<p>Den här kandidatuppsatsen har undersökt applicerbarheten av Michael C. Jensens teori om fientliga förvärv med både framgångsrik och ej framgångsrik utgång på den svenska aktiemarknaden mellan år 1995 till 2008. Totalundersökningen har funnit 44 fientliga förvärvssituationer på de officiella marknadsplatserna för aktiehandel under den granskade tidsperioden, varav 24 var framgångsrika och 20 ej framgångsrika. Genom att imitera Jensens tillvägagångssätt har konsekvenserna av de fientliga förvärven på både målföretag och förvärvande parter analyserats vid ett givet antal periodstudier med hjälp av måttet överavkastning. Överavkastningen har vägts mot respektive periodstudies antal och därmed har den vägda genomsnittliga överavkastningen räknats fram. Den vägda genomsnittliga överavkastningen för målföretag och förvärvande parter med båda möjliga utgångar har därefter jämförts med Jensens teoris resultat. Efter utförd undersökning kan vi konstatera att Jensens teori om fientliga förvärv är applicerbara på den svenska aktiemarknaden, bortsett från framgångsrika förvärv för förvärvande parter.</p>

Den här kandidatuppsatsen har undersökt applicerbarheten av Michael C. Jensens teori om fientliga förvärv med både framgångsrik och ej framgångsrik utgång på den svenska aktiemarknaden mellan år 1995 till 2008. Totalundersökningen har funnit 44 fientliga förvärvssituationer på de officiella marknadsplatserna för aktiehandel under den granskade tidsperioden, varav 24 var framgångsrika och 20 ej framgångsrika. Genom att imitera Jensens tillvägagångssätt har konsekvenserna av de fientliga förvärven på både målföretag och förvärvande parter analyserats vid ett givet antal periodstudier med hjälp av måttet överavkastning. Överavkastningen har vägts mot respektive periodstudies antal och därmed har den vägda genomsnittliga överavkastningen räknats fram. Den vägda genomsnittliga överavkastningen för målföretag och förvärvande parter med båda möjliga utgångar har därefter jämförts med Jensens teoris resultat. Efter utförd undersökning kan vi konstatera att Jensens teori om fientliga förvärv är applicerbara på den svenska aktiemarknaden, bortsett från framgångsrika förvärv för förvärvande parter.

”Capital Asset Pricing Model” (CAPM) beaktar den centrala marknadsrisken för att förklarasambandet mellan risk och avkastning hos tillgångar. Avkastningskravet betingas enligtmodellen en marknadsriskpremie vid investering i aktier eller andra tillgångar som erhåller risk. Senare studier (Banz 1981, Davis, Fama &amp; French 2000) visar å andra sidan att aktiertill hörandes företag av olika storlek och värde utsätts för en annan typ av risk. Dessa forskare föreslår således att en värde- och storlekspremie bör inkluderas i en ny modell. De nya variablerna som utgår från bolagens olika karaktär beaktas för att särskilja de två karaktäristika som antas påverka förväntad avkastning, vilket den enskilda marknadsrisken ej gör. Syftet med studien är att kartlägga om storlek- och värdepremien har en signifikant roll i att förklara avkastning på den svenska aktiemarknaden. Ytterligare relevanta riskpremier skulle ge möjligheten att precisera förväntad avkastning på tillgångar, vilket skulle betyda att ytterligare faktorer av risk bör prissättas och tas hänsyn till. Detta skulle innebära ett bättre verktyg för aktörer på den finansiella marknaden såsom investerare och fondförvaltare vid investeringsbeslut. Riskfaktorerna testas i en statistisk analys med avkastningen från portföljer konstruerade efter olika kombinationer som förklarande variabel för att undersöka riskernas relevans. Studien lyckas påvisa att faktorerna förhållandevis väl förklarar avkastning, vilket kan tolkas som att de nya riskpremierna är prissatta riskfaktorer på den svenska aktiemarknaden. Det poängteras även hur värde- och tillväxtbolag exponeras för olika grader av risk och därmed hur avkastningskravet påverkas av dessa olika typer av riskexponeringar.

