varje bransch. Studiens resultat indikerar att det finns en viss branscheffekt, dock inte av någon signifikans. Vad som istället visade sig ha ett signifikant negativt samband med bolagets avkastning var P/B-värdet. Ett högre P/B-värde har alltså i populationen som studerats inneburit en lägre avkastning, och vice versa. / Previous research within seasoned equity offerings and the issuing companies’ performance on the market is plentiful. In general, most researchers agree that an issuing company can expect to generate a lower return in the years following the issuance in comparison to companies that does not feel the need to acquire equity in this way. However, something that has not been conclusively shown is whether the industry on which the issuing company operates has a significant effect on the substance of this underperformance. Therefore, the purpose of this study is to analyse whether the issuing company differs from the nonissuing company and if the industry on which they operate affects the outcome. To investigate this, an event study has been conducted based on a total of 94 issuances on three different industries. Statistical tests have been performed on the equity share data of these companies, along with three matching companies, one for each industry. The results of the study indicate that there is a certain industry-effect, however it has not been successfully proven with any real significance. What has been significantly shown, however, is that the price-to-book value of the issuing company has a significantly negative relationship with the companies’ return on equity. This means that a higher price-to-book value within the studied population has meant a lower return, and vice versa.

Anomalier ligger till grund för investeringsstrategier som används för att förvalta biljontals dollar. Anomalier frångår vedertagen teori som implicerar att abnormal avkastning inte är möjlig över tid. En anomali som bevisats ge långsiktig abnormal avkastning är lågriskanomalin. Det råder brist på studier som undersökt om lågriskanomalin existerar på den svenska aktiemarknaden. En studie inom ämnet är av praktisk relevans då resultaten kan ligga till grund för investeringsstrategier som genererar abnormal avkastning. Denna studies syfte är att undersöka om en lågriskanomali existerar på den svenska aktiemarknaden under tidsperioden 2008/01/07 - 2019/12/27. För studien används totalavkastningsdata för bolag noterade på Stockholmsbörsen. Studien skapar hedgeportföljer och undersöker genom regression av prissättningsmodellen CAPM om lågriskportföljer ger högre signifikant abnormal avkastning än högriskportföljer. Studien finner inga statistiskt säkerställda resultat för en lågriskanomali. Det antyder att lågriskanomalin inte existerar på den svenska aktiemarknaden och därför saknar praktisk relevans som investeringsstrategi på nämnda marknad.

An alternative form of investing that has grown steadily during turbulent economic conditions is the decision to invest in Hedge funds. Hedge funds differ from mutual funds by achieving absolute returns, meaning that the funds use complex investment strategies in order to achieve positive returns regardless of the performance of the stock market. The hedge fund market has grown significantly since the mid-1990s in the Nordic countries. Sweden has dominated the hedge fund scene in terms of pure numbers and is also in a dominant position in terms of hedge fund assets under management. Despite this growth, Swedish investors generally have a lack of knowledge about hedge funds as an alternative form of investment, which makes it difficult to assess its advantages and drawbacks. The purpose of the report is to study what hedge fund strategies on the Swedish market are able to generate absolute return over a given period. The purpose is also to compare the performance of the hedge fund strategies with the performance of the Swedish stock market over the given period. The strategies have been compared with the Swedish Stock Market Index SIXRX which reflects the performance of the Stockholm Stock Exchange, adjusted for dividends. The results show that all the hedge fund strategies had a lower volatility and generated a higher return relative to risk compared to the Stockholm Stock Exchange, over the given period. However, only three out of five hedge fund strategies managed to generate absolute return over the total period. / Ett investeringsalternativ som har vuxit sig starkare under turbulenta ekonomiska förhållanden är möjligheten att investera i hedgefonder. Hedgefonder skiljer sig från traditionellt förvaltade fonder genom möjligheten att utvinna s.k. absolut avkastning. Detta innebär att fonden använder komplexa investeringsstrategier i syfte att generera en positiv avkastning oberoende av aktiemarknadens utveckling. Hedgefonder har sedan mitten av 1990- talet vuxit sig allt starkare bland nordiska länder och Sverige är idag det land i Norden som dominerar avseende både antalet hedgefonder och förvaltat hedgefondkapital. Trots denna tillväxt har svenska investerare generellt sett låg kännedom om hedgefonder som placeringsalternativ, vilket gör det svårt att bedöma dess för- och nackdelar. Rapportens syfte är att undersöka vilka hedgefondstrategier på den svenska marknaden som klarar att generera absolut avkastning över en bestämd tidsperiod. Syftet är även att under samma period jämföra hedgefondstrategiernas utveckling med den svenska aktiemarknadens utveckling som helhet. Jämförelsen har gjorts med det svenska aktieindexet SIXRX som speglar Stockholmsbörsens utveckling, justerat för aktieutdelningar. Slutresultatet visar att samtliga hedgefondstrategier hade en lägre volatilitet samt genererade en högre avkastning i förhållande till risk jämfört med Stockholmsbörsen som helhet, under vald tidsperiod. Endast tre av fem strategier klarade dock att generera en absolut avkastning under tidsperiodens samtliga år.