Den här studien ämnar studera sambanden mellan makrovariabler och aktieavkastning på densvenska marknaden. Studien fokuserar på den svenska aktiemarknaden de senaste elva årenoch makrovariablerna är inflation, ränta, arbetslöshet och växelkursen EUR/SEK. För att mätapåverkan från de makrovariablerna variablerna undersöks indexet OMXS30 och en multipelregressionsanalys utförs. Det finns sedan tidigare flertalet forskningsstudier inom områdetmed olika variabler vilka har gett resultat som både motsäger och styrker Fisher-hypotesenoch diskuteras i resultaten av denna studie. Majoriteten av de tidigare studierna är utförda påandra än den svenska marknaden och kommer således att fungera som en grund för dennastudie. Utifrån resultaten kan en påverkan från makrovariablerna inflation och växelkursuppmätas på den beroende variabeln aktieavkastning för de elva åren.

No description available.

<p>Det förekommer idag främst två olika huvudkategorier när det gäller analys av aktier, nämligen fundamental och teknisk analys. Den tekniska analysen, syftar till att utifrån ett företags historiska kursutveckling, söka prognostisera en framtida trend för aktien. Grundtanken är att människor i grupp tänker och agerar på liknande sätt när de befinner sig i en viss situation och att dessa gruppbeteenden resulterar i mönster, som den teknisk aanalytikern menar går att tolka. Tekniken sträcker sig tillbaka till 1800-talet och användsflitigt idag av såväl mindre som större investerare och aktörer på de finansiella marknaderna.</p><p>En av många tekniker inom teknisk analys fokuserar på glidande medelvärden av olika längder och kombinationer. Enligt teorin uppstår köp- respektive säljsignaler när dessamedelvärden korsar varandra. Denna studie kommer att behandla just dessa signaler i syfte att utvärdera huruvida det är möjligt att med hjälp av historiska kursdata kunna åstadkomma positiv avkastning på den svenska aktiemarknaden?</p><p>Forskarna har utifrån sin kunskapssyn, kritisk rationalism, tillämpat en kvantitativ metod i syfte att söka svar på problemställningen, vilken angrips med en deduktiv ansats och en ur en investerares synvinkel. De teoretiska utgångspunkterna gestaltas utav två skilda och motsägelsefulla perspektiv på hur aktier och aktiekurser förväntas röra sig. Dessa två skolor representeras formellt av effektiva marknadshypotesen och teknisk analys. Det empiriska datamaterialet består av historiska värden för Stockholmsbörsens OMXS30 index, vilka har bearbetats och analyserats genom främst hypotesprövning i syfte att besvara problemställningen.</p><p>Undersökningen har visat att det är möjligt att genom historiska kursdata och glidandemedelvärden åstadkomma positiva avkastningar på den svenska aktiemarknaden. Resultatenär något tudelade och visar på icke-signifikanta samband för framförallt köpsignalerna. Transaktionskostnader bedöms eliminera den marginellt högre avkastningen analysmetodengenererar, men dessa tekniker bjuder även på överraskningar i form av kombinationer som konsekvent slår index. Den praktiska tillämpningen av teknisk analys och glidandemedelvärden, bör följaktligen tillämpas med viss försiktighet och kan snarare ses som ett hjälpmedel än en absolut modell. Dagens komplicerade aktiemarknad bedömer forskarna vara svår att analysera med enbart historiska data, utan förhoppningen är att fler variabler eventuellt kan förbättra denna grundläggande analysteknik.</p>

Det förekommer idag främst två olika huvudkategorier när det gäller analys av aktier, nämligen fundamental och teknisk analys. Den tekniska analysen, syftar till att utifrån ett företags historiska kursutveckling, söka prognostisera en framtida trend för aktien. Grundtanken är att människor i grupp tänker och agerar på liknande sätt när de befinner sig i en viss situation och att dessa gruppbeteenden resulterar i mönster, som den teknisk aanalytikern menar går att tolka. Tekniken sträcker sig tillbaka till 1800-talet och användsflitigt idag av såväl mindre som större investerare och aktörer på de finansiella marknaderna. En av många tekniker inom teknisk analys fokuserar på glidande medelvärden av olika längder och kombinationer. Enligt teorin uppstår köp- respektive säljsignaler när dessamedelvärden korsar varandra. Denna studie kommer att behandla just dessa signaler i syfte att utvärdera huruvida det är möjligt att med hjälp av historiska kursdata kunna åstadkomma positiv avkastning på den svenska aktiemarknaden? Forskarna har utifrån sin kunskapssyn, kritisk rationalism, tillämpat en kvantitativ metod i syfte att söka svar på problemställningen, vilken angrips med en deduktiv ansats och en ur en investerares synvinkel. De teoretiska utgångspunkterna gestaltas utav två skilda och motsägelsefulla perspektiv på hur aktier och aktiekurser förväntas röra sig. Dessa två skolor representeras formellt av effektiva marknadshypotesen och teknisk analys. Det empiriska datamaterialet består av historiska värden för Stockholmsbörsens OMXS30 index, vilka har bearbetats och analyserats genom främst hypotesprövning i syfte att besvara problemställningen. Undersökningen har visat att det är möjligt att genom historiska kursdata och glidandemedelvärden åstadkomma positiva avkastningar på den svenska aktiemarknaden. Resultatenär något tudelade och visar på icke-signifikanta samband för framförallt köpsignalerna. Transaktionskostnader bedöms eliminera den marginellt högre avkastningen analysmetodengenererar, men dessa tekniker bjuder även på överraskningar i form av kombinationer som konsekvent slår index. Den praktiska tillämpningen av teknisk analys och glidandemedelvärden, bör följaktligen tillämpas med viss försiktighet och kan snarare ses som ett hjälpmedel än en absolut modell. Dagens komplicerade aktiemarknad bedömer forskarna vara svår att analysera med enbart historiska data, utan förhoppningen är att fler variabler eventuellt kan förbättra denna grundläggande analysteknik.

Att börsintroduktioner i allmänhet genererar en överavkastning under den första handelsdagen men en underavkastning på lång sikt är två väldokumenterade marknadsanomalier. Syftet med studien är att undersöka huruvida Private Equity (PE) som ägarform påverkar börsintroduktioners prestation på såväl kort som lång sikt på den svenska aktiemarknaden. Genom en eventstudie tillämpas den marknadsjusterade avkastningsmodellen för att definiera abnormal avkastning. Studien undersöker 154 börsintroduktioner genomförda mellan 2005–2014, där 48 är PE-backade och 106 ej PE-backade. På kort sikt verkar studiens PE-backade börsintroduktioner generera en lägre överavkastning än de ej PE-backade, men resultatet är inte signifikant. På lång sikt verkar PE-backade börsintroduktioner generera en överavkastning och de ej PE-backade en underavkastning, men det är heller inte ett signifikant resultat. I likhet med tidigare forskning argumenterar vi bland annat för att studiens resultat ger indikationer på att PE-bolag fungerar som en kvalitetscertifiering och att PE-backade bolag kännetecknas av en hög skuldsättningsgrad vilket ökar investerares avkastningskrav.

Denna studie undersöker hur ägarstruktur påverkar marknadsreaktionen vid insynshandelgenom att analysera 206 köpobservationer och 115 säljobservationer under 2019 för bolaglistade på Stockholmsbörsen. Vi skiljer mellan storägare som aktivt förväntas övervakaledningen i de bolag de investerar i (andra utomstående företag och privata investerare ellerfamiljer utan koppling till ledningen) och passiva storägare som inte förväntas övervakaledningen (institutionella investerare). Vi presenterar tre viktiga resultat. För det första lyckasvi bevisa att allt mer institutionellt ägande leder till en högre marknadsreaktion vid insynsköp.För det andra finner vi statistiskt signifikanta resultat som visar på att det förekommerabnormal avkastning vid insynshandel i bolag som domineras av både aktiva och passivaägare. För det tredje bekräftar vi tidigare studiers resultat som visar på attmarknadsreaktionen är större i mindre bolag.

I och med att medvetenheten om klimatförändringar växer ökar trycket att övergå till ett lågutsläppssamhälle. Detta har medfört att investerare i allt större utsträckning tillämpar hållbara investeringsstrategier. Denna studie undersöker om investeringar med lågutsläppsintensitet genererar en större riskjusterad avkastning än investeringar med hög utsläppsintensitet på den svenska aktiemarknaden. Till följd av ett allt mer utbrett sentiment att investera hållbart kan en förvänta sig ett negativt samband mellan utsläppsintensitet och avkastning. Genom portföljsortering utifrån bolags utsläppsintensitet under 2010 – 2019 finner denna studie indikationer på ett positivt samband mellan utsläppsintensitet och avkastning. Portföljer bestående av bolag med hög utsläppsintensitet genererar konsekvent en högre avkastning än portföljer bestående av bolag med låg utsläppsintensitet. Däremot finner studien inga statistiskt signifikanta resultat vilket innebär att det inte går att utesluta att resultaten är slumpmässiga.