Pensionssystemet är uppbyggt på så vis att det är menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man själv ska spara en del kapital. Den allmänna pensionen, som utbetalas från Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriär. Arbetar man på en arbetsplats som inte är kollektivansluten, är arbetsgivaren inte tvingad till att betala in några pengar till pensionen. Som anställd är det upp till en själv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta. Idag är det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanställda arbetare och är kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjänstepensionen in från arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom. Man kan som anställd även göra ett aktivt val och välja att pengarna placeras hos någon annan förvaltare. Pengar som är intjänade från 1 januari 2006 har den privata anställde rätt till att fritt flytta mellan de olika förvaltarna. Trots denna valmöjlighet är det ca 64 % av de anställda som genom passivitet har sina pengar hos AMF. Orsakerna kan vara många till varför man inte gör ett aktivt val för placering av dessa pengar då det kan påverka hur mycket pension man i slutändan kommer att få. Faktorer som skiljer dessa förvaltare åt, och som kan göra skillnad på pensionen, är avkastningen, risktagandet och avgifterna. I denna studie görs en jämförelse mellan de olika förvaltarna där avkastningen och risken är de två faktorer som behandlas. Med hjälp av aritmetiskt medelvärde har genomsnittliga kvartalsavkastningen för försäkringarna beräknats. Sedan har standardavvikelsen, Sharpekvoten och Modigliani-Modigliani-måttet används för att beräkna risknivån och den riskjusterade avkastningen. Resultatet visar att Folksam Liv är den mest lönsamma försäkringen att investera i med hänsyn till den riskjusterade avkastningen. / The pension system is structured in such a way that the employer will pay a part of the uture retirement capital, while one ought to save some capital. Public pension, which comes rom Pensionsmyndigheten, represents only about 50% of average gross income as one had during their working careers. f you work in a workplace that is not connected to a work union, the employer is not obliged o pay any money for retirement. As an employee, it is up to you to examine whether the mployer does this or not. Today, approximately 2.5 million people are private sector employees and in a union. For hese people the employer pays a certain amount into the occupational pension which goes o the administrationcentral Fora. The money is then placed at AMF that manages them. The mployee can however make an active choice and choose the money to be invested with ny other manager. The private employee has the right to freely move money that is earned rom January 1, 2006, between the different managers. Despite this option, it is about 64% of the employees who through inaction have their money t AMF. The reasons can be many for not making an active choice for the placement of this oney but it could affect the amount of pension one will ultimately get. Factors  that  distinguish  these  managers,  and  that  can  make  a  difference  for  one's etirement, are return, risk taking, and charges. In this study, a comparison is made between he different managers where the return and the risk are the two factors considered. Arithmetic average has been used to calculate the average quarterly return for assurances. Standard deviation, Sharpe ratio and Modigliani-Modigliani measure are used to calculate he level of risk, and risk-adjusted returns. Then a comparison has been made between the different assurances. The result shows that Folksam Liv is the most profitable investment considering the risk- djusted return.

Sweden is one of the countries in the world where investing in mutual funds is most prevalent among the population. The supply of funds in the market has increased significantly in recent decades as well as the public debate on ethical issues. This has contributed to the development of the market for ethical funds. There is no clear definition of what an ethical fund is but generally it is a fund that takes into account factors related to social responsibility in different ways. This study analyzes the ethical funds historical performance levels in comparison with the corresponding traditional mutual funds. Three questions have been answered with the help of quantitative and qualitative analysis. A computational model has been constructed in Excel to analyze historical data from a range of ethical funds and traditional mutual funds. The results of the calculations are the basis for the quantitative portion of the analysis. These have been supplemented by external expertise. The effects, which the commodity prices have had on the yield differences between traditional and ethical funds, have also been studied. In this study, the price of oil has been chosen to illustrate these effects. It is not possible to reliably reach any general conclusions about how ethical funds as a fund category have performed in comparison with the corresponding traditional mutual funds. However, a pattern is observed, that the risk levels for the selected ethical funds, during the periods studied when the market went sharply up or down, respectively, were higher in all cases. The reason for this seems to be the diversification problems that have arisen due to the ethical constraints, something that both the underlying theory on the subject and the discussion with one of Swedbank Roburs portfolio manager’s support. The increased level of risk has contributed to the fact that ethical funds have found it harder to reach an equivalent risk-adjusted rate of return when the bull and the bear markets were examined. / Sverige är ett av de länder i världen där sparandet i fonder är som mest utbrett bland befolkningen. Utbudet av fonder på marknaden har ökat markant de senaste decennierna och i takt med att samhällsdebatten kring etiska frågor ökat, har en ny marknad vuxit fram, marknaden för etiska fonder. Det finns ingen tydlig definition på vad en etisk fond är men generellt är det fonder som tar hänsyn till faktorer kopplade till socialt ansvarstagande på olika sätt. Denna undersökning analyserar etiska fonders historiska prestationsnivåer i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Tre frågeställningar har besvarats med hjälp av kvantitativ och kvalitativ analys. En beräkningsmodell har byggts i Excel i syfte att analysera historisk data från ett urval av etiska fonder och traditionella aktiefonder. Resultaten från beräkningarna ligger till grund för den kvantitativa delen av analysen som därefter har diskuterats med extern expertis. Råvaruprisernas effekter på skillnader i avkastning mellan traditionella och etiska fonder har också analyserats. I denna undersökning har oljepriset valts för att studera dessa effekter. Det går inte att med säkerhet komma fram till några generella slutsatser kring hur etiska fonder som fondkategori presterat i jämförelse med motsvarande traditionella aktiefonder. Dock kan ett mönster observeras under de perioder som undersökts då marknaden gått kraftigt uppåt respektive neråt, nämligen att risknivåerna för de utvalda etiska fonderna varit högre i samtliga fall. Anledningen till detta tycks vara de diversifieringsproblem som uppstått till följd av de etiska restriktionerna, något som bakomliggande teori inom ämnet och intervju med en av Swedbank Roburs förvaltare stödjer. Den ökade risknivån bidrar till att de etiska fonderna haft svårare att uppnå en likvärdig riskjusterad avkastning när den uppåtgående och den nedåtgående perioden granskats.

As an investor, the goal is to get as high return at as low risk as possible on an invested stock. Theories show a positive relationship between high risk and high return. However, there are studies that contradict this statement, which creates misleading investors. The purpose of this quantitative study was to investigate the relationship between risk and return, to see if increased risk really leads to a higher return. The study is limited to the Frankfurt Stock Exchange between the period 2010-2019. The index examined is Germany's largest index DAX, which comprised 30 shares on 1 January 2015. Four portfolios have been created: two low-risk portfolios and two high-risk portfolios, where fictitious investments were made to then measure the return after a period of five years. The two risk measures used in the study for calculation are beta value and volatility. The beta value has been used in CAPM to calculate the expected return. The results of the study using correlation and multiple regression analysis obtained a negative significant relationship between risk and return. The portfolios also showed a negative relationship between higher risk and higher return. The results from this study are consistent with many previous studies, but the variables used to measure and define risk can be questioned. / För en investerare är målet att få en så hög avkastning till en så låg risk som möjligt. Finansiella teorier och allmän uppfattning hävdar att det finns ett positivt samband mellan hög risk och hög avkastning. Dock finns det mycket tidigare forskning som motstrider detta påstående, vilket kan bli vilseledande för investerare. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka sambandet mellan risk och avkastning, för att se om ökad risk leder till en högre avkastning. Utöver det undersöktes om CAPM kunde ge en korrekt estimering av framtida förväntad avkastning. Studien avgränsades till Frankfurtbörsen mellan perioden 2010-2019. Det indexet som undersöktes var Tysklands största index DAX som det såg ut 2015-01-01, det omfattades då av 30 aktier. Fyra portföljer har skapats: två portföljer med låg risk och två portföljer med hög risk, där fiktiva investeringar gjordes för att sedan mäta avkastningen efter en tidsperiod på fem år. De två mått på risk som studien använt är betavärde och volatilitet. Betavärdet har använts i CAPM för att beräkna förväntad avkastning. Studiens resultat har med hjälp av korrelation och multipel regressionsanalys visat på ett negativt signifikant samband mellan risk och avkastning. Portföljerna visade också på ett negativt samband mellan högre risk och högre avkastning. Resultatet från denna studie är i enhetlighet med många tidigare studier, dock kan de variabler som använts för att mäta och definiera risk ifrågasättas.

Syftet med denna studie är att undersöka marknadens reaktion vid offentliggörande av aktieåterköp. Vidare undersöks hur marknaden reagerar beroende av bakomliggande motiv som företagen anger i annonseringen. Det har använts en kvantitativ ansats. Urvalet består av börsnoterade företag Nasdaq OMX Stockholm från Small-Mid-Large Cap listor som köper tillbaka sina aktier från den öppna marknaden. Motivet till återköp har hämtas från företagens pressmeddelanden. Resultatet visar att marknaden reagerar positivt vid tillkännagivandet av aktieåterköp. Vidare återfanns att värdet på den positiva avkastningen är olika beroende på motiv till återköp.

Bakgrund: Läkemedelsbranschen har en historia av bristande transparens, där potentiellt viktig information inte kommer till marknadens kännedom. Till sin natur präglas läkemedelsbolagens aktiekurs av hög volatilitet vilket medför en svårkvantifierad risk för aktieägare. En viktig anledning till detta fenomen är att det krävs stora satsningar, både i termer av tid och pengar, för framtagningen av nya läkemedel som innan ett slutgiltigt godkännande måste genomgå omfattande kliniska prövningar. För att investera i läkemedelsbolag bör investerare vara införstådda med de risker som finns i samband med att studieresultat delges. Detta är en kunskapslucka på den svenska marknaden som denna studie ämnar bidra till att fylla. Syfte: Studien syftar till att undersöka och analysera hur den svenska aktiemarknaden, under tidsperioden 2011–2020, reagerat i samband med tillkännagivandet av resultat från kliniska studier samt med hjälp av teori analysera dessa reaktioner. Metod: Eventstudien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Abnormal avkastning har identifierats i samband med fyra olika undersökta eventfönster. En multivariat dummyvariabelanalys har genomförts i syfte att vidare förklara identifierade utfall. Resultat: Abnormal avkastning har identifierats vid såväl negativa som positiva utfall från de kliniska studierna. Studiens kortaste eventfönster T (-1, +1) identifierade en signifikant abnormal avkastning om 5,16% vid positiva studieresultat samtidigt som negativa studieresultat under samma eventfönster uppvisade negativ abnormal avkastning om 48,31%. Vid längre eventfönster justeras dock dessa utfall markant där eventfönster T (-60,+60) visar abnormal avkastning vid positiva utfall från en klinisk studie om –3,53% medan motsvarande siffra för negativa utfall uppgick till –71,29%. Nyckelord: kliniska studier, abnormal avkastning, insiderhandel, eventstudie, läkemedelsbolag